We live in a society that has changed rapidly in recent years. The Swedish welfare state identity consisted of structures that had been formed from an emancipatory project. Today, these structures seem to have been erased and replaced by a different form of society. When a society is changing it affects the political, social and economic levels. In this social change Social Democracy seems to have lost its hegemonic position in society and describes itself as standing in a crisis. An effort to modernize the party has therefore begun. This crisis has thus not just happened by chance but must be understood in terms of the social change that can be identified in terms of class pattern, individualization and globalization. The aim of this study is therefore to describe the Swedish Social Democratic Party’s awareness of societal changes. The survey is based on interviews with key people in the party, as well as extracts from various political texts. What the study shows how the Social Democrats adapted to globalization at an ideological level, embracing concepts such as the individual, competition and freedom of choice, but without describing the reason for their adaptation. Not having any reference to social changes shows that adaptation is an unconscious act, and in this lies a false consciousness.

No description available.

Vi lever idag i vad som ofta betecknas det post-industriella samhället. Det karaktäriseras av en sjunkande betydelse för den traditionella industrin, och en starkare närvaro av tjänster. Vård, skola och omsorg är exempel på tjänster som i stor utsträckning tillhandahålls av den offentliga sektorn. Nyttjandet och tillhandahållandet av dessa tjänster är vitala ingredienser i ett välfärdssamhälle, och man är mån om att kunna bibehålla en god välfärd även i framtiden. Välfärdssamhället sägs nämligen stå inför hopande problem härrörandes från en obalanserad produktivitetstillväxt samt en demografisk förskjutning. Dessa problem belyses och diskuteras i detta arbete. Baumols kostnadssjuka fördyrar den relativa kostnaden för tjänster med ett stort inslag av mänsklig interaktion. Produktiviteten inom sektorer där kapital är den största produktionsfaktorn är generellt högre än produktiviteten inom sektorer där arbetskraft är den dominerande produktionsfaktorn. Exempel på det senare är just tjänster som förknippas med välfärd. Denna obalans i produktivitetstillväxt har implikationer för sysselsättning, tillväxt och priser, och sålunda för våran gemensamma välfärd. Vidare möter vi en demografisk förskjutning. Andelen äldre av den totala befolkningen stiger. Det innebär likaså att antalet i arbetsför ålder minskar relativt den totala befolkningen. Vi ser att totalt arbetade timmar har minskat stadigt de senaste decennierna, trots en ökande befolkning. För att möta denna utveckling på ett adekvat sätt krävs det att det förs en diskussion om detta tema. I viss mån görs det också, men inte många politiker eller nationalekonomer för en öppen debatt, de förra för att de kanske inte vågar föra den och de senare för att de kanske inte hinner eller anser det vara tillräckligt prestigefullt att skriva en insändare i DN eller SvD. Istället förs en debatt bortom allmänhetens värld, i tidskrifter och böcker som få svenskar känner till och ännu färre läser. De idéer som presenteras där är slagkraftigt underbyggda med en ofta enkel och tilltalande retorik och presenteras i detta arbete i en diskussion efter det att det empiriskt har visats vilka problem välfärden faktiskt står inför.

Syftet med studien var att undersöka hur bilden av ett välfärdssamhälle förändrasnär en komponent som BB läggs ner. Vi avsåg också undersöka hur känslan föransvar förändrades med en sådan händelse. Studien använde sig avsemistrukturerade intervjuer för att undersöka hur blivande föräldrar i Sollefteåställer sig till välfärd och ansvar. Som analysmetod valdes innehållsanalys för attkoda och kategorisera de transkriberade intervjuerna för att kunna se sambandoch mönster. Teori om välfärdsmodeller och individualisering användes somstöd när tolkningen av resultaten skulle göras. Det slutliga resultatet visade atttilliten till staten efter nedläggningen av BB hade minskat så pass mycket att densocialdemokratiska välfärdsmodellen vi använt oss av därför inte var adekvat förblivande föräldrar i Sollefteå. Känslan av att själv behöva ta ansvar för sådantsom tidigare inte varit individens skyldighet ökade. Med detta kunde det ocksåkonstateras att otryggheten i Sollefteå ökat. / <p>2017-06-14</p>

Denna studies syfte är tudelat. Jag ämnar beskriva och analysera olika etiska uppfattningar av matproduktion baserad på djur och dagens köttindustri. Tre olika produktionsformerundersöks. Dessa är fabriksuppfödning, human konventionell köttproduktion och ekologisk köttproduktion. Utöver att beskriva och definiera dessa undersöks olika sätt att etiskt rättfärdiga dessa produktionsformer. I studien analyseras och jämförs de etiska resonemangen för att tydliggöra likheter och skillnader. Jag avser att kritiskt granska de olika moraliska positionerna och de resonemang som ligger till grund för dessa i syfte att diskutera huruvida de är moraliskt hållbara. Detta syfte ligger till grund för följande frågeställningar: Vad utmärker dessa treolika produktionsformer? Vilka moraliska uppfattningar innehas av de som förespråkar respektive produktionsform? Hur berättigas dessa uppfattningar? Överensstämmer de moraliska resonemangen med företrädarnas beskrivningar av sin produktionsform? Är dessa moraliska positioner och de etiska resonemang som rättfärdigar dem moraliskt hållbara?

The post-war programme of the labour movement was developed in 1944 and presented at the Congress of the Social Democratic Workers' Party in the same year. The programme had an impact on policy at the central level in the post-war period. Some fundamental reversals from previous Social Democratic Party programs, such as the view of private property rights, made an impact in Swedish welfare building. The economic efficiency and allocation of resources came into focus and socialization was given a subordinate role. At the central and state level, the impact of the post-war programme was relatively clear, but the question then becomes whether the programme made any impact at the local level within the labour movement? That question is the basis for the purpose of my inquiry, how does the post-war programme ground the labour movement at the local level? By examining the protocols and annual reports of Skara's Labour movement 1945-1955, and by coding and categorisation on the basis of the three main areas of the post-war programme, which are divided into 27 points contained in the programme, I have found some overreassuring rhetorical approaches and political expressions of will. In general, the distribution issue can be seen as one of the most important goals for local labour movement. This includes demands for increased wages, discussions about industrial democracy, insurance for loss of income and working conditions in the workplace. Whether the labour movement's post-war programme has affected the local trade union movement in Skara, there may be divided opinions about. However, the empirical material can give indications that there is a rhetoric and a mindset that is consistent in many parts.

Abstract The essay aims to investigate what was considered a good home during welfare Sweden, starting fromKarlstad's child care activities concerning foster homes and foster children 1930–1943. As well asexamining the discourses and practices the child welfare board uses in their inspections of foster homes.The study is qualitative with quantitative elements in the scope of the material and the appendices foundafter the list of sources and literature. Furthermore, the essay answers questions about how the good homewas defined by the child care board? Who applied to become foster parents and how were the homesdescribed in the applications? On what grounds were the decisions about foster care placements made?Furthermore, the source material has been analyzed with Helena Bergman's welfare state theory, as wellas Ann-Sofie Bergman's interpretation of practice and discourse as theory. The background to the studylies in the construction of public housing which was current during the 1930s. Furthermore, how normsand ideals governed the child care board's work regarding foster home placements in the years 1930 –1943. The analysis of the source material shows how the child care board issued various financial grantsto foster homes as well as child care allowances. In inspections that were carried out, the child care boardchecked the suitability of the home in terms of how the foster family lived, whether the home was cleanand tidy, and whether the foster child managed his schooling and any work duties. In the aspect ofsuitability, the child care board considered that old or sick foster parents were not suitable. Based on thesource material about registered foster homes, the demands on children that foster parents had can be seen,which could vary in age and gender. A discernible pattern is that all foster parents wanted foster childrenwho were mostly boys in their early teens, who could help work.In conclusion, some children were in demand and some children were not, foster parents above all wantedhealthy and easy-to-raise children. The Child Care Board worked to counteract overcrowding and promotehealth in foster homes. An ideal foster home was a foster home in the countryside, where the foster childrenhad access to fresh air and light. During the first half of the 20th century, the Child Welfare Boardincreasingly became a political arena, where social policy reforms were applied to a greater extent, in theform of social reforms such as grants and action for the child's right to care. However, it was delicateregarding what was actually in the best interest of the child and the best of society, the ideal of childhoodsaid that the child should have caring parents and the right to play, in several foster homes foster childrenhad to act as labor for the benefit of the foster parents. Those who were considered difficult to place infoster homes, because of their origin or behavior, were sent to orphanages. Keyword: foster home, foster child, welfare, good home.

Ett av den svenska politikens viktigaste uppdrag är att trygga allas rätt till bostad. Detta har historiskt sett sökt förverkligas genom en universell bostadspolitik. Denna bostadspolitik har varit i linje med rådande välfärdsmodell utan särskilda lösningar för de med lägst inkomster. De allmännyttiga bostadsföretagen, allmännyttan, som varit ett viktigt medel i denna politik har sedan 2011 fått en förändrad roll och ska enligt ny lag drivas enligt affärsmässiga principer. Som en effekt av detta har allmännyttiga bostadsbolag börjat ställa högre krav på sina bostadssökandes ekonomi, med följd att medborgare med sämre ekonomiska förutsättningar fått det allt svårare att finna bostäder. För att infria rätten till bostad har bostadspolitiken på senare år präglats av allt fler selektiva lösningar för de som har svårt att etablera sig på bostadsmarknaden. Trots detta har det uppfattats finnas ett politiskt motstånd till det selektiva system som på engelska kallas social housing, något som kan anses vara motsägelsefullt då utvecklingen i praktiken kan tolkas gå i den riktningen. Denna uppsats undersöker riksdagspartiernas inställning till social housing med stöd av intervjuer med respektive partis bostadspolitiska talesperson. Vidare prövas om det utifrån denna inställning finns en diskrepans i dagens bostadspolitik där social housing avfärdas explicit men ändå tillämpas i praktiken. Studien visar att det inom svensk politik finns ett starkt motstånd till social housing, vilket anses kunna förklaras utifrån teorier om stigberoende. Samtidigt förs en politik med tydligt selektiva inslag och dagens bostadspolitik kan därför anses vara paradoxal.

No description available.

Studiens syfte var att undersöka hur svensk Sjömansservices verksamhet utvecklats sedan två milstolpar, 2004 då ISPS koden trädde i kraft och 2007 när Sjömansservices verksamhet togs över av Sjöfartsverket från den tidigare myndigheten Handelsflottans Kultur- och Fritidsråd. Resultatet visar hur Sjömansservice verksamhet ser ut år 2016 och vad ISPS-koden och förflyttningen av verksamheten har betytt för Sjömansservice målgrupp; besökande sjömän. Kvalitativa intervjuer med representanter ur Sjömansservice ligger till grund för studien. Resultatet visar att sjömäns beteendemönster vid hamnbesök har förändrats. På grund av nya arbetsmoment går sjömän iland fler gånger per hamnvistelse, men under kortare tidsperioder. Detta mycket tack vara skiftarbete och nya arbetsmoment till följd av ISPS koden. Efter förflyttningen av verksamheten till Sjöfartsverket har man kunnat göra kostnadsbesparingar, till största delen på grund av nedskärningar i personalkostnader. Sjömansservice arbetar mycket i samarbetsform med kommuner, kyrkan och hamnar. Tillsammans arbetar man för att täcka upp välfärdsbehovet för sjömän i Sverige.