Vi är två yrkesmän som har arbetat i över 20 år inom våra respektive yrkesområden, d.v.s murare och fordonsmekaniker. Det här är vårt examensarbete där vi valt att undersöka samarbetet mellan skola och yrkesliv. För att i framtiden kunna använda oss av denna studie till att kvalitetsförbättra utbildningen för eleverna. Enkäten har vi sammanställt för att vi ska få ut så mycket som möjligt av frågorna samt att den skall ligga till grund för vårt fortsatta samarbete med branschen. Enligt de svar vi fått av respondenterna kan vi se att det råder delade meningar om byggutbildningens kvalitet. Men att branschen i huvudsak är nöjd. Enkäterna delades ut till 20 byggföretag i Falkenbergs kommun som gymnasieskolan redan har ett samarbete med i någon form.

No description available.

No description available.

SYFTE: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur fastighetsföretagen använder sig av NKI-undersökningar samt hur processen ser ut från analys till implementering av resultaten i verksamheten.TEORI: För att läsaren ska få en förståelse för bakgrunden till användandet av NKI-undersökningar behandlas, förutom strukturen på NKI, i teorin även sambandet mellan kvalitetsförbättringar, kundnöjdhet och lönsamhet. SLUTSATS: Främsta anledningen till att fastighetsföretagen använder sig av NKI-undersökningar är för att erhålla hyresgästers åsikter om företagets åtagande. Undersökningen ligger sedan som grund inför förbättringsarbeten i verksamheten som syftar till att hålla eventuella vakanser nere. Fastighetsföretagen som medverkat i undersökningen har insett vikten av NKI som verktyg och ingen ser några problem kring implementeringen av förändringarna.

<p>Problem: Ledningen från DB Schenker Logistics i Västerås upplever att personalen på produktionen inte alltid uppfyller företagets kvalitetsmål. Det menas att ledningen uppfattar att personalen skulle kunna prestera bättre utan att företaget behöver investera extra pengar. Att bra kvalitet hela tiden levereras i servicebranschen är ett bra konkurrensmedel. Men för Schenkers ledning är det svårt att själva kunna se sina brister och därmed komma med egna åtgärder.</p><p>Syfte: Syftet med vår utredning är att beskriva hur personalens arbetsinsats i nuläget ser ut och hur den påverkar företagets kvalitetsmål eftersom Schenkers ledning uppfattar brister. Samtidigt ska utredningen vara ett underlag för företagets ledning för att kunna införa relevanta förbättringar.</p><p>Metod: Det genomfördes en enkätundersökning som riktade sig till Schenkers personal på produktionen, fokusgruppintervju med ledningen samt personliga intervjuer med två kunder.</p><p>Resultat: Utredningen visade att personalen i nuläget tar eget ansvar och att de är medvetna om att en dålig arbetsinsats från deras sida har konsekvenser för företaget. Samverkan med sina medarbetare verkar fungera samt att personalen är också beredd och öppen för förändringar. Men det betyder inte att det hela tiden är tillräcklig för att motsvara ledningens förväntningar. Detta på grund av att det finns brister på kommunikationen mellan ledningen och personalen. Konsekvensen är att inte alla får reda på information eller att den blir otydlig från ledningen. Dessutom visades att ledningens förmåga att kunna ge beröm och därmed motivera personalen skulle kunna vara bättre. Det finns även brister på arbetsmaterialet men detta är oftast en kostnadsfråga vilket ledningen i Västerås inte är ansvariga för utan huvudkontoret i Göteborg. Ledningen borde istället koncentrera sig att förbättra kommunikationen och ge mer beröm till sina anställda. Kunden i sin tur förväntar sig att Schenker förbättrar sin kvalitet. För kunden är det inte väsentligt hur ledningen inför förbättringar i organisationen utan det ska bara synas bättre resultat i framtiden.</p> / <p>Problem: The management from DB Schenker Logistics in Västerås understands scarcity concerning their employee’s performance and that they not always fulfil the company’s quality goals. This means that the management understands that their employees could perform better without need for the company to invest extra funds. To deliver constantly good quality is in the service sector due to the competition very important. At the same time it is difficult for Schenkers management to see their own scarcities and therefore come up with own measures.</p><p>Purpose: The purpose of our inquiry is to describe how today’s performance from the employees looks like because Schenkers management understands scarcities. At the same time should our inquiry be a basis of introducing relevant improvements for the company’s management.</p><p>Method: A questionnaire with Schenkers employees, interview in a group with the management and interview with two customers were carried out.</p><p>Results: The inquiry shows that the employees at the present time take own responsibility and are aware of the consequences for the company if they deliver low performance. The cooperation between the co-workers seems to function well and the employees are open and ready for changes. But this doesn’t mean that this is enough to satisfy the management’s expectations. This is because of the scarcities of communications between management and employees. The consequence is that not every employee takes part of the information or that it is indistinct from the management. Besides that it showed that the management’s ability to motivate their employees could be better. There are also scarcities of the company’s equipment but this is in most cases a question of money which the management in Västerås has no influence over but the headquarter in Göteborg. Instead the management should concentrate on to improve the communication to their employees and be able to motivate them more. The costumers on the other side expect that Schenker improve their quality. For the customer it is not important how the management is able to introduce the changes in the organisation but it is just important to see better results in the future.</p>

Problem: Ledningen från DB Schenker Logistics i Västerås upplever att personalen på produktionen inte alltid uppfyller företagets kvalitetsmål. Det menas att ledningen uppfattar att personalen skulle kunna prestera bättre utan att företaget behöver investera extra pengar. Att bra kvalitet hela tiden levereras i servicebranschen är ett bra konkurrensmedel. Men för Schenkers ledning är det svårt att själva kunna se sina brister och därmed komma med egna åtgärder. Syfte: Syftet med vår utredning är att beskriva hur personalens arbetsinsats i nuläget ser ut och hur den påverkar företagets kvalitetsmål eftersom Schenkers ledning uppfattar brister. Samtidigt ska utredningen vara ett underlag för företagets ledning för att kunna införa relevanta förbättringar. Metod: Det genomfördes en enkätundersökning som riktade sig till Schenkers personal på produktionen, fokusgruppintervju med ledningen samt personliga intervjuer med två kunder. Resultat: Utredningen visade att personalen i nuläget tar eget ansvar och att de är medvetna om att en dålig arbetsinsats från deras sida har konsekvenser för företaget. Samverkan med sina medarbetare verkar fungera samt att personalen är också beredd och öppen för förändringar. Men det betyder inte att det hela tiden är tillräcklig för att motsvara ledningens förväntningar. Detta på grund av att det finns brister på kommunikationen mellan ledningen och personalen. Konsekvensen är att inte alla får reda på information eller att den blir otydlig från ledningen. Dessutom visades att ledningens förmåga att kunna ge beröm och därmed motivera personalen skulle kunna vara bättre. Det finns även brister på arbetsmaterialet men detta är oftast en kostnadsfråga vilket ledningen i Västerås inte är ansvariga för utan huvudkontoret i Göteborg. Ledningen borde istället koncentrera sig att förbättra kommunikationen och ge mer beröm till sina anställda. Kunden i sin tur förväntar sig att Schenker förbättrar sin kvalitet. För kunden är det inte väsentligt hur ledningen inför förbättringar i organisationen utan det ska bara synas bättre resultat i framtiden. / Problem: The management from DB Schenker Logistics in Västerås understands scarcity concerning their employee’s performance and that they not always fulfil the company’s quality goals. This means that the management understands that their employees could perform better without need for the company to invest extra funds. To deliver constantly good quality is in the service sector due to the competition very important. At the same time it is difficult for Schenkers management to see their own scarcities and therefore come up with own measures. Purpose: The purpose of our inquiry is to describe how today’s performance from the employees looks like because Schenkers management understands scarcities. At the same time should our inquiry be a basis of introducing relevant improvements for the company’s management. Method: A questionnaire with Schenkers employees, interview in a group with the management and interview with two customers were carried out. Results: The inquiry shows that the employees at the present time take own responsibility and are aware of the consequences for the company if they deliver low performance. The cooperation between the co-workers seems to function well and the employees are open and ready for changes. But this doesn’t mean that this is enough to satisfy the management’s expectations. This is because of the scarcities of communications between management and employees. The consequence is that not every employee takes part of the information or that it is indistinct from the management. Besides that it showed that the management’s ability to motivate their employees could be better. There are also scarcities of the company’s equipment but this is in most cases a question of money which the management in Västerås has no influence over but the headquarter in Göteborg. Instead the management should concentrate on to improve the communication to their employees and be able to motivate them more. The costumers on the other side expect that Schenker improve their quality. For the customer it is not important how the management is able to introduce the changes in the organisation but it is just important to see better results in the future.

En textilprodukts livscykel innefattar flera steg av resursintensiva och förorenade processer som ger ett avtryck på miljö, från råvaruutvinning till avfalls-hantering. För att minska textilindustrins klimatpåverkan krävs det att plaggen användas under en längre tid för att minska konsumtionen. Därför bör pro-dukter av hög kvalitet tillverkas för att öka livslängden i användningsfasen, plagget kan därmed återanvändas och ärvas av det tredje syskonet. Detta examensarbete har gått ut på att identifiera nuvarande status på barnkläders tygkvalitet för att utforska möjligheterna till förlängd livslängd. En jämförelse mellan tre tygkvaliteter vid namn Joco 15, Joco 16 och Joco 113 har genomförts genom simulerad användning för att hitta förbättringsförslag. Kvaliteterna är av olika komponentkombinationer i form av fiberinnehåll och bindning. Olika färger och tryck var även en del av jämförelsen. En litteraturstudie genomfördes för att få förståelse kring ett plaggs livscykel samt information om de olika tygkvaliteternas material och bindningar. Tyg kvalitéernas garnkonstruktion analyserades i syfte för jämförelse. Utifrån identifiering av de fysiska parametrarna i de olika produktgrupperna, ”baby”, ”small kids” och ”school kids”, valdes det olika testmetoderna som genom-förts under arbetet. För effektivisering av arbetet utfördes förtester av plaggen inom tygkvaliteterna genom att eliminera plagg som beter sig lika. För att för-enkla arbetsprocessen utfördes förtester för att eliminera plagg som uppgav samma resultat vid testning, och utifrån det kunna anta att dom beter sig lika. Plaggen som gick vidare till huvudtesterna testades för färgförändring, dimensionsändring och färghärdighet mot gnidning efter tvätt och torkning. Tygets förmåga att stå emot nötning och bilda ytludd testades också. Utifrån resultatet kan författarna med hjälp av litteratur och analys föreslå för-bättringar där vissa bör vidare undersökas och där andra är mer tillförlitliga. En slutsats av arbetet är att det går att se skillnad mellan mörkt färgade plagg med tryck och ljust färgade plagg med tryck, där mörka plaggen får sämst resultat ur ett kvalitetsperspektiv. Elastan kan vara till fördel vid slitage av nötning med sin förmåga att öka tygets densitet, men däremot vara en nackdel vid krympning. Typ av slitage och vad för typ av plagg är därför viktigt att ha i åtanke vid utformning av plagget. Ett förslag som skulle underlättat vidare testning är att utforma tygspecifikationer där information kring tygets fram-tagningsmetoder och processer för respektive tygkvalitet. Om detta är sam-manställda innan testning kan man lättare dra slutsatser kring vad som bör förbättras i kvaliteten. / The life cycle of a textile product includes several steps of intensive resource processes leaving a polluting impact on the environment, starting from raw material extraction to waste disposal. In order to reduce the climate impact from the textile industry, it is required to extend the garments period of use to determine consumption. Therefore, high quality products should be manufactured to increase longevity in the use-phase so the garment can be reused and inherited by generations. This thesis has focused on identifying the status of children´s fabric quality in order to explore the possibilities for extended longevity. Comparison between three fabric qualities named Joco 15, Joco 16 and Joco 113 has been tested though simulated use to find suggestions for improvement. The qualities are made of different component combinations in form of fiber content and bindings. Different colors and prints were also a part of the comparison. A literature study was conducted to gain understanding of a garment’s lifecycle as well as information about the materials and bindings of the different fabric qualities. The yarn construction of the different fabric qualities was analyzed for comparison purpose. Based on identification of the physical parameters in the different product groups, “baby”, “small kids” and “schoolkids”, test methods were chosen and implanted during this study. To make the work more efficient pre-tests of the garments were performed within the fabric qualities by eliminating garments that behave the same. Moving on to the main tests, the different qualities were tested for color change, dimension change and color fastness against rubbing after washing and drying. The ability of the fabric to withstand abrasion and pilling was also tested. Based on the results, the authors can, with the help of literature and analysis of the results, suggest improvements where some should be further investigated and where others are more reliable. One conclusion of the work is that it is possible to see the difference between dark-colored garments with print and light-colored garments with print, where dark garments get the worst results from a quality perspective. The elastane can be advantageous in the case of wear of abrasion with its ability to increase the density of the fabric, but on the other hand be a disadvantage in the event of shrinkage. The type of wear the garment will be exposed to is therefore important to keep in mind when designing the product. One proposal that would facilitate further testing is to design fabric specifications where information about the fabric's production methods and processes are compiled for each fabric quality. Thereby it will simplify making conclusions about what should be improved in quality.

Syfte:Förbättringsarbetet syftade till att utveckla processer och arbetssätt för kvalitetsförbättringarna utifrån patientsynpunkter. Syftet med studien var att undersöka och beskriva medarbetarnas uppfattning om och erfarenheter av delaktighet vid digitala möten när patienters synpunkter utgör grunden för kvalitetsförbättringar i mikrosystemen.  Metod: Lösningsfokuserad coachning avsåg att engagera mikrosystemens engagemang för kvalitetsförbättringar utifrån patientsynpunkter. Telefonintervjuer med deltagare från mikrosystemen analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats. Resultat: Både positiva och negativa patientsynpunkter inkom och bidrog till ökad kunskap och blev vägledande för att identifiera förbättringsområden. Att se varandra via digitala möten för kvalitetsförbättringar bidrog till samhörighet och starkare teamkänsla. Att få ta del av patientsynpunkter skapade ett engagemang för gemensamma kvalitetsförbättringar. Att få feedback av patienter på arbetet som utförs inom Enica framhävds som en faktor som gjorde det roligare att gå till jobbet.  Konklusion: Att samla geografiskt utspridda medarbetare inom samma mikrosystem i ett digitalt möte har skapat en känsla av sammanhang. Genom förbättringsarbetet har processer och arbetssätt implementerats så att kvalitetsförbättringar utgår från patientsynpunkter.

Introduktion: På många sjukhus runt om i världen anses just röntgenavdelningen kunna förlångsamma arbets- och patientflöde och skapa så kallade flaskhalsar. Väntetiderna blir allt längre då kapaciteten för att skapa ett hanterbart flöde är bristfällig. Det skapar både dålig arbetsmiljö och frustration bland patienter och personal. Forskning om hur kvaliteten och effektiviteten kan förbättras har oftast genomförts med Lean och Six sigma metoder, då det har visats sig att metoderna är väl lämpade inom radiologin. Syfte: Att beskriva effekter av Lean och Six sigma implementering på röntgenavdelning. Metod: Denna studie har genomförts som en allmän litteraturöversikt där sju kvantitativa studier och tre artiklar med kvantitativ och kvalitativ design inkluderats. Resultat: Resultatet visar att metoderna Lean och Six sigma är lämpliga att använda inom radiologi och samtliga artiklar visade förbättringar av patientflödet. Kategorier som framkom i resultatet var omloppstider, effektiviseringsåtgärder, rutiner, samt personal- och patientnöjdhet. Slutsats: Utifrån det resultat som framkommit i denna studie är Lean och Six sigma är metoder som kan implementeras på röntgenavdelningen för att förbättra systemutveckling samt arbets- och patientflöde. På röntgenavdelningen skapar metoderna mer systematiska arbetssätt med noggrann planering och bättre förberedelser. Det effektiviserade patientflödet och förändrade rutiner medför att fler patienter kan bokas med samma personalstyrka.

Dagens hälso- och sjukvård är komplex och i konstant förändring, detta kräver att medarbetare och ledare ständigt arbetar med förbättringar, både för att kvalitetssäkra vården men också för att hushålla med begränsade resurser av såväl personal som ekonomi. För att lyckas med förbättringsarbete krävs medvetenhet och ett engagemang av hela organisationen, för att tillsammans skapa förutsättningar för ständiga förbättringar. Syftet med denna studie var att undersöka hur ständiga förbättringar bedrivs, samt vilka förutsättningar som finns för att driva förbättringsarbete enligt medarbetare och ledare inom hälso- och sjukvård. För att uppfylla studien syfte gjordes en kvalitativ fallstudie och datainsamlingen bestod av en enkätundersökning till samtliga medarbetare samt en intervjustudie där semistrukturerade intervjuer genomfördes med samtliga enhetschefer samt ett antal medarbetare inom den studerade organisationen. Resultatet analyserades genom en tematisk analys, baserade på 74 insamlade enkätsvar och totalt 10 intervjuer och presenterades utifrån sex teman med tillhörande subteman, totalt 27 stycken. Studiens teman utgjordes av att driva förbättringsarbete, att vara en engagerad ledare, motivation till förändring, hinder för förbättringsarbete, framgångsfaktorer för förbättringsarbete och att motverka förändringsmotstånd. Studiens resultat visar att motivationen och viljan till att utveckla, förändra och förbättra är påtaglig hos både medarbetare och enhetschefer. Men förbättringsarbetet förhindras av brist av ekonomiska resurser, avsaknad av helhetssyn, brist på kompetens inom förbättringsområdet samt otillräckliga personalresurser. Detta bidrar till att förbättringsarbetet inom den studerade organisationen inte drivs i holistiskt samförstånd. / Today’s healthcare is complex and under constant change. It requires employees and leaders to continuously works with improvement to ensure the quality of care and make the limited resources last, regarding both finance and staff. To succeed with this continuous drive for quality improvement, the same awareness and level of engagement must be shared across the whole organization. This study aimed to explore how employees and leaders in healthcare are executing these continuous improvements alongside the available prerequisites. To fulfill the studys aim, a qualitative casestudy was conducted and the data was collected with a survey circulated to all members of staff and an semi-structured interview study with all first- line managers and a few employees of the studied organization. The results were analyzed through a thematic evaluation of the 74 survey replies and the 10 interviews. It was presented as 6 themes with 27 associated subthemes. The results formed the themes; Driving Quality Improvement, Being an Engaged Leader, Motivation for Change, Quality Improvement Obstacles, Improvement Success Criteria and Change Resistance Avoidance. The result of the study shows that employees and first-line managers alike share a willingness and motivation for development, change and improvement. But this is hampered by a lack of economic resources, holistic views, improvement competence and staff. This contributes to why the improvement work is not operated holistically, with consensus. / <p>2022-06-05</p>