<p>Syftet med uppsatsen är dels att studera hur relationerna mellan karaktärerna Sigrid och Magnus samt mellan Arn och Cecilia framställs och dels att analysera vilka egenskaper och tankar var och en av karaktärerna ger uttryck för, i romanen <em>Vägen till Jerusalem</em>. Undersökningen har en kvalitativ prägel och den har genomförts genom en närläsning av olika sekvenser där ovanstående karaktärer figurerar. Tidigare forskning som både behandlar romansviten om Arn och den historiska fiktionen i allmänhet ligger även till grund för undersökningens resonemang. Ett annat syfte är att utifrån undersökningens resultat resonera kring vilka tänkbara för- och nackdelar som finns med att läsa romanen tillsammans med eleverna i en skolklass, på antingen högstadiet eller gymnasiet.    <strong></strong></p><p>Undersökningen visar att Sigrid i flera avseenden gestaltas som en kvinnlig pionjär och att hon dessutom besitter förmågan att kunna påverka sin make Magnus beslut, i den riktning hon själv önskar. Emellertid realiserar hon ofta sina nydanande idéer på så vis att hon genom övertalning av maken får honom att representera besluten som tas. Magnus uttrycker en viss glädje över sin hustrus företagsamhet men den resulterar även i att hans maktställning som husbonde undermineras, vilket grämer honom. Arn övertar sin mor Sigrids roll som en slags banbrytare för nya värderingar som är oförenliga med den skildrade tidens synsätt, vad beträffar både såväl synen på kärlek som på människovärdet.</p>

Syftet med uppsatsen är dels att studera hur relationerna mellan karaktärerna Sigrid och Magnus samt mellan Arn och Cecilia framställs och dels att analysera vilka egenskaper och tankar var och en av karaktärerna ger uttryck för, i romanen Vägen till Jerusalem. Undersökningen har en kvalitativ prägel och den har genomförts genom en närläsning av olika sekvenser där ovanstående karaktärer figurerar. Tidigare forskning som både behandlar romansviten om Arn och den historiska fiktionen i allmänhet ligger även till grund för undersökningens resonemang. Ett annat syfte är att utifrån undersökningens resultat resonera kring vilka tänkbara för- och nackdelar som finns med att läsa romanen tillsammans med eleverna i en skolklass, på antingen högstadiet eller gymnasiet.     Undersökningen visar att Sigrid i flera avseenden gestaltas som en kvinnlig pionjär och att hon dessutom besitter förmågan att kunna påverka sin make Magnus beslut, i den riktning hon själv önskar. Emellertid realiserar hon ofta sina nydanande idéer på så vis att hon genom övertalning av maken får honom att representera besluten som tas. Magnus uttrycker en viss glädje över sin hustrus företagsamhet men den resulterar även i att hans maktställning som husbonde undermineras, vilket grämer honom. Arn övertar sin mor Sigrids roll som en slags banbrytare för nya värderingar som är oförenliga med den skildrade tidens synsätt, vad beträffar både såväl synen på kärlek som på människovärdet.

Att kunna läsa och skriva är en fråga om demokrati. Utan information kan ingen människa känna sig delaktig i dagens informativa samhälle. Det är lika självklart som att det utan anpassade läroböcker kan vara svårt att känna sig delaktig i sin skolundervisning. Av Sveriges vuxna befolkning är det 25% som inte uppfyller kunskapskraven i svenska för grundskolan. Kursplanen säger att alla elever efter årskurs nio ska "kunna läsa till åldern avpassad skönlitteratur, saklitteratur och dagstidningarnas artiklar med god förståelse". Syftet med C-uppsatsen är att undersöka en anpassad lärobok i gymnasiets A- och B-kurs i svenska. Föremål för undersökningen är läroboken Vägen till språket som är en ganska vanligt förekommande lärobok på gymnasieskolor och Komvux i Sverige. Boken är utgiven 2001 på Liber förlag där den ingår i förlagets Trapets-serie, en bokserie som är anpassad för gymnasieelever och vuxna med läs- och skrivsvårigheter. För att se vad som skiljer Vägen till språket från en ”ordinarie” lärobok i svenska A och B, har jag jämfört boken med Gleerups Svenska timmar – språket från 2001. För att undersöka Vägen till språket, har jag jämfört hur text-, bild och form skiljer sig i de två läroböckerna. Jag har också intervjuat sex gymnasieelever med läs- och skrivsvårigheter samt tre lärare för att ta reda på vad de tycker om läroboken. Därutöver har jag via e-post skickat frågor till författaren av respektive lärobok. Slutsatsen av min undersökning – och svaret på uppsatsens övergripande frågeställning – är att Vägen till språket fungerar bra för sitt ändamål när den används av lärare vars arbetsmetod går ut på att lära ut metakognition. Läroboken är utformad enligt några för målgruppen lämpliga teorier som används inom ämnet informationsdesign, bland annat vänsterjusterad text och frasriktigt radfall. Fem av de intervjuade eleverna tror att en anpassad lärobok såsom Vägen till språket kan få dem att ändra attityd till skolarbete som kräver läsning. Lärobokens läsbarhet kan dock förbättras.

Syftet med studien är att undersöka hur gängmedlemmar lyckats lämna sitt gäng. Denna kvalitativa studie undersöker fyra gängmedlemmars personliga resa ut ur sina respektive gäng, och hur de upplevde samhällsinsatser och ibland bristen på dem. Studien genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer som analyserades med en tematisk analys. Under litteratursökningens gång upptäcktes en märkbar kunskapslucka i tillgänglig forskning om hur människor lämnar kriminella gäng. Det finns dock studier gjorda om vägen in i ett gäng. Resultatet av intervjuerna har tolkats utifrån push- och pull-teorin och teorin om sociala band. Resultaten tyder på att majoriteten av de tillfrågade lämnade sina gäng på grund av rädsla för att bli skjutna, antingen för sig själv eller familjemedlemmar. En annan viktig anledning till att de tillfrågade lämnade sina gäng var för att de hade yttre motiv och möjligheter, såsom: en ny relation, att skaffa barn eller att flytta till en annan stad. Personer som har lämnat gängkriminalitet upplevde ofta samhällsinsatserna som otillräckliga och därmed bristande. Enligt deras upplevelse litade socialarbetaren inte helt på eller lyssnade på dem. Andra typer av insatser som respondenterna hade önskat var: familjebehandling i hemmet, mentorskap eller olika återinträdesinsatser för att bli bättre integrerade i samhället efter att ha lämnat ett gäng. Studien visade att det finns ett behov av ytterligare forskning gällande utfallet av olika insatser. Det behövs också ytterligare forskning kring socialarbetarens roll, vad de kan göra och vad de bör göra, för att underlätta vägen ut ur ett gäng. / The purpose of the study is to investigate how gang members succeeded in quitting their gang. This qualitative study examines the personal journey of four gang-members out of their respective gangs, and how they experienced the societal efforts and sometimes the lack of them. The study was carried out with the help of semi-structured interviews which were analyzed with a thematic analysis. Surprisingly, there was a noticeable gap in available research in how people leave criminal gangs. There are however studies done on the way into a gang. The result of the interviews have been interpreted based on the push- and pull-theory and the theory of social bonds. The results indicate that the majority of respondents left their gangs due to fear of getting shot, either themselves or family members. Another major reason why the respondents left their gangs is because they had other external motivations and opportunities, such as: a new relationship, having a child, or simply relocating to another city. However, the former gang members often experienced that societal interventions were lacking. In their experience the social worker didn't fully trust or listen to them. Examples of interventions that could have benefitted, according to the respondents, are: family treatment at home, mentorship, or re-entry interventions to get better integrated into society after leaving a gang. The study showed that there's a need for further research regarding the potential outcome of each type of intervention. There is also a need for further research regarding the role of social workers, what they can do, and what they should do, in order to facilitate the way out of a gang.

Studien syftar till att analysera equity- och debt baserad crowdfunding i förhållande till studiens primära teori om elaboration likelihood model (ELM) och hur dess variabler påverkar potentiella investerares investeringsbedömningar. Informationsasymmetri och behavioral finance har inkluderats i studien som två kompletterande delteorier. För att undersöka detta har studien avgränsats till potentiella investerare som geografiskt är bosatta i Stockholms län. Undersökningen har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer där totalt elva potentiella investerare har intervjuats. Respondenterna har baserats på ett snöbollsurval. Intervjuerna har skett genom att respondenterna tagit del av fyra scenarion som innehåller variabler kopplade till teorin om ELM. Studiens resultat påvisar att potentiella investerare bedömer samt väljer investeringsprojekt utifrån den centrala vägen i ELM teorin, som karaktäriseras av projektets kvalitet vilken är motsatsen till den perifera vägen som istället belyser elektronisk word of mouth (WoM). / The study aims to investigate how equity- and debt based crowdfunding in relation to the study’s primary theory of elaboration likelihood model (ELM) and its variables effect on potential investors’ investment decision. Information asymmetry and behavioral finance has also been included in the study as two complementary theories. To investigate this, the study has been delimited to potential investors who are geographically resident in Stockholm County. The survey has been conducted using semi-structured interviews, where a total of eleven potential investors have been interviewed based on a chain sampling. The potential investors have been presented four scenarios that contain variables linked to the theory of ELM. The study's findings show that potential investors assess and choose investment projects based on the central path of ELM theory, characterized by the quality of the project and opposite to the peripheral road that instead illuminates the electronic word of mouth (WoM).

<p>Jag har valt att skriva om förhållandet mellan Jung och den esoteriska tradition som benämns Fjärde vägen. Anledningen till detta val är att jag i båda dessa traditioner, den jungianska och Fjärde vägen, ser ett intressant kritiskt ifrågasättande av vår moderna tids uppfattningar om människan och det mänskliga psyket. Jung framhåller individuationsprocessen som en möjlighet att växa till en fullödig människa.</p><p>Inom den Fjärde vägen betonas vikten av att ta sin situation på allvar och att genom medvetet arbete och självobservans skapa sig en riktig själ.</p><p>Båda dessa skolor träder fram i en tid av stora och omskakande förändringar under början av 1900-talet. Båda skolorna ifrågasätter den själlösa massmänniska som den nya tiden har genererat och försöker utarbeta verktyg för att råda bot på tidens tillkortakommanden.</p><p>Min avsikt är att undersöka deras syn på människan och människans själsliga framåtskridande. Jag tror att detta kan vara ett fruktbart och meningsfullt studium där nya vinklar kan leda framåt.</p><p>Mina frågeställningar är:</p><p>Vilken syn på människan har de två riktningarna och vilka konsekvenser får detta?</p><p>Vilka likheter och skillnader finns det mellan Jungs syn på människans själsliga utveckling och den som Fjärde vägen skolan står för?</p><p> </p>

Jag har valt att skriva om förhållandet mellan Jung och den esoteriska tradition som benämns Fjärde vägen. Anledningen till detta val är att jag i båda dessa traditioner, den jungianska och Fjärde vägen, ser ett intressant kritiskt ifrågasättande av vår moderna tids uppfattningar om människan och det mänskliga psyket. Jung framhåller individuationsprocessen som en möjlighet att växa till en fullödig människa. Inom den Fjärde vägen betonas vikten av att ta sin situation på allvar och att genom medvetet arbete och självobservans skapa sig en riktig själ. Båda dessa skolor träder fram i en tid av stora och omskakande förändringar under början av 1900-talet. Båda skolorna ifrågasätter den själlösa massmänniska som den nya tiden har genererat och försöker utarbeta verktyg för att råda bot på tidens tillkortakommanden. Min avsikt är att undersöka deras syn på människan och människans själsliga framåtskridande. Jag tror att detta kan vara ett fruktbart och meningsfullt studium där nya vinklar kan leda framåt. Mina frågeställningar är: Vilken syn på människan har de två riktningarna och vilka konsekvenser får detta? Vilka likheter och skillnader finns det mellan Jungs syn på människans själsliga utveckling och den som Fjärde vägen skolan står för?

This study examines the link between the individual and social network, what social forces and social mechanisms involved in the interaction between individuals and groups and how we can explain and consider this relationship with the aim of understanding this connection. Through qualitative interviews, based on interviews of six active members in the organization Young KRIS (Young Criminal’s Return in the Society) examines the active social processes that the young members undergo, and motivates those who have been outside the expected conformed and regular society, to be included in the regular community and how this can be explained. The study shows that the organization through high availability, openness, knowledge of the needs of young people, good treatment, range of meaningful activities, has created a great venue for the young to develop and thus regain their place in the society. / Denna studie undersöker kopplingen mellan individ och sociala nätverk, det vill säga vilka sociala krafter och sociala mekanismer är verksamma i mötet mellan individen och gruppen, och hur man kan förklara och se på denna relation med målet att förstå denna koppling. Genom den kvalitativa metoden, baserad på intervjuer av sex medlemmar inom organisationen Unga KRIS, undersöker vi de verksamma sociala processer unga medlemmar genomgår och som motiverar dem som har befunnit sig utanför det förväntade, konforma och reguljära samhället, att komma att inkluderas i det reguljära samhället och hur detta kan förklaras. Studien visar att organisationen genom hög tillgänglighet, öppenhet, kunskap om ungdomarnas behov, gott bemötande och utbud av meningsfulla aktiviteter, har skapat en trygg arena för att unga medlemmarna ska kunna utvecklas och därmed återfinna sin plats i samhället.

This study is a review of literature on the theme of what factors positive for a person to leave a criminal lifestyle. The purpose of the study is to investigate these factors and try to determine whether there are consistent patterns in the existing literature on the subject in order to answer the study's questions. Questions for the study were (1) What social factors affect a person's motivation to leave a criminal lifestyle and maintain desistance from crime? Also (2) which structures in society have a positive and negative impact in the process of change between crime and a normative lifestyle? The work of collecting literature has  been done through a search and a selection process of peer-reviewed literature. Finally, 13 articles on the subject were included. The results show that the factors that can affect whether a person withdraws from crime are scattered, but the factors that mainly stood out as positive were relationship ties to family and internal motivation.

I uppsatsen undersöks sju psalmer som alla har text skriven av Britt G. Hallqvist (1914-1997). De sju psalmerna är ”Vem är det som kommer på vägen?” (1955), ”De skall gå till den heliga staden” (1976), ”Lär mig att bedja av hjärtat” (1970), ”Han gick den svåra vägen” (1975), ”Sackeus var en publikan” (1958), ”Ett litet barn av Davids hus” (1966) samt ”Graven ligger tom” (1970). I uppsatsen ges en bakgrund kring psalmer som fenomen och psalmerna är placerade in i en psalmbokskontext och psalmboken i en nutida kontext. Därtill är författaren, Britt G. Hallqvist, presenterad, vars psalmer är studerade i uppsatsen. Därefter är en analys av de valda psalmerna gjord, psalmerna är i sin tur jämförda med de nytestamentliga texter som är kopplade till den psalmen. I diskussionen gås alla psalmerna igen utifrån några punkter som förenar psalmerna med varandra, eller för dem längre ifrån varandra. I slutsatsen sammanfattas resultatet i analysen och i diskussionen och förtydligas vad svaret på uppsatsens frågeställning blir.