Föreliggande rapport är resultatet av sex intervjuer kompletterade med litteraturgranskning. Rapporten speglar den pågående debatten kring studieavgifter. Den redovisar, inspirerad av diskursanalytisk metod, tre skilda diskursiva debatter dvs. lärosätets, individens, samhällets, på två diskussionsområden - kompensatoriska åtgärder samt möjligheter, fördelar/styrkor. Rapporten påvisar de problem och lösningar som förts fram inom dessa. Respondenterna lyfter fram att studieavgifter handlar om ett ömsesidigt investeringsproblem för framtida välfärd – för individen såväl som för samhället. Respondenterna pekar också på att samverkan mellan departement behövs liksom företagsstöd för industristipendier eftersom full kostnadstäckning behövs. Brister i investering blir ett dilemma som långsiktigt påverkar Sveriges välfärd och även den enskilda studentens välfärd, i synnerhet för den som inte själv har ekonomiska resurser. Fem av sex respondenter har den samlade synen på avgifter att kravet på full kostnadstäckning inte är rimligt utan ett välfungerande stipendiesystem och innebär att vi förlorar alltför många studenter. Den preliminära lösningen är att vidta kompensatoriska åtgärder samt att regeringen tillskjuter medel, säger studieanordnarna. Jag drar slutsatsen att vi ännu inte är redo för att ta hand om konsekvenserna av avgifter och att samverkansdebatten knappt påbörjats. / This paper is based upon six interviews completed by making a literature examination. The paper reflects the current debate on tuition fees. It shows, inspired by a discourse analysis method, three separate discursive debates i.e. higher education, the individual, the society, in two areas of discussion – compensatory measures and potentials, advantages/ stability. The paper demonstrates the problems and solutions put forward in these areas. The respondents highlight that tuition fees are about a mutual investment problem for future welfare - for the individual as well as the society. The respondents also point out that there needs to be collaboration between the ministries, as well as financial support for industrial scholarships because costs need to be completely covered. Lack in investment becomes a dilemma that affects Sweden’s welfare and even the students individual welfare in the long term, particularly for the one who does not have own economic resources. Five of six respondents have an overall view on tuition fees that indicate the demands on full cost coverage is not reasonable without a well-functioning scholarship system and results in us losing too many students. The preliminary solution is to take compensatory actions and that the government contributes funding, the study providers say. I conclude that we are not yet ready to deal with the consequences of tuition fees and that a collaborative debate has just begun.

Syftet med denna uppsats var att undersöka välfärdsmodellens förändring i form av privatisering genom kommunal upphandling och nya konstellationer av offentlig och privat verksamhet. Frågeställningarna besvaras utifrån en fallstudie gjord på den upphandlade ungdomsverksamheten Blå Huset i Tensta (Stockholm) och den metodologiska utgångspunkten bottnar i de kvalitativa sätten, mer specifikt Burawoys Extended Case Method. Genom att kombinera organisationsteoretiska begrepp och utgångspunkter med urbansociologiska perspektiv har resultatet fått ett djup och en bredd som visar på offentlig - privata partnerskaps relationers komplexitet vad gäller legitimitet och dess inverkan i den urbana kontexten. Resultatet visar på strategier som sammankopplar rationaliserande myter med kognitiva institutioner exempelvis i form av nyliberala initiativ inom den urbana kontexten. / The purpose of this paper was to get a deeper understanding of the transformations in the Swedish welfare model, which includes privatization through contracting out and new combinations of public and private actors. A case study was done on the youth centre Blå Huset in the suburb Tensta (Stockholm) using qualitative methods, and more specifically Burawoys Extended Case Method. Through combining organizational concepts with urban sociological perspectives the results showed both depth and width in illustrating the complexity of public - private partnerships in terms of legitimacy and effects on the urban context. The results showed strategies connecting rationalized myths with cognitive institutions such as neoliberal initiatives in the urban context.

Under 1990-talet började en påtaglig decentralisering i den offentliga sektorn i Sverige. Detta har i sin tur lett till en fragmenterad statsmodell inspirerad av olika typer av New Public Managementmodeller. En av dessa modeller, under namnet Lean, har varit en vägledande inspirationsmodell för olika kommuner runt om i landet. Metoden är ursprungligen från Japan och är även känt som The Toyota Production System. Lean metoden har visat sig vara effektiv inom bilindustrin då den går ut på att driva ett resurssnålt företagande. Tankesättet har spridit sig över hela världen och en av de grundläggande principerna inom metoden går ut på nöjda kunder och kundtillfredsställelse. Sedan år 2009 har Södertälje kommun infört Lean metoden som verksamhetsstrategi för att utveckla organisationer och enheter i kommunen. Landstingen har också kommit att inspireras av Lean metoden. År 2010 började Södertälje sjukhus ett omfattande förändringsarbete och valet blev att implementera "Lean for Life" för att öka effektiviteten och patienttillfredsställelse. Syftet med föreliggande utvärdering är att belysa Lean metoden ur ett mänskliga rättigheter- perspektiv och se på hur äldre patienter med invandrarbakgrund, vilka kommit i kontakt med Södertälje sjukhus och vården, upplever välfärdstjänsterna fungera. Vidare analyseras ifall de uppmärksammat några skillnader beträffande effektivitet och kvalitét. Perspektiv på Leanarbetet presenteras utifrån olika medarbetare som arbetar med Lean. Utgångspunkten har därmed varit att utifrån aktörsmodellen utföra djupintervjuer av kvalitativ karaktär med sju informanter. Med detta har det tydliggjorts hur de olika aktörerna upplever sitt arbete med Lean metoden och hur patienterna upplever sjukvården fungera i Södertälje kommun.

The focus of this research is to investigate how the client's emotions can affect the social worker and how the social worker manages these feelings in order to make the right decisions. We have used a qualitative approach in our investigation. We have interviewed six social workers at social welfare bureaux in southern Sweden. Our theories are ‘Naïve Theory’ and ‘Affect Theory’. The social workers have told us about their experiences in meetings and how they handle the clients' feelings. According to the social workers that we have been in contact with, the clients can show all sorts of emotions, ranging from clients that are happy to those that are angry. It is more common that clients show irritation or frustration against the social worker. The main conclusions are that it is important that the social workers are aware of the feelings that they encounter in meetings with clients, and that they may be affected in different ways. The co-worker of the social workers is important when it comes to the handling of emotions. A client's emotions can affect a social worker and if the social worker does not pay attention to these feelings and learn how to handle them, this may cause the social worker unable to perform their work or that they bring the emotions home.

Ett stort antal barn i Sverige får under sin barndom uppleva våld, fattigdom och alkoholproblematik. Av de barn som växer upp i Sverige beräknas en femtedel växa upp i en familj där minst en av vårdnadshavarnas alkoholkonsumtion anses vara en riskkonsumtion. En uppskattning som Rädda barnen har gjort visar på att 232 000 barn i Sverige lever i fattigdom. Syftet med föreliggande studie är att med hjälp av en kvalitativ ansats belysa hur individer skildrar upplevelsen av att växa upp i familjer där missbruk och våld förekommer. Det empiriska materialet består av tre självbiografier: Kriget är slut, När kalla nätter plågar mig med minnen av minnen av hur det var samt Kärleksbarnet. Dessa böcker skildrar en barndom under 1960 - 80talen. Det centrala i studien är självbiografierna, som utgör viktiga källor till kunskap om hur individer uppfattar sin verklighet på en detaljrik nivå. Självbiografierna analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys, en metod som erbjuder en möjlighet att komma nära individernas skildringar av barndomens erfarenheter och upplevelse. Den kvalitativa innehållsanalysen ledde till tre övergripande teman; vuxnas omsorg, relationer och personer och miljöer utanför familj och fosterhemsföräldrarna. Välfärdsforskaren Erik Allardts komparativa skandinaviska välfärdsmodell har i studien använts för att belysa individernas berättelser utifrån hur framställningar av deras barndom relateras till levnadsnivå samt livskvalitet. Resultatet som presenteras i studien uppvisar likheter med tidigare forskning, men visar även på ett behov av vidare forskning kring utsatta individers egna erfarenheter av en barndom i utsatta miljöer. Studien bidrar till en ökad kunskap om upplevelser av en utsatt barndom och väcker frågor om vad en socialarbetare bör ta hänsyn till i bemötandet av dessa individer.

This paper aims to give an insight into how venture capital work with their investments in the school sector. The purpose of the paper is to examine their work, regarding to goals of the company and the process of controlling the goals.  The study also aims to determine the way the companies work with value growth. This study uses a qualitative research method, where the theories license to operate, the relationship value management framework, agency-principal and new public management theory is tested in relation to the collected data. Eleven persons were interviewed in this paper. This paper also aims to give an overview to venture capital in the school sector, where it will examine whether financial goals could collide with social goals. What the study can tell is that venture capital does not have a license to operate in this sector, according to the theory. The collision of financial goals and social goals can cause a problem, but an all-around answer can’t be given. What leads to mismanagement is not a question regarding the structure of the ownership but rather about unserious owners, which can come in different forms, not just venture capital. The companies included in this paper do not work with the operational work, they delegate that work to the schools. They act as active owners through strategic directions and decisions for the schools. The companies included in this paper work with long-term aims even though they act as owners in short-term.

Syftet med denna uppsats har varit att synliggöra diskurser kring äldre i en offentlig text samt vilka konsekvenser dessa kan medföra för äldre inom äldreomsorgen utifrån begrepp som makt, socialt ordningskapande och åldersordning. För att uppnå detta syfte har vi studerat den statliga offentliga utredningen ”Värdigt liv i äldreomsorgen” (SOU 2008:51). Metod och teori har varit en kritisk diskursanalys som betraktar att diskurser genom språk och text är en del av konstruerandet av den sociala verkligheten. Den kritiska diskursanalysen uppmärksammar även att det finns icke-diskursiva element som påverkar diskurser i dialektik. Det vill säga att utsagorna i materialet kan reproducera befintliga diskurser men även konstruera nya kunskaps- och betydelsesystem. Resultatet visar på fyra diskurser som urskilts i utredningen vilka är välfärdsdiskursen, värdighetsdiskursen, empowermentdiskursen och marknadsdiskursen. Sammanfattningsvis visar slutsatserna att regeringen och utredningen både reproducerar och konstruerar nya kunskaps- och betydelsesystem. Exempelvis påverkar dessa hur värdigt liv och välbefinnande definieras och vad det innebär, hur det offentliga ansvaret för detta ska vara samt hur mycket det får kosta. I sin tur får detta faktiska konsekvenser för äldre inom äldreomsorgen bland annat genom att det kan påverka resursfördelning på så sätt att värdigt liv och välbefinnande, förutom implementering, inte anses medföra ökade kostnader.

The purpose of this study was to try to understand the Swedish population regarding the perceptions of the Swedish welfare system, based on the reactions that occurred after Sweden's Prime Minister Fredrik Reinfeldt's statement about raising the retirement age. Our results demonstrate that the reactions on changes in the pension system in fact rooted in a safety factor and not the change in the pension system itself, through which the Swedish welfare system acts as a safety net for the population. Further the results shows that these safety factors create a form of egoism. With an interaction between empiricism and theory, where the starting point of the material was of an inductive approach, the material abstracted into different levels from which the result emerged. The focus of this study lies in the understanding of how human beings act according to one's need for security in major changes, which may be of importance to a comprehensive understanding of changes in social structures.

Denna studie syftar till att undersöka vilken symbolisk bild som framhävs av det regionala civilsamhällets samtida roll som aktör på samhällsarenan, och undersöker detta ur ett institutionaliseringsperspektiv. I bakgrund av utvecklingarna med governance, kommersialisering i offentliga policyområden och nedmontering av välfärdsstater har det skapats utmaningar för civilsamhällets organisationer rörande utvecklingen av deras samhällsroll. I Sverige, där folkrörelser fungerat som röstbärare åt människor vars idéer hittade väg in i politiken samtidigt som välfärdsstaten hade en dominerande roll fram till 90- talet, har det skett stora förändringar för civilsamhällets förutsättningar under de senaste decennierna. I allt högre grad arbetar de konkratsbaserat med offentlig sektor för att bistå i välfärdsproduktion, och denna utveckling beskrivs av många teoretiker som "från röst till service". Ett samverkansavtal, Överenskommelsen, lanserades i Oktober 2008 med inspiration från Englands motsvarighet. Idén till avtalet kom från en paraplyorganisation för ideella organisationer med avsikt att tydliggöra de ideella organisationernas roll i en allt osäkrare samhällskontext, dock satte den dåvarande regeringen sin agenda på den och slutresultatet blev en avsiktsförklaring att välfärdsarenan ska inneha en större mångfald av ideella organisationer. Trots detta ägnar avtalet en stor del åt att beskriva visioner om att synliggöra den ideella sektorns röstgivande roll i samhället. Detta arbete grundar sig i Överenskommelsen, men fokuserar på de tre regionala varianterna från Örebro, Skåne och Västra Götaland, i bakgrund av samhällets samtida regionaliseringsprocesser. Dessa tre avtal analyseras för att se vilken symbolisk bild som framhävs och om det rör sig om en institutionalisering av den rollen som tidigare forskning menar håller på att utvecklas. Resultaten visar en symbolisk bild av en aktör med en särskild kraft och ett särskilt värde som bidrar med demokrati och sammanhållning. Dock skiljer sig beskrivningarna av organisationernas karaktär med vad avtalet vill att de ska ägna sig åt, det finns inga indikationer på att de demokratigivande aspekterna ska förstärkas, snarare ska de ta med sig deras särart, demokrati och frivillighet, för att bidra med en mångfald till den regionala välfärden. Denna bild befinner sig i ett semiinstitutionellt tillstånd eftersom en stor osäkerhet  och otydlighet är genomgående i avtalen, och eftersom det finns ett glapp i beskrivningarna av vad organisationerna är och vad de ska ägna sig åt. / This study aims at investigating what symbolic image that is emphasized by the contemporary civil society role as an actor in the societal arena, and examining this from an institutionalization perspective. In the light of developments in governance, commercialization in public policy areas and dismantling of welfare states, challenges have been created for civil society organizations regarding the development of their social role. In Sweden, where movements of people acted as voters for people whose ideas found their way into politics while the welfare state had a dominant role in the 90's, there has been major change in civil society conditions in recent decades. More and more, they work in a contractbased manner with the public sector to assist in welfare production, and this development is described by many theorists as "from voice to service". A cooperation agreement, Överenskommelsen (The agreement), was launched in October 2008 with inspiration from England's counterpart. The idea of the agreement came from an umbrella organization for nonprofit organizations with the intention of clarifying the role of non-profit organizations in an increasingly insecure societal context, however, the then government put its agenda on it and the final result was a declaration of intention that the welfare arena should hold a wider variety of non-profit organizations. Despite this, the agreement devotes a great deal to describing visions of making visible voice role of the nonprofit sector in society. This work is based on Överenskommelsen, but focuses on the three regional variants from Örebro, Skåne and Västra Götaland, in the light of society's contemporary regionalization processes. These three agreements are analyzed to see what symbolic picture is highlighted and if it is an institutionalization of the role that earlier research is considering developing. The results show a symbolic image of an actor with a special force and a special value that contributes to democracy and cohesion. However, the descriptions of the nature of the organizations differ with what the agreement would like them to do, there are no indications that the democratization aspects should be strengthened, rather, they should bring their distinctive character, democracy and voluntaryness, to contribute a diversity to regional welfare. This image is in a semi-institutional state because a lot of uncertainty and ambiguity are throughout the agreements, and because there is a gap in the descriptions of what the organizations are and what they are aimed to do.

Socialt arbete förknippas ofta med myndighetsutövning eller behandling, trots att socialt arbete förekommer i andra verksamheter varav Svenska kyrkan har en lång tradition av socialt arbete. Syftet med denna uppsats var att studera hur det sociala arbetet ser ut som diakonin bedriver i Svenska kyrkan idag samt vad Svenska kyrkans roll som välfärdsaktör betyder för det svenska samhället. Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ metod där texter analyserats. Resultatet av dessa texter har gett en inblick i de verksamheter som diakonin bedriver i Svenska kyrkan. De teman som funnits i resultatet är verksamheter, förhållningssätt, diakonens roll som röstbärare samt utmaningar för det diakonala arbetet utifrån ett organisatoriskt perspektiv. Resultatet har analyserats utifrån dokumentet ”Vägledning för diakoni” som är framtaget av Svenska kyrkan. Resultatet har även analyserats utifrån vad Erik Blennberger (2016) skriver om välfärd, samt kapitlet i Svensson m.fl (2008) om roller och yrkesroller. Slutsatsen blev att diakonin bedriver många olika verksamheter varav några har samarbete med offentlig sektor och några är helt i församlingens egen regi. En annan slutsats är att diakonerna tar på sig många olika roller som socialarbetare i Svenska kyrkan, varav en är röstbärare för de medmänniskor som behöver det. Den tredje och sista slutsatsen blev att det finns en utmaning i de organisatoriska ramarna för diakonin, då diakoner kan känna sig bundna och icke hörda. Detta påverkar diakonernas arbete och det finns en uppmaning om att höja rösterna för en förändring och förbättring för både diakoner som kollegor och för alla medmänniskor. / Social work is often associated through the exercise of public agency/authority or through treatment work, even though social work is also present in many other occupations. One of those occupations being the church of Sweden, which has a long tradition of social work. The purpose of this essay is to study what the social work is that is operated by the deacons of the church of Sweden, and also what the role is for the church of Sweden as a factor in the Swedish welfare society. The study has been made with a qualitative method, where several texts have been analysed. The results of these texts have presented an insight to the activities managed by the deacons of the church of Sweden. The findings of this study have developed into themes, which are the activities, the approach, the deacons role as ”a voice for those who can not speak for themselves”, and also challenges in the work by deacons in the perspective of structure and organisation. The results have been analysed by using a document about guidance for diaconal work produced by the Church of Sweden. The results have also been analysed by what Erik Blennberger (2016) writes about welfare, and the chapter in Svensson m. fl (2008) about roles and profession. The conclusion is that the deacons of the church of Sweden operate many activities wherein some are through the cooperation with the public sector, and some are completely within the management of the parish. Another conclusion is that the deacons take on multiple roles as social workers in the church of Sweden, where one is providing agency as “a voice for those who can not speak for themselves”. The third and last conclusion is that there are many challenges that come within the structure and organisation for the deacons, where they might feel bound and unheard. This affects the deacons and there is an exhortation to raise the voices to change and improve the work for not only the deacons as colleagues, but also for all people.