Denna uppsats undersöker huruvida elever behandlas lika över de olika gymnasieprograminriktningarna i undervisning, bedömning och betygssättning samt om lärarna är medvetna om elever med läs- och skrivsvårigheter och om hänsyn tas till dessa elever i utformningen av undervisningen, arbetsuppgifter och prov.Undersökningen är en kvalitativ fallstudie bestående av fyra intervjuer av lärare på två gymnasieskolor i Mellansverige som sedan jämförts med egna observationer av respektive lärares lektion/lektioner.Fallstudien visade att lärarna mer eller mindre använder sig av programinfärgning för att anpassa Religionskunskap A till eleverna. På den ena skolan använde lärarna sig även av en lokal kursplan, för att uppfylla kursmålen och därigenom individanpassa undervisningen samt låta eleverna få vara delaktiga i upplägget av kursen.Mitt examensarbete visar på en aktuell problematik som möter många lärare vid betygsättning av elever. Enligt undersökningen skulle tid att samtala med kollegor om betyg samt avsatt tid för självutvärdering underlätta detta arbete.

Syftet med min undersökning var att ta reda på vilken typ av underlag som används i förskolors och skolors utvärderings- och analysarbete och se i vilken utsträckning det arbetet är kopplat till det utvecklingsarbete enheten väljer att fokusera på. Jag ville också veta i vilken utsträckning det är förskolechef/rektor som beslutar om utvecklingsområde, om de upplever att det är huvudmannen som gör det eller om det sker ett samarbete.    Enkätundersökningen genomfördes i två grupper från rektorsutbildningen på Karlstads universitet.   Mitt resultat visar att det i verksamheter som har nationella prov och betyg så blir detta en stor del av underlaget, både för enheten och huvudmannen. I förskolan används till största del intervjuer och personalens självvärderingar. Det som i högst grad ligger till grund för valet av utvecklingsarbete är nya bestämmelser från riksdag och regering och huvudmannens prioriteringar, inte de egna analyserna. En majoritet av förskolecheferna och rektorerna svarade att de själva kan påverka valet av utvecklingsarbete, men trots det så visar resultatet att det inte är den egna enhetens analyser som till största del används som utgångspunkt för utvecklingsarbetet. Det sker sällan ett samarbete med huvudmannen. I de fall det sker ett samarbete används enheternas egna analyser som utgångspunkt i högre grad. / The purpose of this study was to investigate what type of data and materials headmasters in pre-schools, schools, responsible politicians in the municipality or owners of the schools, use when they evaluate and analyze the learning outcomes and national aims at their schools. I also wanted to know to what extent the analyses are connected to the decisions made about school development and who it is that decide what to focus on. In addition, I wanted to find out if there is cooperation between the headmasters and the responsible politicians/owners of the schools?   A questionnaire was given to two groups of headmasters for pre-school and schools studying at the education for headmasters at Karlstad University.   My results show that in schools where they have national tests and grades, statistics on these results are the most important factors for both the school and the politicians/owners in evaluations and analyses. In pre-schools they use interviews and self-assessments. The highest degree factors that decide school development are found to be new decisions made from the parliament, and priorities from politicians and/or owners of the schools. A majority of the pre-school and school headmasters answered that they can decide the focus of their school’s development; still the results show that it is not their own analyses that decide what to develop. It is seldom cooperation between headmasters and politicians/owners. Where there is cooperation the schools’ own analyses are used to a higher degree in the work with school development.

No description available.

The private sewage systems in Sweden releases around 600 tons of phosphorus per year, compared to about 350 tons from municipal sewage treatment plants, and they account for approximately 21% of the total anthropogenic discharge of phosphorus into Swedish waters. About 40% of Sweden's nearly 1 million private sewage systems are inferior with respect to emissions to surface and groundwater.   The technology of small sewage plants is under development and knowledge of treatment effects for different solutions is poorly consolidated. Municipal authorities lack resources to keep up with the technologic development and assess the reliability of the treatment performances that suppliers report for their products. The thesis aims to conduct a market review and evaluation of wholly or partially prefabricated small sewage plants, to make it easier for municipalities and property owners to assess different technical solutions. The goal is a compilation of the products on the market, evaluated on the basis of the reliability of specified degrees of reduction. Information on sampling procedures and test results were collected through a questionnaire to all active suppliers and the responses were then used to classify the products. The results suggest that most products have been extensively tested and shown a good cleaning ability. Those test results should be readily available to property owners and state authorities so that they do not have to make their own inquiries to verify the functionality of each product. Tests should also be entered in the central gauge database that is being constructed on behalf of the Swedish Environmental Protection Agency. A case study was conducted in five municipalities in order to investigate how the handling of private sewage plants can be improved. The current work situation, what improvements that are demanded and what the administrators think of various suggestions for action was identified through interviews. According to the results, all administrators use the Environmental Protection Agency's general recommendations in their work though most of them experience difficulties to interpret the recommendations, and demand clearer rules and guidance. Almost all administrators want to increase the use of digital data and collaborate more across municipal boundaries. Another interesting finding is that the strategies to define the levels of environmental protection differ widely both between the five municipalities and between administrators within the municipalities. Better coordination is needed to enhance legal certainty and predictability for property owners and contractors. / Kunskapscentrum Små Avlopp

Syftet med undersökningen har varit att bedöma metodmässig handlingsbarhet för utvärderingar av IT-system enligt sex generiska typer. Generiska typer som är framtagna av VITS-forskarna Stefan Cronholm och Göran Goldkuhl vid Linköpings universitet med avsikt att stödja olika val hur man utför utvärdering beroende på situationen. VITS är ett forskningsnätverk inom informatikområdet företrädd bland annat vid Linköpings universitet. Som underlag för min undersökning har jag använt mig av en fallstudie där jag utvärderat ett IT-system på sex olika sätt i enlighet med de generiska typerna. Resultatet av undersökningen visar att handlingsbarhetsorienterad utvärdering är ett omfattande arbete och det finns i dag inga färdigutvecklade utvärderingsmetoder att arbeta efter. De framtagna generiska typerna ser jag som metoder under utveckling även om jag använt dem som informella metoder. I dagsläget krävs eftertänksamhet i val av både kombinationer samt ordningsföljd av utförande. Beroende på vilka resurser man har till sitt förfogande, kreativt tänkande och önskad riktning av utvärderingen kan man välja att göra på olika sätt. Jag har efter gjorda utvärderingar svårt att se att en generisk typ för sig själv skulle ge tillräcklig bredd och djup för ett helhetsmässigt intryck av IT-systemet. Speciellt gäller det handlingsbarheten gentemot verksamheten. Min uppfattning är att med de generiska typerna för utvärdering finns det bra förutsättningar för att få fram handlingsbara utvärderingsmetoder. Detta visade sig också när jag la på handlingsbarhet som ett raster i min analys. Av sex typer var det fem som uppfyllde över hälften av alla kriterier. Hälften av typerna hamnade uppemot 75 % kriterieuppfyllnad. Det är några arbetssteg som behöver utvecklas ytterligare och vidare undersökas empiriskt i en mer omfattande och resursrik studie än detta.

The purpose of this bachelor’s thesis is to evaluate how the marketing campaign “Låna dig rik” has been received by the residents of Kalmar. A series of questions are asked: was the campaign noticed by the residents of Kalmar? Through which marketing channels has it been noticed? Is the residents’ opinion of the library in line with the marketing message? Is the campaign moving in the desired direction?The study was done through a questionnaire that was handed out to a number of people in Kalmar. The residents were asked to answer if they had noticed the campaign, where they had noticed it and what their opinion of the library was. The thesis’ analysis section discusses correlations between the respondents' opinions about the campaign and the library with the respondents' age, sex, number of visits to the library and the general attitude towards marketing. Just over half had noticed the campaign. Most of the respondents had seen the campaign at the library and on billboards and posters. No respondent indicated that the campaign had prompted them to visit the library more often. Nearly all respondents thought it was positive that the library dedicated resources to market itself. The most common opinion among residents was that the library is a place of knowledge, culture and a place where everyone is treated equally. Not many residents thought of the library as a place to search for information, a social meeting place or a place for new experiences.

Utgångspunkten för detta projekt är det behov av geometrisäkring som råder inom forskningprojektet L-FAM II. Detta projekt syftar till att ur teknisk synvinkel med väsentligt lättare monteringsfixturer åstadkomma ett paradigmskifte för villkoren vid processplaneringen vid bil-, och lastbilsmontering. Projektet drivs inom Vinnovas produktionstekniska MERA program. Den huvudsakliga uppgiften för detta examensarbete har varit att kartlägga behovet av geometrisäkring hos de fixturer som kommer att tas fram inom L-FAM II för att sedan undersöka vilka möjligheter som finns på marknaden idag att genomföra detta. Genom användandet av behovsanalysen har sex olika grundtyper av teknologier kunnat identifieras, vilka skulle kunna tänkas vara användbara inom projektet. För att ytterligare öka kunskapen om dessa teknologier har demonstrationer och användarstudier genomförts, vilka kombinerat med litteraturstudier har legat till grund för den utvärdering som genomförts, vilken resulterat i den kravlista som examensarbetet utmynnat i. Denna kravlista är en stark rekommendation till projektet som helhet avseende krav att ställa på det system som projektet kommer att behöva införskaffa.

Den här uppsatsen är en utvärdering av insatsen Perrongen i Uppsala kommun. Perrongen är en kontaktpersonbaserad insats med integrerat nätverksarbete. I uppsatsen har Antonovskys (1991) KASAM använts som teoretisk bas. Datainsamlandet har skett genom att åtta respondenter, som tidigare haft Perrongen som insats, har svarat på varsin enkät samt deltagit i varsin intervju. Resultaten pekar på att respondenterna i huvudsak uppfattat insatsen Perrongen som positiv, vilket stämmer överens med tidigare forskning. Alla respondenter i denna uppsats har slutfört Perrongen i sin helhet. Ett utökat urval där även respondenter som avslutat insatsen i förtid är att rekommendera inför kommande studier.

I förskolan är det viktigt att det som planeras och genomförs i verksamheten utvärderas i förhållande till uppsatta mål i läroplanen (Läroplanen för förskolan 1998). Med detta som utgångspunkt så är syftet med detta arbete att studera några pedagogers syn på utvärderingens syfte i förskolan, hur de använder sig av densamma – samt att få en uppfattning av hur utvärderingens upplägg ser ut. Förskolan har på några decennier gått från planeringstänkandet till utvärderingstänkandet. När en utvärdering sker går man tillbaka för att se hur något gått. Utvärdering skall ses som en kollektiv aktivitet och det är av stor vikt att man i yrkesgruppen samtalar kring de olika underlagen som samlats in. Ett vanligt syfte med utvärderingen i förskolan är att pedagogerna skall få ett underlag så att de kan utveckla den pedagogiska verksamheten. Utvärdering handlar mycket om att pedagogerna skall rannsaka sig själv och då är det även av stor vikt att barnen får delge sin syn på sin egen läroprocess samt verksamheten. För att kunna utvärdera så kan man använda sig av olika metoder och verktyg och insamlandet av information kan ske exempelvis genom intervjuer eller genom fotografering. För att ta reda på mina frågor så använde jag mig av en undersökning i form av intervjuer med nio pedagoger. Resultatet visade att pedagogerna vill förbättra verksamheten ej förändra barnen. Resultatet visade även på att den vanligaste formen av underlag vid utvärdering är pedagogisk dokumentation, majoriteten använder denna form medan de som ej arbetar med det anser att det beror på tidsbrist. Min slutsats är följande vad gäller pedagogernas syfte med utvärdering i förskolan: försöka se hur något gått, förändra och förbättra verksamheten, reflektera över sitt eget förhållningssätt och sin yrkesroll samt se hur man som pedagog levt upp till gemensamt uppsatta mål med andra ord skapa ett mer kvalitativt arbete i förskolan.

Industriprogrammet är ett av gymnasieskolans nationella program. Undervisningen bedrivs både på skolan och under elevernas arbetsplatsförlagda utbildning (APU), som de genomför under 15 veckor under den treåriga utbildningen. Teori och praktik varvas så att eleverna kan få sina teoretiska kunskaper tillämpade praktiskt under sin praktik ute hos företagen. Studien som vi gjort inriktar sig på kursen Arbetsmiljö och säkerhet (ARL 1201). Vi har intervjuat två lärare som har undervisat i den här kursen (ARL 1201), fem elever i årskurs tre, som genomgått utbildningen, och fem företag som har haft eleverna under deras arbetsplatsförlagda utbildning. Med den här studien har vi försökt få en insikt i hur företag samt lärare och elever inom Industriprogrammet, på de två orter som undersökningen genomförts, upplever utbildningen inom kursen Arbetsmiljö och säkerhet (ARL 1201). Kursen fortgår under elevernas treåriga utbildning på Industriprogrammet, och är en 50 poängs kurs. Företagen tycker att elevernas kunskaper är goda och relevanta, men efterlyser truck och traversutbildning medan några elever efterlyser upprepade hjärt- och lungräddnings övningar, och upplever att de inte fått den information om säkerhetsregler som ska gälla under deras arbetsplatsförlagda utbildning. Lärarna tycker att kursen ger eleverna en bra grund för det fortsatta livslånga lärandet