<p>I uppsatsen utvärderas projektet Vägen in, som drevs av socialförvaltningen i Enköpingskommun 2007—2008. Deltagarna i projektet var individer med missbruksproblematik, oftatillsammans med en historia av kriminalitet och/eller psykisk ohälsa. Syftet med studien är attundersöka vilka kostnader och utfall Vägen in har gett upphov till i jämförelse medsocialtjänstens tidigare insatser för deltagarna, sett ur ett samhällsekonomiskt perspektiv.Bakgrunden till studien är att det i princip saknas samhällekonomiska utvärderingar avmissbruksvård. I studien jämförs samhällets kostnader för deltagarna två år innan projektet(2005-2006) med motsvarande kostnader under projekttiden (2007-2008). Dessa kostnaderställs sedan mot förändringen i deltagarnas kriminalitet samt förändringen av deraslivssituation.</p><p>Samhällets kostnader för deltagarna ökade med över 50 % under projekttiden. Deltagarnasmissbruk har minskat, men det går inte att se någon markant minskning av deltagarnaskriminalitet. Kostnaderna har skjutits över från staten till kommunen. I huvudsak harkostnaderna för psykiatrisk slutenvård och socialtjänstens öppenvård ökat, medanrättsväsendets kostnader har minskat. Samtidigt går det inte att se någon tydlig nedåtgåendetrend vad gäller deltagarnas kriminalitet. För att uttala sig om huruvida de ökade kostnadernakan motiveras med det utfall de ger upphov hade det krävts längre tidsserier med uppgifter omdeltagarnas inkomster. Med hänsyn till storleken på ökningen av samhällets kostnader fördeltagarna under projektet är det dock problematiskt att det inte går att se någon tydligminskning av deltagarnas kriminalitet.</p>

I uppsatsen utvärderas projektet Vägen in, som drevs av socialförvaltningen i Enköpingskommun 2007—2008. Deltagarna i projektet var individer med missbruksproblematik, oftatillsammans med en historia av kriminalitet och/eller psykisk ohälsa. Syftet med studien är attundersöka vilka kostnader och utfall Vägen in har gett upphov till i jämförelse medsocialtjänstens tidigare insatser för deltagarna, sett ur ett samhällsekonomiskt perspektiv.Bakgrunden till studien är att det i princip saknas samhällekonomiska utvärderingar avmissbruksvård. I studien jämförs samhällets kostnader för deltagarna två år innan projektet(2005-2006) med motsvarande kostnader under projekttiden (2007-2008). Dessa kostnaderställs sedan mot förändringen i deltagarnas kriminalitet samt förändringen av deraslivssituation. Samhällets kostnader för deltagarna ökade med över 50 % under projekttiden. Deltagarnasmissbruk har minskat, men det går inte att se någon markant minskning av deltagarnaskriminalitet. Kostnaderna har skjutits över från staten till kommunen. I huvudsak harkostnaderna för psykiatrisk slutenvård och socialtjänstens öppenvård ökat, medanrättsväsendets kostnader har minskat. Samtidigt går det inte att se någon tydlig nedåtgåendetrend vad gäller deltagarnas kriminalitet. För att uttala sig om huruvida de ökade kostnadernakan motiveras med det utfall de ger upphov hade det krävts längre tidsserier med uppgifter omdeltagarnas inkomster. Med hänsyn till storleken på ökningen av samhällets kostnader fördeltagarna under projektet är det dock problematiskt att det inte går att se någon tydligminskning av deltagarnas kriminalitet.

Denna studie har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer med syftet att utföra en diskursanalys på hur deltagare och anställda talar om projektet Korta vägen i Uppsala. Korta vägen är ett arbetsmarknadspolitiskt projekt som syftar till att få ut utländska akademiker i arbetslivet.Våra informanter bestod av anställda inom projektet samt deltagare som nyligen fullgjort sin utbildning i Korta vägen. Frågeställningarna har varit hur deltagare och anställda talar om projektet och vilka diskurser som används och reproduceras via talet. I vårt resultat redogör vi för åtta olika diskurser som vi har kunnat urskilja utifrån vårt empiriska material. Diskurserna berör kultur, språk, nätverk, pedagogik, samhällsekonomi, praktik samt terapeutiska relationer. Resultatet visar även hur majoriteten av diskurserna går att koppla till svenskhet samt vilken betydelse svenskhet har för människors möjligheter på den svenska arbetsmarknaden. Slutligen problematiserar vi hur en exkludering på den svenska arbetsmarknaden finns inbäddad i vår samhällsstruktur, och hur vi omedvetet upprätthåller och reproducerar denna. Problematiseringen har gjorts med diskursanalytiska teorier av Foucault, Derrida och Berger och Luckmann. / This study was conducted using qualitative interviews and had the aim to conduct a discourse analysis of how students and employees talk about the project Korta vägen (the short path) in Uppsala. Korta vägen is a labor market project that aims to get foreign graduates into the labor market. Our interview subjects were employees working with the project and participants who had recently completed their training in Korta vägen. The questions have been how particapants and employees talk about the project and how discourses through speech can be distinguished. In our result we present eight different discourses that we have been able to extract from our empirical material. The discourses deals with the subjects culture, language, networking, pedagogy, socioeconomics, practice and therapeutical relations. The results also show how the majority of the discourses have been able to be connected to swedishness and also what significance swedishness has on people's opportunities on the swedish labor market. Finally we problematized how exclusion in the Swedish labor market is embedded in our social structure and how we unawarely sustain and reproduce this exclusion. This has been done with the help of discourse analysis-theories by Foucault, Derrida, Berger and Luckmann.

Denna studie syftar till att få en fördjupad förståelse i individers upplevelser om vägen ut ur drogmissbruk. Detta gjordes genom en hermeneutisk ansats och kvalitativa intervjuer genomfördes med tio personer där fem var kvinnor och fem var män. Kriterierna i urvalet var att de skulle ha erfarenhet av ett eget missbruk, varierande ålder, kön samt livssituation. Det var svårt att hitta forskning som berörde individers upplevelser om vägen ut ur drogmissbruk, dock så fanns relevant forskning om att ta sig ut ur drogmissbruk. I den här studien ställs individers upplevelser i fokus för att få en djupare kunskap och förståelse om fenomenet. Resultatet visade på hur vägen ut ur drogmissbruk kan komma att se ut och upplevas som en känslomässig berg- och dalbana för individen. Motivationen till att ta sig ur drogmissbruket såg olika ut för intervjupersonerna. Det kunde bland annat vara barn, familj, NA och "rätt" sorts vänner som ledde till motivationen. Vidare visade resultatet att deras liv idag fungerar bra då de är drogfria, de flesta har arbete och egna bostäder samt att de har bra kontakt med sina familjer.

Det Socialdemokratiska arbetarpartiet har betytt mycket för den välfärdsstat som präglat Sverige sedan 1960-talet, välfärdspolitiken har dessutom alltid varit en hörnsten för socialdemokratin. Tidigare forskning visar att välfärd har varit ett intressant studieobjekt för främst ekonomiska och demografiska studier, varför jag nu ämnar studera området från ett sociologiskt och politiskt perspektiv. Syftet med denna uppsats är att undersöka om det Socialdemokratiska arbetarpartiet förändrat sin välfärdspolitik under de senaste decennierna samt hur den förda välfärdspolitiken kan relateras till partiets grundideologi. Giddens teori om “tredje vägen” samt Esping-Andersens teori om välfärdsstater ligger till grund för denna studie. Metoden bygger på en argumentationsanalys samt en idé- och ideologianalys. Materialet består bland annat av partiprogram och riksdagsmotioner. Resultatet visade att det till viss del har skett förändringar på de välfärdspolitiska områdena. Det gäller främst nyliberala värderingar samt en större marknadsvänlighet på den välfärdspolitiska arenan. Även argumenten inom välfärdspolitiken har fått en mer nyliberal prägel på senare tid, detta kan härledas till teorin om “tredje vägen”. I samtliga dokument framkom dock en övervägande del socialistiska idéer vilket innebär att välfärdspolitiken fortfarande är starkt representerad av partiets grundideologi. Socialistiska idéer som exempelvis social trygghet för alla människor, har präglat välfärdspolitiken sedan 1960-talet fram till idag.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om socialt kapital påverkar inträdet i det första jobbet efter sociologiutbildning. Vad anser studenterna vara anledningen till deras utbildningsval? Hur har ansökningsprocessen för att hitta ett första arbete efter avslutad utbildning varit? På vilket sätt har sociologistudenterna fått kunskap om lediga anställningar, genom till exempel personer i deras sociala nätverk: vänner, familj och bekanta. Vi ville även ta reda på om det finns skillnader mellan personer som är barn till infödda och personer med invandrarbakgrund, i fråga om deras tillgång till socialt kapital. Och om socioekonomiskbakgrund har betydelse vad gäller valet av utbildning och yrke. Det empiriska materialet i denna studie grundar sig på åtta kvalitativa semistrukturerade intervjuer, med fyra personer som är barn till infödda och fyra med invandrarbakgrund. Studiens teoretiska ramverk bygger främst på teorier om socialt kapital, såsom det förs fram av Pierre Bourdieu och Nan Lin. Resultat från vår studie visar på att socialt kapital är avgörande för våra informanter vid etablering på arbetsmarknaden. De två grupper som vi studerat har genom kontakter och praktikplatser kunnat etablera sig på arbetsmarknaden. Dock finner vi skillnader vad gäller valet av utbildning mellan dessa grupper. Barn till infödda tycks vara mer medvetna vad gäller deras utbildningsval, i jämförelse med personer med invandrarbakgrund. Det råder även skillnader i gruppernas socioekonomiska bakgrund: Två av våra informanter (barn till infödda) har föräldrar med universitetsutbildning samt har väl positionerade yrken jämfört med den senare gruppen.

Fast route planning for a standard car is well explored, lots of research, and many algorithms exist. For trucks or other heavy vehicles, the available research and quick algorithm alternatives dwindle. This thesis focuses on available alternatives for trucks and other vehicles with attributes hindering them from traversing parts of the road network. Attributes like height are one among many, which can hinder a vehicle on its path. These attributes can vary greatly and is the reason why known solutions can’t be applied. Many well-known solutions rely partially on precalculated data regarding the shortest path for its performance. Precalculating for all possible combinations of attributes is not practical due to the number of possible configurations and the amount of computing needed for each one. The implemented solution is derived from multiple existing solutions and was evaluated on a graph representing Sweden’s road network. The solution is sufficiently fast to allow commercial use and allows changes to the road network with nightly updates. The solution is based on trying to predict which roads are more important when searching for the shortest path. With this knowledge, a search for the shortest path can be said to prioritize the before mentioned roads, which results in it finding its goal faster. / Snabb ruttplanering för en vanlig personbil är välutforskat med mycket tillgänglig forskning och många existerande algoritmer. För lastbilar och andra tunga fordon minskar den tillgängliga forskningen och alternativa algoritmer kraftigt. Den här avhandlingen fokuserar på alternativen som existerar för lastbilar, samt andra fordon som har egenskaper vilket blockerar dem från att framföras på delar av vägnätverket. Höjd är ett attribut bland flera som kan hindra ett fordon från att ta sig fram. Dessa egenskaper kan variera kraftigt och är orsaken till varför kända lösningar inte går att applicera. Många välkända lösningar förlitar sig på förberäknad data gällande snabbaste möjliga väg för sin prestanda. Att utföra dessa beräkningar för alla möjliga kombinationer av egenskaper är opraktiskt på grund av antalet möjliga konfigurationer och hur mycket som måste räknas ut för varje. Den implementerade lösningen är en kombination av flera existerande lösningar och utvärderades på en graf som representerar det svenska vägnätet. Lösningen är snabb nog för att tillåta bruk inom det kommersiella och den tillåter förändringar i vägnätet med nattliga uppdateringar. Lösningen bygger på att försöka förutsäga vilka vägar i ett vägnät som är viktigare än andra när det gäller att finna den snabbaste vägen. Med hjälp av det kan man sedan styra en sökning så att den prioriterar dessa vägar och därmed hitta sitt mål fortare.

I uppsatsen analyseras Harry Martinsons roman Vägen till Klockrike (1948) ur ett ekonomiskt perspektiv. Syftet är att undersöka hur berättelsens ramverk och de värderingar som uttrycks förhåller sig till en ekonomisk logik. Detta sker genom jämförelser med Georg Simmels The Philosophy of Money (1978) och Chrispoher Newfields artikel "What is Literary Knowledge of Economy?" (2018), såväl som en tidigare studie i Martinsons tankar och poesi av Johan Lundberg, Den andra enkelheten (1992). Resultaten visar att huvudpersonen Bolle kämpar emot en ekonomisk rationalisering som gör honom arbetslös. Samma sätt att tänka avgränsar vad som faktiskt kvalificerar sig som ett yrke. De långa vandringarna som utförs av luffarna, vilka Bolle skall komma att tillhöra, innefattas inte i vad som kan kallas arbete utan luffarna blir istället kriminaliserade och sätts i straffarbete som bättre passar samhällets definition. Att handeln fungerar legitimerande visar även det hur en ekonomisk logik är essentiell för hur föremål såväl som människor värdesätts.     Synen på pengar och andra eftersträvansvärda saker i livet skiljer sig stort mellan luffarna och resten av samhället. För luffarna är pengar av sekundär betydelse, ett medel men aldrig ett mål i sig. Istället sätt friheten främst tillsammans med saker i livet som de flesta tar för givet. Detta är i linje med Martinsons egen syn på samhällsutvecklingen, i vilken han anade stora faror, men från vilken han också beskrev en utväg i form av värderingar som kan sökas och uttryckas i poesin. Dessa värderingar återfinns även i Vägen till Klockrike. / In this thesis, Harry Martinson’s Vägen till Klockrike (1948) is analyzed from an economic point of view. It aims to study how the setting and the values expressed in central conflicts are related to a logic of economy. Methodologically, the novel is read in comparison with Georg Simmel’s The Philosophy of Money (1978) and Christopher Newfield’s article “What is Literary Knowledge of Economy?” (2018), as well as a previous study on Martinson’s poetry and ideas by Johan Lundberg, Den andra enkelheten (1992). The results of the study show that the main character Bolle struggles in the face of economic rationale that is turning him professionally obsolete. The same rationale defines what qualifies as a proper job. The miles of walking enacted by the vagabonds, which Bolle come to join, are not included and instead they are criminalized with economically motivated punishment. Exchange turns out to be a mediating factor which also shows how economic logic plays a vital role in defining the value of objects as well as people. The view on money and other qualities in life differ greatly between the vagabonds and the rest of society. For the vagabonds, money is of secondary importance, a means but never and end in itself. Instead, freedom and the things in life most people take for granted are held in the highest esteem. This is in line with Martinson’s view of developments in his contemporary society, the consequences of which he warned about, but to which he also presented an antidote: a set of values to be sought in poetry. These values are also expressed in Vägen till Klockrike.

This essay examines the body in Stina Aronsons Den fjärde vägen, and is based on theories from Sara Ahmed who writes about how the body is orientated toward and away from objects and others. The essay also intend to examine the way the character inhabit the room from a bodily experience and how this affect the way they feel and act against each other and themselves.  My method is close reading, in which I approach parts of the book that refers to the body from different angles. In that way I read the book from a gender oriented perspective as well as a social perspective— in which the characters are related to different norms that causes expectations of how they should act in a certain kind of way.

Syftet med denna studie är att undersöka vilken betydelse ideologi har när politiska beslut tas inom sjukvårdspolitiken, om det går att utläsa en ideologisk tanke bakom beslutsfattande inom hälso- och sjukvårdsnämnden i Västernorrlands region. Undersökningen baseras på protokoll från nämnden under perioden januari 2015 – december 2017, under denna period sker en omorganisering inom specialistvården i Västernorrland, där delar av Sollefteå sjukhus avvecklas och det sker en uppstart av länsövergripande verksamheter istället för tre självstyrande sjukhus. Protokollen analyseras med en kvalitativ textanalys som metod, protokollen studeras även utifrån en idealtypsanalys och materialet som används samlades in på Region Västernorrlands hemsida. Resultatet visade att det gick att påvisa att ideologi kan ha en liten betydelse, även om besluten förefaller tas rent strategiskt för att förbättra den ekonomiska situationen inom Västernorrlands specialistvård. De tendenser som ses i resultatet är att den klassiska socialistiska ideologin har en mindre betydelse och att den tredje vägen inom socialismen utmärker sig starkare i protokollen, liberalismens ideologi går att utläsa från vårdalliansens uttalande och röstning i protokollen. Skillnaden ligger snarare i sakfrågan än mellan de olika partiernas ideologier vilket skulle kunna förklaras av att skillnaden mellan vänsterpartierna och högerpartierna har minskat.