No description available.

No description available.

SAMMANFATTNING Bakgrund Multiresistenta bakterier har visat sig vara ett växande globalt problem. Betalaktamas med utvidgat spektrum kan orsaka svårbehandlade infektioner och prevalensen av betalaktamas med utvidgat spektrum har ökat kraftigt i Sverige. I sjukhusmiljöer har bristande vårdhygien, hög beläggningsgrad och personalbrist visat sig vara riskfaktorer för smittspridning. Förebyggande av smittspridning ingår i sjuksköterskans kompetensområde. Förbättring och utveckling bör alltid eftersträvas inom hälso- och sjukvård. Syfte Syftet var att undersöka hur sjuksköterskor upplever att på vårdavdelningar utföra omvårdnadshandlingar som omfattar individer med betalaktamas med utvidgat spektrum. Metod En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer utfördes med sex sjuksköterskor och analyserades med en manifest kvalitativ innehållsanalys. Resultat Sjuksköterskorna som deltog i föreliggande studie lade vikt vid att följa riktlinjer och hygienrutiner. Samtliga sjuksköterskor i studien ansåg att de inte var rädda för att bli smittade, och upplevde att bemötandet gentemot patienten var oberoende av om de hade diagnosen betalaktamas med utvidgat spektrum eller inte. Däremot framkom en tendens till att minimera kontakttillfällena av olika skäl. Bristande områden som sjuksköterskor upplevde fanns var tidsresurser, platstillgång, personaltillgång, och informationsåtkomst. Slutsats Sjuksköterskorna i denna studie lade vikt vid att utförandet av omvårdnadshandlingar var i enighet med riktlinjer, samt uppmärksammade hygienrutinerna. Sjuksköterskorna hyste delade åsikter kring riktlinjernas funktion, tydlighet och tillgänglighet. Känsla av säkerhet och osäkerhet baserades på deras kunskaper. De ansåg att deras bemötande av patienten inte påverkades av om patienten var bärare av betalaktamas med utvidgat spektrum, dock framkom en tendens att minimera kontakterna med dessa patienter. Tid-, plats- och personalbrist påverkade deras upplevelse av hur de utförde omvårdnadshandlingar.

År 2009 kom en ändring av strandskyddslagen, där bland annat 7 kap. 14 § miljöbalken(MB) fick en ny formulering. Den nya lydelsen innebar en skärpning av kravet för att få utvidga strandskyddet. I samband med lagändringen gav regeringen i uppgift till Länsstyrelsen att utföra en översyn av de utvidgade strandskydden i Sverige och ta nya beslut i de fall som behövdes. Länsstyrelsen fick fram till 31 december 2014 på sig att genomföra översynsarbetet. Eftersom arbetet nyligen är avslutad, finns ännu ingen sammanställning av resultatet på nationell nivå. Naturvårdsverket rekommenderar i sin handbok "Utvidgat strandskydd – en vägledning till underlag och beslut" att Länsstyrelserna tar hjälp av kommunerna vid översynsarbetet. Handboken är dock frivillig för Länsstyrelserna att följa och de kan ha använt sig av olika arbetssätt under översynsarbetet. Studien syftar till att kartlägga hur det utvidgade strandskyddet i Sverige har förändratsunder tiden för översynen, samt kartlägga vad kommunerna anser om Länsstyrelsernasarbete med översynen av det utvidgade strandskyddet. De frågeställningar som besvaras i studien är: • Hur har det utvidgade strandskyddet i Sverige förändrats efter Länsstyrelsens översyn?- Hur skiljer sig förändringarna åt i olika delar av Sverige? • Hur ser kommunerna på det utförda arbetet och dess resultat? En kvantitativ metod har använts, där arealer för utvidgat strandskydd har bearbetats för kartläggningen samt en enkät skickats ut för att besvaras av kommunerna. Resultatet av studien visar att det utvidgade strandskyddet i Sverige över lag har minskat. För enstaka län har en ökning, eller ingen förändring av strandskyddsarealen skett. För hela strandskyddet, det vill säga strandskyddet på land och i vatten sammanräknat, har totalt sett en minskning av arealen skett i 13 län. För två län gäller en ökning och för ett län ingen förändring. Resterande fem län har inte rapporterat in resultatet av översynen och ingår därför inte i kartläggningen. Trots minskningen av arealerna har omkring hälften av Länsstyrelserna beslutat om nya områden för utvidgat strandskydd. Enkätundersökningen visade på blandat resultat. Av 290 kommuner valde 179 att besvara enkäten. Av de svarande var majoriteten, ungefär två tredjedelar nöjda med Länsstyrelsens samarbete, medan ungefär en tredjedel av kommunerna inte var nöjda. / In 2009, an amendment was added to the Shore Act, which included a new formulation for14 § Environmental Code in chapter 7. This reformulation meant a tightening of the requirements to obtain expanded shore protection. In connection with the amendment, the Swedish government tasked the county governments to conduct a review, which would involve extended shore protection in Sweden and take new decisions regarding the shore protection in the cases that where needed. The county governments were given until December 31 2014 to conduct and implement this review process. Since the review recently has been completed, there is yet no compilation of the results. In their manual, "Utvidgat strandskydd – en vägledning till underlag och beslut", the Environmental Protection Agency recommends that each individual county government collaborates with the town governments for further help during the review process. The manual for this process is optional for the county governments to follow; therefore, the county governments may have conducted the review process in various ways. This study aims to identify how the expanded shore protection in Sweden has changed during the time of the review. Furthermore, it identifies the opinions of the town municipalities regarding the county governments review. The issues addressed in the study include: • Based on the Swedish county governments’ review, how has the expansion of shore protection changed?- How do the changes show in the different parts of Sweden? • What is the town governments’ opinion about the changes and results? Within this study a quantitative method was used. Areas for expanding the shore protection were processed for the survey and a questionnaire was developed and sent to town governments to be answered. In general, the results of the study concluded that the expanded shore protection in Sweden overall has declined. Whereas some counties experienced an increase, others have shown no change at all. The shore protection study,which includes the protection on land and in water, demonstrated a reduction of acreage in 13 counties. Two counties reported an increase in acreage, and one county reported no change. The remaining five counties have not reported the results of their review and therefore were not included in the survey. Despite reduction in area, approximately fifty percent of the participating county governments decided on new areas for extending their shoreline. The survey has showed mixed results. Sweden consists of 290 town governments, and 179 chose to answer the questionnaire. About two-thirds of the respondents were satisfied with the cooperation of the county governments, and about one-third was not satisfied.

<p>This work applies intersectionality to five Somali women self-narratives and focuses on their identities and positions in Swedish society, but also their relation to Somali society. Since people constructs in relation to the environment, this work studies the impact of environmental confirmations of their own self. Intersectionality is brought into the social work with an operational attempt, and shows how critics of power and interplay between theories and empirics can provide new knowledge. Intersectionality also demands some alterations of the social constructionists’ idea of the ego. Therefore this work outline a model of analysis that considers the critic of power. According to this work, intersectionality implies that social work is essentially about power. The women’s egos seem to be closely united different strongly. The more different identifications the women describes and the more ambivalent they are allowed to be in different milieus, the greater assets has the women in their ability to move between milieus and to pass between positions of power. But the tighter united some of their identifications are in their egos; the firmer is their assumptions of what constitute a good behaviour. And the stronger united the ego is, the space to pass through positions of power in different arenas is shrinking.</p><p>This work emphasizes the importance of making shifts of power in identification categories visible in order to localize resistance strategies among exposed individuals. This work also suggest that social work should consider the supplementary vulnerable situation that signify the position in intersection between power orders and contradictory norms, since that could lead to too simplified conclusions that create additional isolation. Being sensitive to the experience and resolution of these women’s own experiences and resolutions is therefore crucial in achieving good social work. Accordingly, lack of knowledge is an obstacle to resist discrimination and oppression. Another conclusion is that social work and social politics should aim to strengthen the ego of immigrant women in order to release their driving forces that in turn may lead to participation, not only to the Swedish society. These Somali women appear as peace endeavours, whose political voices has been marginalised both in the Somali and the Swedish context, which obstacle peace making in the Somali society.</p>

This work applies intersectionality to five Somali women self-narratives and focuses on their identities and positions in Swedish society, but also their relation to Somali society. Since people constructs in relation to the environment, this work studies the impact of environmental confirmations of their own self. Intersectionality is brought into the social work with an operational attempt, and shows how critics of power and interplay between theories and empirics can provide new knowledge. Intersectionality also demands some alterations of the social constructionists’ idea of the ego. Therefore this work outline a model of analysis that considers the critic of power. According to this work, intersectionality implies that social work is essentially about power. The women’s egos seem to be closely united different strongly. The more different identifications the women describes and the more ambivalent they are allowed to be in different milieus, the greater assets has the women in their ability to move between milieus and to pass between positions of power. But the tighter united some of their identifications are in their egos; the firmer is their assumptions of what constitute a good behaviour. And the stronger united the ego is, the space to pass through positions of power in different arenas is shrinking. This work emphasizes the importance of making shifts of power in identification categories visible in order to localize resistance strategies among exposed individuals. This work also suggest that social work should consider the supplementary vulnerable situation that signify the position in intersection between power orders and contradictory norms, since that could lead to too simplified conclusions that create additional isolation. Being sensitive to the experience and resolution of these women’s own experiences and resolutions is therefore crucial in achieving good social work. Accordingly, lack of knowledge is an obstacle to resist discrimination and oppression. Another conclusion is that social work and social politics should aim to strengthen the ego of immigrant women in order to release their driving forces that in turn may lead to participation, not only to the Swedish society. These Somali women appear as peace endeavours, whose political voices has been marginalised both in the Somali and the Swedish context, which obstacle peace making in the Somali society.

Genom skrivandet av denna vetenskapliga essä ville jag utforska det slags utvidgade lyssnande som jag strävar efter och använder i mitt yrke som rytmiklärare.[1] Texten tar avstamp i två berättelser som rör sig kring detta lyssnande. Berättelsernas själva ordval gav mig sedan nyckelord som ledde undersökningen framåt: Tystnaden, En enad och gemensam handling, Rummet, Centrum, fokus, mitt, Blicken, Tiden, Rörelsen, Närvaron, Kroppen, Delarna och helheten samt Gesterna. Jag tar i texten hjälp av, eller spjärn emot, tankar av bland andra Don Ihde, Michael Polanyi och Marcia Sá Cavalcante Schuback. Med finns även koreografen och professorn i rytmik Susanne Jaresand, samt essäisten Ann Carson.  Arbetet har visat mig hur vår kultur, såväl som den filosofiska traditionen, sedan lång tid tycks ha kretsat kring den sedda världen framför den hörda, inlyssnade. Kanske detta är en av anledningarna till att jag i mitt yrke ofta stött på oförståelse. Nu finner jag genom skrivandet detta uppdelande av sinnena orättvist för dem båda – att det till exempel är möjligt att se på ett lyssnande sätt. Kroppen blir hemvist till detta lyssnande, som tar in tiden, rummet, rörelsen och de klanger som uppstår.  Går det att kläda detta lyssnande i ord? Jag ville försöka. Genom orden kan jag kanske nå en ny förståelse.   [1] Rytmikmetoden formulerades av Émile Jaques-Dalcroze runt sekelskiftet 1900. Se till exempel hans verk Rytm, musik och utbildning (Stockholm: KMH förlaget 1997). / By writing this scientific essay I wanted to investigate the notion of expanded listening, as I use it in my work as a Eurhythmic teacher[1]. The text begins with two experiences from my everyday work life, where this listening appears. These experiences, when written down, gave me some keywords that led the investigation forward: Silence, Common act, Space, focus, center point, Glance, Time, Movement, Presence, Body, The parts and the whole, Gestures. I found the work of, among others, Don Ihde, Michael Polanyi and Marcia Sá Cavalcante Schuback helpful, as well as something to contrast against. The choreographer and professor in Eurhythmics Susanne Jaresand is present in the text, as well as the author Ann Carson.  The essay also suggests that our culture, as well as the philosophic tradition, for a long time has had its focus on understanding the world as seen, instead of heard or listened to. Maybe that is why this expanded listening has been met with incomprehension by colleagues throughout the years. I now believe that this division of the senses is unfair, and that it is actually possible to see in a listening way – a listening that lives in the body, and incorporates time, space and movement.  Is it possible to dress this listening experience in words? I had to try. To me, this try has led to a new understanding of expanded musical listening.   [1] As formulated by Emile Jaques-Dalcroze in the beginning of the 20th century

<p>För att komma till rätta med kommunernas och landstingens mångåriga underskott i början av 1990-talet, infördes god ekonomisk hushållning år 1992 för att skapa balans mellan inkomster och utgifter. Då det inte finns någon tydlig definition på god ekonomisk hushållning infördes balanskravet år 1998 som ett komplement. Balanskravet innebär att intäkterna ska vara större än kostnaderna, det vill säga att ekonomin ska vara i balans. Grundtanken och syftet med införandet av balanskravet är att varje generation ska bära ansvar för de kostnader som den generationen beslutar om och konsumerar samt skapa en långsiktig stabil utveckling av ekonomin. Om en kommun inte får ekonomin i balans och redovisar underskott ska det negativa resultatet enligt 8kap 5a§ Kommunal Lagen kompenseras inom tre år om det inte föreligger synnerliga skäl och kan därmed frångå en budget i balans. Balanskravet fyller sin funktion men när balanskravet utformades tog inte lagstiftaren hänsyn till kommuner med stark ekonomi utan kravet är främst utformat för kommuner med svag ekonomi, vilket skapat inlåsningseffekter av överskotten från kommuner med stark ekonomi. Kritiken av balanskravets utformning har belysts än mer på grund av lågkonjunkturens effekt, och även gjort regeringen medveten om problemet. Därför finns det intresse att undersöka hur en kommun med stark respektive svag ekonomi hanterar balanskravet.</p><p> </p><p>Syftet med studien är att undersöka hur Västerås kommun och Eskilstuna kommun hanterar balanskravet.</p><p> </p><p>För att analysera och förstå hur de två utvalda kommunerna hanterar balanskravet utifrån deras ekonomiska förutsättningar har den kvalitativa metoden använts för att uppnå en djupare förståelse.  Dessutom har den deskriptiva/induktiva metoden använts för att ta reda på varför de normativa teorierna inte varit framgångsrika i olika sammanhang. För att göra en jämförelse har en enhetlig analysmodell konstruerats för att påvisa kommunernas finansiella styrka.</p><p> </p><p>Resultatet av undersökningen visar att Västerås kommun och Eskilstuna kommun har olika förhållningssätt till hur de hanterar balanskravet. Slutsatsen visar att balanskravet inte är utformat och anpassat för att hantera konjunktursvängningar. Även att kommuner med stark ekonomi hämmas av inlåsningseffekten, detta har gjort att kommunerna själva skapat egna lösningar som fyller olika funktioner inom respektive kommun. Dessa lösningar går inte att finna i förarbetena till regelverket, men grundtanken i lösningarna har varit densamma; att underlätta hanteringen av konjunktursvängningar och komma runt inlåsningseffekterna.</p> / <p>To cope with the municipalities and county councils perennial deficits in the early 1990s, the concept of good financial management was inserted in 1992 to create a balance between income and expenditure. When there is no existing clear definition of the concept good financial management, introduced as a complement a specific demand of balance in 1998. The demand of balance means that revenue shall be larger than the costs, that are the economy shall be in balance. The basic idea and intent with insertion of demand of balance is that each generation in the municipalities, shall take responsibility for the cost they decides whether and consume, and create a long-term stable development of economy. If a municipalities not achieve to get the economy in balance and declare a deficit, shall the negative outcome according 8kap 5a§ Local Government Act compensated within three years unless there is no existing especial reasons, and can therefore depart from a budget in balance. The demand of balance satisfies its own intent and basic idea, but when the demand of balance was explicate did not the lawmaker make allowances to municipalities with a strong financial position. The demand of balance is specific explicated for municipalities with a weak financial position, which created the lock-in effects of the surpluses for municipalities with a strong financial position. Criticism of the demand of balance has been elucidated more because of the impact of the recession effect, and also made the Government aware about the problem. There is therefore of interest to investigate how a municipality with a strong respective a weak financial position manage the demand of balance.</p><p> </p><p>The purpose of the study is to investigate how Västerås municipality and Eskilstuna municipality manages the demand of balance.</p><p> </p><p>To analyze and understand how the two selected municipalities manage demand of balance based on their economic prerequisites have the qualitative methodology been applied to achieve a deeper understanding.  In addition, the descriptive/inductive method used to determine why the normative theories have not been successful in different contexts. To make a comparison, a unified analytical model has been designed to demonstrate the financial strength of the municipalities.</p><p> </p><p>The results of the study show that Västerås municipality and Eskilstuna municipality has different approaches to how they manage the demand of balance. The conclusion indicates that the demand of balance is not explicated and adapted to handle cyclical fluctuations. Although the municipality with a strong economy is hampered by the lock-in effect, this has meant that the municipalities created their own solutions that serve different functions in each municipality. These solutions cannot be found in the legislative history of the regulatory framework, but the basic idea of the solutions has been the same; to facilitate the handling of cyclical fluctuations and get around the lock-in effects.</p>

För att komma till rätta med kommunernas och landstingens mångåriga underskott i början av 1990-talet, infördes god ekonomisk hushållning år 1992 för att skapa balans mellan inkomster och utgifter. Då det inte finns någon tydlig definition på god ekonomisk hushållning infördes balanskravet år 1998 som ett komplement. Balanskravet innebär att intäkterna ska vara större än kostnaderna, det vill säga att ekonomin ska vara i balans. Grundtanken och syftet med införandet av balanskravet är att varje generation ska bära ansvar för de kostnader som den generationen beslutar om och konsumerar samt skapa en långsiktig stabil utveckling av ekonomin. Om en kommun inte får ekonomin i balans och redovisar underskott ska det negativa resultatet enligt 8kap 5a§ Kommunal Lagen kompenseras inom tre år om det inte föreligger synnerliga skäl och kan därmed frångå en budget i balans. Balanskravet fyller sin funktion men när balanskravet utformades tog inte lagstiftaren hänsyn till kommuner med stark ekonomi utan kravet är främst utformat för kommuner med svag ekonomi, vilket skapat inlåsningseffekter av överskotten från kommuner med stark ekonomi. Kritiken av balanskravets utformning har belysts än mer på grund av lågkonjunkturens effekt, och även gjort regeringen medveten om problemet. Därför finns det intresse att undersöka hur en kommun med stark respektive svag ekonomi hanterar balanskravet.   Syftet med studien är att undersöka hur Västerås kommun och Eskilstuna kommun hanterar balanskravet.   För att analysera och förstå hur de två utvalda kommunerna hanterar balanskravet utifrån deras ekonomiska förutsättningar har den kvalitativa metoden använts för att uppnå en djupare förståelse.  Dessutom har den deskriptiva/induktiva metoden använts för att ta reda på varför de normativa teorierna inte varit framgångsrika i olika sammanhang. För att göra en jämförelse har en enhetlig analysmodell konstruerats för att påvisa kommunernas finansiella styrka.   Resultatet av undersökningen visar att Västerås kommun och Eskilstuna kommun har olika förhållningssätt till hur de hanterar balanskravet. Slutsatsen visar att balanskravet inte är utformat och anpassat för att hantera konjunktursvängningar. Även att kommuner med stark ekonomi hämmas av inlåsningseffekten, detta har gjort att kommunerna själva skapat egna lösningar som fyller olika funktioner inom respektive kommun. Dessa lösningar går inte att finna i förarbetena till regelverket, men grundtanken i lösningarna har varit densamma; att underlätta hanteringen av konjunktursvängningar och komma runt inlåsningseffekterna. / To cope with the municipalities and county councils perennial deficits in the early 1990s, the concept of good financial management was inserted in 1992 to create a balance between income and expenditure. When there is no existing clear definition of the concept good financial management, introduced as a complement a specific demand of balance in 1998. The demand of balance means that revenue shall be larger than the costs, that are the economy shall be in balance. The basic idea and intent with insertion of demand of balance is that each generation in the municipalities, shall take responsibility for the cost they decides whether and consume, and create a long-term stable development of economy. If a municipalities not achieve to get the economy in balance and declare a deficit, shall the negative outcome according 8kap 5a§ Local Government Act compensated within three years unless there is no existing especial reasons, and can therefore depart from a budget in balance. The demand of balance satisfies its own intent and basic idea, but when the demand of balance was explicate did not the lawmaker make allowances to municipalities with a strong financial position. The demand of balance is specific explicated for municipalities with a weak financial position, which created the lock-in effects of the surpluses for municipalities with a strong financial position. Criticism of the demand of balance has been elucidated more because of the impact of the recession effect, and also made the Government aware about the problem. There is therefore of interest to investigate how a municipality with a strong respective a weak financial position manage the demand of balance.   The purpose of the study is to investigate how Västerås municipality and Eskilstuna municipality manages the demand of balance.   To analyze and understand how the two selected municipalities manage demand of balance based on their economic prerequisites have the qualitative methodology been applied to achieve a deeper understanding.  In addition, the descriptive/inductive method used to determine why the normative theories have not been successful in different contexts. To make a comparison, a unified analytical model has been designed to demonstrate the financial strength of the municipalities.   The results of the study show that Västerås municipality and Eskilstuna municipality has different approaches to how they manage the demand of balance. The conclusion indicates that the demand of balance is not explicated and adapted to handle cyclical fluctuations. Although the municipality with a strong economy is hampered by the lock-in effect, this has meant that the municipalities created their own solutions that serve different functions in each municipality. These solutions cannot be found in the legislative history of the regulatory framework, but the basic idea of the solutions has been the same; to facilitate the handling of cyclical fluctuations and get around the lock-in effects.

Syftet med denna uppsats är i första hand att utreda, analysera samt utvärdera den närmare innebörden av verksamhetsutövarbegreppet i 10 kap. 2 § MB och, i andra hand, om begreppet, utifrån de aktuella intressena på området är ändamålsenligt utformat. Den övergripande frågeställningen utgörs av om någon annan än den som formellt sett driver verksamheten kan omfattas av verksamhetsutövarbegreppet och därmed det dit tillhörande avhjälpandeansvaret.  I anslutning till denna mer övergripande problemställning aktualiseras flertalet andra delfrågor, varav de mest centrala kan sammanfattas enligt följande. i) Under vilka förutsättningar kan bakomliggande aktörer svara såsom verksamhetsutövare och därmed omfattas av avhjälpandeansvaret? ii) Kan Sverige, i avsaknad av en mer precis verksamhetsutövardefinition, anses leva upp till sina unionsrättsliga åtaganden? iii) Hur förhåller sig verksamhetsutövarbegreppet till ansvarsgenombrottsinstitutet iv) Föreligger det ett behov för en mer effektiv eller tydligare reglering rörande verksamhetsutövaransvaret och hur kan en sådan i sådant fall kan utformas? I förevarande uppsats aktualiseras därmed, av naturliga skäl, tre olika rättsområden; miljö-, EU- och associationsrätt men utgångspunkten är primärt miljörättslig.