Med hjälp av tidigare forskning från västvärlden om lycka och kunskapen om vad tre guineaner finner värdefullt i vardagen kommer resonemang föras om vilka komponenter som kan vara viktigast i sökandet efter tillfredsställelse och lycka. Syftet är att identifiera dessa aspekter och tillföra något till den tidigare forskningen och att synliggöra hur de tre guineanernas syn på lycka kan vidga vårt (svenskarnas) perspektiv lycka. En kritisk jämförelse kommer göras mellan den tidigare forskningen och tolkningar av intervjuerna. För att undersöka området bör några frågeställningar besvaras: Vad prioriteras i vardagen, värdesätts som viktigast, för de tre  intervjuadeguineanerna? Hur är deras syn på lycka och tillfredsställelse? Vilka komponenter tycks för de intervjuade vara de viktigaste för eftersträvan avtillfredsställelse? Hur kan detta sättas i relation till västvärldens tidigare forskning och få en ny mening?

No description available.

Syftet med denna studie är att ge en insikt i de generella välfärdspolitiska attityder socionomstudenter i Sverige och Storbritannien har kring organisering av och ansvarsfördelning i välfärden. Syftet är vidare att ta reda på om det finns några likheter eller skillnader i välfärdspolitiska attitydmönster hos socionomstudenter i Sverige respektive Storbritannien som kan kopplas till de socialpolitiska institutioner som karaktäriserar olika välfärdsregimer. Studien har en kvantitativ forskningsansats och metoden för datainsamling har varit av surveydesign där digitala enkäter har distribuerats till socionomstudenter vid en högskola i respektive land. Undersökningen omfattade sammanlagt 141 studenter, varav 77 respondenter studerade i Sverige och 64 studerade i Storbritannien. Av undersökningens resultat utvisas att det finns ett samband mellan socionomstudenternas landstillhörighet och deras attityder gentemot omfördelningar i socialpolitiken, ansvarsfördelning, universalitet respektive selektivitet samt beskattning och offentliga utgifter. Vidare kan de välfärdspolitiska attitydmönstren i viss mån återkopplas till ländernas välfärdsinstitutionella kontext men inte i sådan utsträckning att en tydlig koppling kan göras till de strukturella skillnader som beskrivs i Esping-Andersens teori om välfärdsregimer.

The purpose of this study is to illustrate if structural factors to welfare indicators and the internal organisation of handle social assistance in combination with dominating ways of living with their values and norms can be used to explain why the costs of social assistance are low in Säffle township. The character of this study is exploratory, though important aspects in this case was unknown. The empiricism come from descriptive secondary statistics and from qualitative interwievs with three inhabitants in Säffle, whom are experts which means they know the township of Säffle and it´s inhabitants well. Säffle has been studied from four perspectives, of which the first two have a top- or macroperspective. In the study appears two divergent pictures. In the first macroperspective, the planning perspective, are several structural factors that used to imply high costs of social assistance. The level of education is low in Säffle, and the unemployment is high, especially among the young people. However there are positive structural factors that seem to counteract or ease the effects of the negative factors. The character of Säffle is high promotion of Self-employed and farmers. The high promotion of self-employed and farmers and their traditions of supply from many sources can be important reasons for the inhabitants of Säffle getting by without asking for help at the public institutions. In the second macroperspective, that focus on individual welfare indicators, the study shows that the inhabitants of Säffle have a low level of ill health respect several of the welfare indicators. In the mesoperspective the study shows that causes to low costs of social assistance in Säffle are not to be found in organisation or methods for handle the social assistance. The study indicates in a microperspective that the inhabitants in Säffle may have a traditional way of being and have values and norms that it is worthily to fend for oneself in exposed situations and that it is unworthy to ask for social assistance. The informants tell that the privat social relations of the inhabitants in Säffle indicates a divided place with solid groups hard to break. If there are norms and values in the group that says it is unworthy to ask for social assistance, though you might be entitled, there is a strong reason not to ask for social assistance. Though my empiricism about the norms and values of the inhabitants in Säffle are limited, the area is important and interesting for further studies. The social services in Säffle should look for better processing routines for handling the social assistance and to develop and improve the information about rights and obligations for the social assistance. Increasing costs for social assistance in Säffle hereafter would be motivated because of the non take up of social assistance that probably exists in Säffle.

Efter att Caremaskandalen uppdagades hösten 2011 brusade en häftig samhällsdebatt upp om huruvida vinster i välfärden skulle vara tillåtet eller inte. Flera undersökningar visade att majoriteten av svenskarna var emot vinstintresset, och Vänsterpartiet profilerade sig i frågan. Uppsatsen syftar till att undersöka hur Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet har framställt frågan om vinster i välfärden året innan riksdagsvalet 2014, samt om det finns några åsiktsmässiga skillnader mellan prenumeranter och icke prenumeranter. Syftet är även att undersöka överensstämmelsen mellan väljarens åsikt, tidningens journalistik och partiernas ståndpunkt i just frågan om vinster i välfärden. Den teoretiska referensramen har utgått från tidigare teorier kring hur väljare kan påverkas av medier. Teorier kring dagordning har legat till grund för denna uppsats utgångspunkt. De tre metoder som använts för att samla in det empiriska materialet är surveyundersökning, kvantitativ innehållsanalys samt kvalitativ textanalys. De slutsatser som går att dra av resultatet är att frågan om vinster i välfärden var av betydelse för majoriteten av väljarna i det undersökta valdistriktet. Frågan värderades högst av de som i distriktet röstade på Vänsterpartiet eller Socialdemokraterna. En annan slutsats som kan dras är att det finns ytterst små skillnader i hur frågan värderas av prenumeranter och icke prenumeranter. Både Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet ökade sin rapportering gällande vinster i välfärden efter uppdagandet av Caremaskandalen, Dagens Nyheter gjorde dessutom flera stora avslöjanden. Det är i störst utsträckning Vänsterpartiet, Socialdemokraterna eller Jonas Sjöstedt som agerat huvudaktör i de undersökta artiklarna.

Vård- och omsorgssektorns utmaningar består i att med knappa resurser möta ökade behov hos en åldrande befolkning och att attrahera samt vidmakthålla utbildad, engagerad och frisk personal. Attityder, beteenden och resultat i organisationer regleras delvis av det psykologiska kontraktet. Detta motiverar till ökad kunskap om begreppet i relation till undersköterskor. Studien syftar till att undersöka hur undersköterskor inom äldrevården upplever psykologiska kontrakt avseende innehåll och värdering samt dess konsekvenser. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sju undersköterskor på olika vård- och omsorgsenheter och analyserades tematiskt. Resultaten visar att yrkesgruppen upplevde psykologiskt kontrakt i relation till tre aktörer; politiken, arbetsgivaren och enhetschefen. Aktörerna förväntas ta ansvar för omfattande organisatoriska frågor, stärkande personalens hälsa, anknytning, attityder och strategier. Resultaten diskuteras i relation till tidigare forskning om psykologiska kontrakt och bidrar med nya kunskaper avseende undersköterskors perspektiv på det psykologiska kontraktets innehåll, värdering samt konsekvenser för arbetet och dess organisation.

Syftet med denna studie är att undersöka och analysera hur fritidsledare genom tal och praktik ger mening åt “meningsfull fritid” och hur “meningsfull fritid” blir betydelsefullt. Studiens material bygger på 6 intervjuer med fritidsledare och 3 observationer på fritidsgård. Materialet analyseras med hjälp av poststrukturalistisk teori och politisk diskursteori. Resultatet visar att fritidsledarnas skapande av meningsfull fritid påverkas av fyra olika diskurser. Diskurserna påverkar värdena som läggs i meningsfull fritid och dessa påverkar fritidsledarnas utövande av ledarskap, vilket leder till drivkrafterna som skapar meningsfull fritid. Slutdiskussion menar att vikten av ungdomsperspektiv i meningsfull fritid behövs för demokratin och ungdomars deltagande i välfärden som samhällsmedborgare.

After Moderaterna’s election success in 2006 and 2010 together with the Alliansen coalition, the 2014 election was a defeat and Moderaterna lost government power. Post-election analyzes show that a large part of Moderaterna’s voters went instead to Sverigedemokraterna. One of the central election issues among Sverigedemokraterna’s voters is welfare and therefore this presents as an critical area of study: Moderaterna’s view of welfare, with specific focus on social insurance.The purpose of the thesis is to study whether there has been a change in Moderaterna’s ideological position during the period 1991 - 2020 and whether there has been any change in Moderaterna’s view of welfare during the same period. The material consists of party programs and budgets and using an idea analysis method. To analyze the ideologies, I will use ideal types and welfare will be examined using scale-based dimensions.From the analysis, it can be seen that there has been a temporary shift in ideological values towards a more neoliberal approach. However, in social insurance there has not been the same change and Moderaterna have maintained low compensation levels to protect the line of work which is completely in line with a neoliberal policy.

Information is considered to be the organization's greatest asset and an important strategic resource. To have access to accurate information affects the organization's efficiency and goal fulfillment. Information and exchange of information in a government organization is particularly important because the organization has responsibilities towards two different parties linked to each other, the individual as part of the public and governments appointed by the public. Legislation, regulations and system support have been developed in order to protect both the individual and the organization. Rules and procedures go hand in hand and are used to ensure that the right person partakes in the welfare system at the right time. But there are situations that require more information than the organization has access to and where the exchange of information between authorities and other organizations is the only way for the individual's rights to be met. It is important that efficiency does not come at the expense of personal integrity or a loss of trust in the organization. In this study I have looked at the impact that information and information exchange have on case management within the Swedish Pensions Agency. I have taken part of current exchange of information and the principles on which it is based. To be able to reflect on what impact information has on integrity and trust in the welfare system I have looked at relevant research. Furthermore, I have interviewed six key persons who have a strategic responsibility in area of importance for the Swedish Pensions Agency's information exchange between organizations and authorities. I have reached the conclusion that information and access to it is associated withintegrity and trust in the welfare system and public values.

Throughout life, man seems to seek a happy life, which seems to be something more than a static feeling of pleasure. Life is something we create and form ourselves and due to this our welfare can go better or worse. Virtue Ethics asserts that we, through actions and disposition, can form our life and that ethics gives guidance on how to do it. Something that also calls for rational consideration. Happiness and virtue, two terms that we, during life, learn to understand and act in union with. Rather than something static or simply theoretical, the terms are practical and therefore demand skill and practice. Happiness includes certain actions, something virtue ethics give guidance in. In this way the two terms are connected and share nature. I will, during this paper, argue that virtue ethics gives a better picture, and is a necessary part, of happiness, which is in opposition to the hedonic claim that happiness is pleasure.