<p>Att implementera scriptmotorer i Windows-applikationer öppnar upp många intressanta möjligheter, varav en av dessa är att göra kundanpassningar till ett system utan att kompilera om källkoden. Några problemställningar som skall utvärderas är hur det kan implementeras en scriptmotor till ett affärssystem och vad finns det för färdiga scriptmotorer och scriptspråk som kan användas, och hur det på ett lämpligt sätt kan skapas anropspunkter till script så som händelser, knappar och menypunkter. I denna uppsats ges ett förslag på en möjlighet att anpassa ett affärssystem under dess exekvering genom att integrera en scriptmotor till systemet. Denna teknik kommer att tillåta olika kunder att själva anpassa ett system efter deras egna behov, men dock inom ett visst ramverk. Syftet med detta är att öppna upp möjligheten att skapa egna anpassningar av systemet på ett snabbt och ekonomiskt tillvägagångssätt.</p>

<p>Det finns en känsla av att fritidshemmen står utanför den övriga skolverksamheten. Fritidsverksamheten lyder under samma mål- och styrdokument som skolan men känslan av att inte riktigt tillhöra någonstans skapar funderingar kring om deras måluppfyllelse verkligen uppnås. Vi har fått i uppdrag av Västerviks kommuns barn- och utbildningsnämnd att undersöka om det nationella uppdraget för fritidshemmen följs. De områden som vi har valt att inrikta oss på är kvalitetsredovisning, resursfördelning och kompetens. För att kunna ta del av vad rektorer, fritidshemspersonal och föräldrar till barn i fritidsverksamheten anser om dessa tre olika områden har vi valt att genomföra intervjuer med var och en. Detta för att få en personlig uppfattning om vad de tycker och tänker kring detta. Resultatet av studien visar att fritidshemsverksamheten egentligen inte får något utrymme alls i den kvalitetsgranskning som genomförs i skolan varje år, detta påpekas av både rektorer och personalen, trots att denna verksamhet lyder under samma läroplan och skolplan som skolan. Föräldrars medverkan i denna är obefintlig fastän de bör få delta i utvärderingen av denna. De rapporter som informerar oss om att personaltätheten minskar och att barnantalet ökar stämmer inte med det resultat som vi fick fram genom vår undersökning, tvärtom så verkar både rektor, fritidshemspersonal och föräldrar nöjda med situationen som den är. Att personalen i fritidshemsverksamheten har god och varierad utbildning anses vara positivt från alla parter. De ekonomiska tillgångarna för fritidshemsverksamheten visar sig inte alls så knappa som vi informerats om, personal och rektor anser att de kan göra aktiviteter som de önskar dock finns det en önskan från föräldrarna sida att denna verksamhet kunde satsas lite extra på.</p>

No description available.

No description available.

<p>Ända sen lagstiftarna i 1944, 1962 och 1974 års brandlagsstiftning samt 1986 års räddningstjänstlag har det funnits en strävan att öka kommunernas ansvar för brandsläckning, räddningstjänst och förebyggande brandskydd. I Lagen om skydd mot olyckor (2003:778) ska de olika aktörernas ansvar gällande brandsäkerhet tydliggöras, vilket kan ses som en naturlig utveckling av samhällets strävan mot en bättre brandsäkerhet. För att tillgodose kraven som Lagen om skydd mot olyckor ställer på ägare och nyttjanderättshavare så bör ett s.k. Systematiskt Brandskyddsarbete (SBA) bedrivas under hela byggnadens/anläggningens tid för användning och skall omfatta såväl verksamhet som organisation.</p><p>Landstinget är en aktör som berörs av Lagen om skydd mot olyckor eftersom en brand i ett sjukhus eller vårdinrättning kan, av lätt förståeliga skäl, få katastrofala följder. Landstinget i Värmland har de senaste åren genomfört en koncernövergripande översyn av sitt totala säkerhetsarbete. Landstinget i Värmland har en handlingsplan för att förebygga brand. Både utbildning och övning är viktiga delar i brandskyddet och all personal skall vara delaktiga.</p><p>Eftersom både utbildning och övning är viktiga delar i brandskyddet vid sjukhus så är det värdefullt med någon form av uppföljning/utvärdering. Uppföljningen bör vara relaterad till målen för utbildningen. Under och efter lärprocessen går det att fastställa i vilken grad utbildningsmålen har uppnåtts, dvs. har den studerande lärt sig det som avsågs? Syftet med uppsatsen är att utvärdera hur väl personalen på två avdelningar vid Centralsjukhuset i Karlstad anser sig ha tillräckliga kunskaper angående brandsäkerhet. Uppsatsen har genomförts som en pilotstudie på uppdrag av säkerhetsansvarig vid Landstinget i Värmland.</p><p>Första delen av utvärderingen är allmän och tar upp frågor som berör individens upplevda kompetens samt individens syn på organisationen vid brand. Nästa del i utvärderingen består av frågor kring landstingets mål med brandutbildning och omfattar de olika moment som utbildningsplanen tar upp. Den sista delen i undersökningen handlar om frågor som endast besvaras av personal som genomgått samverkansövning med Räddningstjänsten. Svarsalternativen är utformade för att ge respondenterna en möjlighet att uttrycka ett kvalitativt ställningstagande till frågorna i utvärderingen.</p><p>Positiva slutsatser är att stora delar av respondenterna anser sig ha tillräckliga kunskaper i brandsäkerhet. Respondenterna anser sig även ha tillräckliga kunskaper utifrån Landstinget i Värmlands mål med brandutbildningen för personal. De respondenter som genomgått samverkansövning med Räddningstjänsten verkar överlag anse sin egen och avdelningens kompetens tillräcklig för att fungera i samarbete med Räddningstjänsten. Respondenterna anser att både brandutbildning och brandövning har ökat deras handlingsförmåga vid brand i positiv utsträckning. En negativ slutsats är att det finns en tendens att respondenterna förlitar sig mer på avdelningen än sin egen förmåga att fungera i samarbete med Räddningstjänsten.</p><p>Slutligen ett förslag på fortsatt arbete inom området brandsäkerhet. Genom att använda sig av en följdfråga till varje enkätfråga kan man identifiera både styrkor och svagheter, vilket kan användas för att öka personalens upplevelse av en tryggare arbetsmiljö utifrån brandsäkerhetsperspektiv.</p> / <p>Since 1944, 1962 and 1974 years' fire legislation and 1986 years' rescue service law there has been an ongoing ambition to increase the municipalities' responsibilities for fireextinction, rescue service and preventive fire protection. In the Law about protections against accidents (2003:778) will the different operators' responsibilities current fire security be clarified, which can be seen as a natural development of the society's endeavor against a better fire security. In order to meet the requirements as the Laws about protections against accidents sets on owners and users there should be a Systematic Fire Prevention be carried out during the whole building's/plant's time for use and will cover as well activity as organisation.</p><p>Landstinget is an operator that is affected by the Law about protections against accidents, since a fire in a hospital or care institution can cause catastrophical consequences. Landstinget in the county of Värmland has over the last years implemented a concern overall review of its total security work. Landstinget in the county of Värmland has an action plan in order to prevent fire. Both education and exercise are important parts in the fire protection and all personnel will be participating.</p><p>Since both education and exercise are important parts in the fire protection at hospitals it is valuable with some kind of follow-up/evaluation. The evaluation should be related to the objectives for the education. During and after the education process it is possible to establish in which degree the education objectives have been achieved, which means, has the student learnt what was intended? The purpose of this essay is to evaluate how well the personnel on two departments at the Central hospital in Karlstad considers itself to have sufficient knowledge concerning fire security. This essay has been carried out as a pilot study on commission of the Manager of Security at Landstinget in the county of Värmland.</p><p>The first part of the evaluation is general and the questions concerns the individual's experienced competence and the individual's sights on how the organisation handle a fire. The second part of the evaluation discusses Landstinget in the county of Värmland’s objectives with fire education and covers those different aspects as the education plan covers. The last part of the survey deals with questions that only concerns the personnel that have undergone the collaboration exercise with Rescue Service. The reply alternatives are formulated in order to give the Respondents a possibility to give a qualitative stand-point to the questions in the evaluation.</p><p>A positive conclusion are that many of the Respondents considers’ themselves to have sufficient knowledge in fire security. Furthermore, the Respondents consider themselves to have sufficient knowledge about Landstinget in county of Värmland objectives with the fire education for personnel. The Respondents, who have undergone collaboration exercise with Rescue Service seems in a great extent to consider themselves and the department's competence sufficient in order to function in collaboration with the Rescue Service. The Respondents consider that both fire education and fire exercise has increased their ability to act during fire situation in a positive extent. A negative conclusion is that it seems to exist a tendency that the Respondents trust in a bigger extent more in the co-workers ability than their own ability to function in collaboration with the Rescue Service.</p><p>A suggestion on continued work is to use consequence questions to the respondents in order to identify both strength and weakness within the fire security as an aid in order to increase the personnel's experience of a safer work environment.</p>

<p>I uppsatsen utvärderas projektet Vägen in, som drevs av socialförvaltningen i Enköpingskommun 2007—2008. Deltagarna i projektet var individer med missbruksproblematik, oftatillsammans med en historia av kriminalitet och/eller psykisk ohälsa. Syftet med studien är attundersöka vilka kostnader och utfall Vägen in har gett upphov till i jämförelse medsocialtjänstens tidigare insatser för deltagarna, sett ur ett samhällsekonomiskt perspektiv.Bakgrunden till studien är att det i princip saknas samhällekonomiska utvärderingar avmissbruksvård. I studien jämförs samhällets kostnader för deltagarna två år innan projektet(2005-2006) med motsvarande kostnader under projekttiden (2007-2008). Dessa kostnaderställs sedan mot förändringen i deltagarnas kriminalitet samt förändringen av deraslivssituation.</p><p>Samhällets kostnader för deltagarna ökade med över 50 % under projekttiden. Deltagarnasmissbruk har minskat, men det går inte att se någon markant minskning av deltagarnaskriminalitet. Kostnaderna har skjutits över från staten till kommunen. I huvudsak harkostnaderna för psykiatrisk slutenvård och socialtjänstens öppenvård ökat, medanrättsväsendets kostnader har minskat. Samtidigt går det inte att se någon tydlig nedåtgåendetrend vad gäller deltagarnas kriminalitet. För att uttala sig om huruvida de ökade kostnadernakan motiveras med det utfall de ger upphov hade det krävts längre tidsserier med uppgifter omdeltagarnas inkomster. Med hänsyn till storleken på ökningen av samhällets kostnader fördeltagarna under projektet är det dock problematiskt att det inte går att se någon tydligminskning av deltagarnas kriminalitet.</p>

<p>Denna uppsats är resultatet av ett samarbete med Försäkringskassan i Uppsala län. Försäkringskassan och Länsarbetsnämnden tillhandahåller arbetslivsinriktad rehabilitering för sjukskrivna arbetslösa i länet. Samarbetet kallas tvåpartssamverkan och syftar till att individerna inom ett år ska kunna få ett arbete eller påbörja en utbildning. I vilka faktorer som leder till framgång respektive utgör fallgropar i tvåpartssamverkan. Sannolikhetsmodeller skattas med individdata för deltagarna i denna samverkan. Ambitionen är att förklara vilka individer som erhåller arbete, vilka som blir friska men fortsatt arbetslösa samt vilka som blir beviljade sjuk- eller aktivitetsersättning. Resultaten visar att låg ålder, kort sjukskrivning, låg utbildning och hemort i norra Uppland verkar positivt för chanserna till ett lyckat utfall. Samverkans fallgropar är i huvudsak okunskapen om förutsättningarna för och effekterna av den verksamhet som bedrivs.</p>

Detta arbete tar sin utgångspunkt i mina funderingar om hur musiklärare arbetar för att nå upp till de mål som anges i Lpo 94. Anledningen till att jag har fastnat just för hur man uppnår dessa mål i ämnet musik beror på att min personliga erfarenhet är att det är mycket svårt att göra detta. Jag har också velat ta reda på om och hur lärare utvärderar sin undervisning. Även här är det mina egna erfarenheter som ligger till grund för nyfikenheten. Många lärare jag har sett verkar helt på det klara över att en viss lektion eller ett visst moment i undervisningen inte fungerar. Trots detta fortsätter de att genomföra lektionen/momentet om och om igen! Hur utvärderar dessa lärare? Mitt arbete bygger främst på de intervjuer som jag har gjort med två musiklärare och några av deras respektive elever. Utgångspunkten för arbetet är i övrigt Lpo 94, som skall ligga till grund för all undervisning, samt den övriga litteratur som jag kommer att presentera nedan. I litteraturgenomgången finns bland annat en kort historik över musikämnets utveckling i Sverige. Jag presenterar sedan mina intervjuer med lärare och elever samt de frågor som jag använde mig av under intervjutillfället. Intervjuerna är i sammandrag samt återgivna objektivt och så noga som möjligt för att ge en bättre förståelse för mitt subjektiva resonemang som sedan följer under rubriken"diskussion". I denna diskussion knyter jag även an till den litteratur som jag har läst. Jag tycker att intervjuerna har gett mig en bra uppfattning om hur musiklärare ute på fältet verkligen arbetar. Extra intressant var det att jag av en slump träffade två så pass olika lärare. Naturligtvis arbetar de liknande på många sätt (på grund av Lpo?) men de skiljer sig ganska mycket åt vad det gäller kunskapssyn och framför allt hur de utvärderar sin undervisning.

Problem. Sponsorship has increased continuously during the 21st century, however, at the same time the public interest of traditional promotion has been diminishing. The meaning of sponsorship is a very diffuse and therefore the concept needs to be investigated. Due to the multitude of sponsorship and its impreciseness about its financial value, it is difficult to evaluate sponsorship for companies, especially when there is a difficulty in choosing a decent method for evaluation. Purpose. The purpose of this thesis is to investigate the concept of sponsorship, motives for sponsorship and evaluation of sponsorship according to the theory and give empirical examples of how these areas are being managed by companies. Method. On the basis of the purpose, a qualitative method was chosen with personal interview and telephone interviews as tools. The choice of method and tool was based on the demand for rich and deep information, since this was needed to solve the purpose. Volvo Event Management, SEB, Assa Abloy and Djuice were the sample of the thesis, and have all been involved in sponsoring of the Volvo Ocean Race. Results. The concept of sponsorship has no universal definition, though it is important that companies understand the concept. By stating some cornerstones of the definition it might help explaining the problem and the indistinctness with sponsorship. Sponsorship as a communication tool is unique and therefore makes it possible for companies to differentiate on the market, since the public is getting tired on traditional promotion. Additionally, there are numerous motives to use sponsorship, but exposure is one of the most common according to the participating companies in this study, closely followed by relations. Motives can further on be categorized in two different groups, internal and external, which simplify and give a better perspective of companies’ motives. Finally, the study has shown that companies evaluate sponsorship using different theoretical tools, however, according to literature and theorists companies are not evaluating. Hence, a disagreement arises between the academic and the real world. In spite of the progression that has been made, there are still doubts concerning the trustworthiness surrounding the translation of exposure to a financial value, which contributes to that the value of sponsorship becomes more uncertain. / Problem. Sponsring är ett kommunikationsverktyg som ökat avsevärt under 2000-talet, i takt med att allmänhetens intresse för traditionell reklam har mättats. Sponsring som verktyg är ett mångfacetterat begrepp på grund av olika definitioner i kombination med olika motiv till att sponsra vilket gör att begreppet behöver utredas. På grund av sponsringens mångfald och oklarheter kring dess finansiella värde är det svårt att utvärdera sponsringsinsatser för företag, framförallt när det finns en svårig-het att välja lämplig metod för utvärdering. Syfte. Syftet med denna uppsats är att utreda begreppet sponsring, motiv till sponsring och utvärdering av sponsring enligt teorin samt ge exempel på hur dessa områden hanteras av företag i praktiken. Metod. Utifrån syftet med uppsatsen valdes en kvalitativ metodansats, med personlig intervju och telefonintervju som verktyg. Val av metodansats och verktyg grundades på att rik och djup information efterfrågades, då det krävdes för att lösa vårt syfte. Urvalet bestod av Volvo Event Management, SEB, Assa Abloy och Djuice som alla varit delaktiga i sponsring av Volvo Ocean Race. Resultat. Begreppet sponsring har inte någon universal definition, däremot är det viktigt att företag förstår begreppet och genom att vissa hörnstenar ingår i definitionen kan det klargöra problemet och otydligheten med sponsring. Sponsring som kommunikationsverktyg är unikt och gör att företag på ett bra sätt kan differentiera sig på marknaden eftersom allmänheten allt mer tröttnar på traditionell reklam. Vidare finns det ett flertal motiv med att använda sponsring, varav exponering är det vanligast förekommande enligt studiens företag, följt av relationer. Motiv kan vidare delas in i två olika kategorier, nämligen interna och externa, som förenklar och ger en mer överskådlig bild av företags motiv som vidare underlättar hela processen med spons-ringsarbetet. Slutligen har studien visat att företagen i praktiken utvärderar i stor utsträckning i enlighet med de modeller som finns i teorin, även om litteraturen hävdar motsatsen. Trots att framsteg gjorts råder det dock fortfarande tvivel om trovärdigheten kring att översätta exponering till ett finansiellt värde vilket gör att värdet av sponsring blir osäkrare.

Förskolans betydelse i samhället blir allt viktigare (Skolverket, 2009a). Därmed ökar ansvaret för personalens kompetens och i dagsläget ligger det övervägande pedagogiska ansvaret på förskollärarna (Utbildningsdepartementet, 2010). Syftet med undersökningen var att belysa hur förskollärare upplever och beskriver utvecklingssamtal, kvalitetsredovisning, utvärdering och pedagogisk dokumentation samt att undersöka vad litteraturen menar är syftet med dessa arbetsuppgifter. Undersökningen genomfördes med hjälp av en enkätundersökning som riktades till 31 förskollärare i en specifik kommun i mellersta Sverige, varav 26 förskollärare svarade på enkäten. Förskollärarna fick besvara enkäterna enskilt för att minska risken för att de skulle bli påverkade av varandra. Resultatet av enkätundersökningen visar att förskollärare ansåg att tiden inte är tillräcklig vad gäller utvecklingssamtal, utvärdering och pedagogisk dokumentation. Vad gäller kvalitetsredovisning framgick att förskollärarna upplevde att tiden var väl använd men cirka en fjärdedel ansåg att det tog för mycket tid. Vad förskollärarna uttryckte att syftet med utvecklingssamtal, kvalitetsredovisning, utvärdering och pedagogisk dokumentation var stämde väl överens med litteraturens syfte. Utvecklingssamtal, kvalitetsredovisning, utvärdering och pedagogisk dokumentation är alla arbetsuppgifter som är en del av förskollärarnas vardag och ett återkommande inslag i förskolans verksamhet. Dessa arbetsuppgifter hänger ihop med varandra och utgör en viktig del för att utveckla och förbättra förskolans fortsatta verksamhet.