The purpose of this thesis is to enlighten and discuss how local self-government can be balanced against the compliance of individuals’ social rights within social services. To fulfill this, a legal analytical method is applied with the specific aspects of rule of law. Tree questions were asked to fulfill the purpose. Which factors affect the compliance with rule of law, inter alia, the legal certainty for individuals, in the exercise of municipal public authority? Which meaning does the principle of local self-government have concerning social services? How does welfare challenges affect the local self-government? The examination shows that four factors affect the compliance with rule of law at the cost of the legal certainty of individuals. Firstly, there are the characteristics of social rights, expressed in law as an adequate standard of living. Therefore, individuals depend on the municipal authorities to allocate public funds. This is because of the second factor, the extensive decentralization as a part of the Swedish model of government administration, including the principle of local self-government. The third and fourth factors are the framework law, and the municipalities' lack to observe and administer good governance and other procedural safeguards. This constitutes the core problems for the operations to comply with the rule of law. Hence, individuals suffer insecurity before the law, threatening the core of the state governed by law. Furthermore, the findings show that the legislative parliament holds the power to determine the extent of local self-government. Moreover, the welfare administration restricts the principle of local self-government. Therefore the municipalities merely have autonomy in their performance, as an extension of the government. However, the government holds an interest in a uniform application of law as a part of its international and constitutional commitments. This is further magnified by the welfare challenges. In the light of the presentet findings the purpouse can be answered in the following way. Local self-government can, and even ought to, be restricted as a balance towards the compliance of individuals’ social rights within social services.

Äldre är en utsatt grupp som ofta är i behov av stödinsats från välfärdssamhället (Jönson & Harnett, 2015). I Socialtjänstlagen (2010:427) 5 kap. 4 § framkommer det att den äldre ska få leva ett värdigt liv och känna välbefinnande enligt värdegrund. Socialtjänstlagen är en målinriktad ramlag utan precisa detaljer som formuleras på nationell nivå men tillämpas på lokal nivå. Kommunens ges därav stor frihet till att implementera lagrum utifrån vad som anses bäst. För att detta skall kunna genomföras är en förutsättning att kommunen har tillräckligt med välfärdsresurser (Andersson, 2004).  Syftet med studien är att undersöka hur undersköterskor implementerar den äldres rättigheter enligt värdegrund inom kommunal äldreomsorg. För att besvara detta har en kvalitativ metod har legat till grund för studien då vi avsåg att få en förståelse för hur informanterna kan arbeta med värdegrund. Studien präglas av en induktiv ansats där data sökts utan en förutbestämd teori. Som datainsamlingsmetod har öppna frågor används genom en semistrukturerad intervju. Tematisk analys användes för att analysera intervjusvaren. Teman som identifierats i resultatdelen är - privatliv och integritet, självbestämmande och delaktighet, bemötande, trygghet och förtroende, meningsfull tillvaro samt otillräckliga resurser.   I studien framkom att informanterna ansåg att tids-och personalbrist försvårar genomförandet av delar i värdegrund. Visa respekt för den äldres privatliv och integritet var något informanterna beaktade och ansåg fungerade bra. Implementering av självbestämmande, bemötande och en meningsfull tillvaro var svårare för informanterna att tillgodose. Trygghetsfaktorn framkom vara möjlig att tillgodose i viss mån men inte fullt ut. Informanterna menade på att de många gånger enbart hinner med den basala omvårdnaden.    Vi ser att motiveringen till att värdegrundens alla delar inte kan tillgodoses kan förklaras med stöd av Arbetsmiljöverket (2019) som noterar en skev fördelning mellan arbetsbelastning i förhållande till resurser. Av vad som framkom av informanterna hade enhetschefen blivit informerad om att brister i personalbemanningen föreligger men ändå hade inga åtgärder vidtagits. Vilket vi anser kan indikera på att decentraliserade välfärdsrättigheter inte kan tillgodoses inom det kommunala självstyret.

Undersökningen i den här uppsatsen fokuserar på Gunnar Inghe och en del av det arbete han utförde med att etablera och legitimera socialmedicinen i Sverige på 1960-talet. Genom treolika typer av publikationer, Fattiga i folkhemmet – en studie av långvarigt understödda i Stockholm från 1960, Den ofärdiga välfärden från 1967 och två artiklar ur Socialmedicinsk tidskrift från 1959, går det att se hur Inghe använder sig av diverse forum och publikt tilltal för att nå ut med sin socialmedicin. Auktoriteten hos medicinen och naturvetenskapen visade sig stark när det kom till politik, ny vetenskap och sociala frågor. Socialmedicinen som nytt ämne behövde därför hävda sig inom dessa områden.Åren efter andra världskriget får socialmedicinen allt större plats när det kommer till att ge grund till politiska förändringar i samhället och välfärden. Hur denna etablering och legitimering visade sig i praktiken kan säga oss mycket om tidigare föreställningar inom såväl medicinen, samhället och det sociala. Inghes publikationer studeras ur tre återkommande teman, det vetenskapliga idealet, det sociala medborgarskapet och det publika. Det första temat berör hur gränsdragandet mellan vetenskap, politik och samhället förändras med socialmedicinen. Temat för det sociala medborgarskapet tar upp hur skapandet och definitionen av olika kategorier formar samhället och dess medborgare. Innehållet i publikationerna tolkas utifrån de två första temana och deras utformning utifrån temat om det publika, hur utformning och tilltal spelar roll för att väcka intresse och legitimitet.

Availability is the main concept for the digital health care services that is being used to consult doctors and nurses without spatial restrictions. Sweden is aspiring to become world leading in utilizing the opportunities from digitisation and e-health by the year 2025. This is considered necessary in order to meet the demands from an wealthier and aging population that expects more and better welfare services.However, if we are to weigh one of the arguments by Michael Lipsky, more easily available welfare services causes an increased demand for them. Additional efforts to make welfare services more available will be consumed by the endless appetite for these sort of goods. In the light of this theory, a paradox might exist when digital health care services is being used to relieve an already strained health care. We can consequently question if digital health care availability will be followed by an increased demand for welfare services?By using a survey in which Swedish citizens were asked about their attitudes to digital health care services and welfare needs, this study concludes that there is a strong relation between the respondents approach to digital health care services and their feelings towards more efforts to increase the amount of welfare services. The study also concludes that the respondents were mostly positive to digital health care services, yet that a commonly expressed opinion were that they should be developed and implemented by the public sector.

Genom tillämpningen av en textorienterad kritisk diskursanalys av Sverigedemokraternas framställning av “folkhemmet” och “folkhemsidealet” i partiets valmanifest inför riksdagsvalen 2010-2022, analyserades partiets appropriering av, den tidigare socialistiskt betingade, folkhemsdiskursen. Den empiriska undersökningen tar avstamp ur Per Albin Hanssons “Folkhemstalet”, från en remissdebatt i riksdagen år 1928. Det är från detta tal den här uppsatsen härleder folkhemsdiskursens normativa värden. Något som arbetet betraktar som korrelerande de värden som går att återfinna i den svenska välfärdsmodellen. Uppsatsen behandlar skiljelinjer av inklusion och exklusion i den folkbild som innefattas i Sverigedemokraternas diskursiva framställning av “folkhemmet” och “folkhemsidealet”. Uppsatsen belyser, i denna mening, hur approprieringen av det diskursiva “folkhemmet” och “folkhemsidealet” etnifierar den svenska folkbilden. Folkhemsdiskursen fylls, genom Sverigedemokraternas tillämpning av denna retoriska framställning, med partiets ideologiskt bundna normativa grundvärden, något som innebär ett moraliserande kring “folkets” kulturella och produktiva uppfyllelse av det svenska medborgarskapet. Den ideologiska framställningen i den Sverigedemokratiska approprieringen av folkhemsdiskursen betraktas generera diskursiva exkluderingsprocesser som i detta arbete liknas till yttringar av klassantagonism. Denna klasspolitiska närvaro som uttolkas uppstå i den diskursiva framställningen av “folkhemmet” och “folkhemsidealet” förklaras uppkomma genom Sverigedemokraternas omreformativa ambitioner, detta med intentionen att “återställa” den svenska välfärdsstatens funktion. Sverigedemokraternas appropriering av folkhemsdiskursen kan i linje med dessa ambitioner uttolkas genomsyras av en välfärdschauvinism som premierar en partikularism och förkastar den socialistiska universalismen, som återfinns som diskursivt centraliserat i det traditionella folkhemsidealet.  Det svenska “folkhemmet” och “folkhemsidealet” reserveras i den Sverigedemokratiska framställningen, diskursivt, till de samhällsgrupper som accepteras in i och uppvaktar “svenskhetsnormen” genom assimilation och välfärdsproduktivitet.

Every year 107 million broilers and 2,6 million pigs are transported for slaughters in Sweden. During transport, the animals can be exposed to adverse climatic conditions, congestion, fatigue, hunger, aggression and shock which can cause thermal discomfort, breathing difficulty and pain. The transport procedure can also affect the animals psychologically, such as social disorders, when they are socially separated from their herd, mixed with unknown animals, fear, novel environments and different managements. These stressors can lead to injury, death and detrimental welfare. In a comparison between pigs and broilers the extent of injuries and mortality differs during transport to slaughter. Pig mortality during transport must be reported to the county administrative board, but for broiler mortality, it only needs to be reported to the county administrative board when 1 % or more of the transported broilers have died during transport. This thesis is a qualitative literature study based on scientific articles and books. Injunctions and information by employees of the County Administrative Board has been used to quantify injuries and mortality of pigs and broilers during transport. None of Sweden´s 21 county administrative boards had kept any statistics on either injuries or mortality for animals during transport. There seems to be a higher tolerance for injured and dead broilers during transport compared to pigs, even though the individual suffering is the same regardless of size or number of injured animals. / Varje år transporteras omkring 107 miljoner slaktkycklingar och omkring 2,6 miljoner slaktgrisar till slakt i Sverige. Under transporten kan djuren utsättas för ogynnsamma klimatförhållanden, trängsel, utmattning, hunger, aggressioner och chock som kan orsaka termiskt obehag, andningsbesvär och smärta. Transportprocessen kan också orsaka psykologiska besvär såsom sociala störningar när de separeras från sin flock, blandas med okända djur, rädsla, nya miljöer och hantering. Dessa stressfaktorer kan leda till skador, död och nedsatt djurvälfärd. I en jämförelse mellan slaktkycklingar och slaktgrisar skiljer sig omfattningen av skador och mortalitet under transporten till slakt. Mortaliteten under transporten för slaktgrisar ska rapporteras till länsstyrelsen, mortaliteten för slaktkycklingar behöver endast rapporteras till länsstyrelsen när 1 % eller mer av de transporterade slaktkycklingarna har dött under transporten. Uppsatsen är en kvalitativ literturstudie baserad på vetenskapliga artiklar och böcker. Förelägganden och information av anställda på länsstyrelsen har använts till att kvantifiera skador och mortaliteten av slaktkycklingar och slaktgrisar under transport. Ingen av Sveriges 21 länsstyrelser har fört någon statistik på vare sig skador eller mortalitet för djur under transport. Det verkar finnas en högre tolerans för skadade och döda slaktkycklingar under transport än vad som avses för transport av slaktgrisar, även om det individuella lidandet är detsamma oavsett storleken eller antalet skadade djur.

Demographic trends are challenging social welfare in Europe. To be able to offer effective social care and health care and meet the population's needs, requirements and expectations, a transition to Good quality, local health care is required. Digitalization and welfare technology are highlighted as important complements to be able to meet the social welfare challenges, but for digital solutions to be used and useful, they must meet the needs of users. Introducing new innovations into a complex system is also a very complicated processes, and nothing that individual actors can do on their own. In realizing the transition to Good quality, local health care to be implemented, cross-sectoral collaboration between different actors is needed. All actors in the society need to break new ground and together explore new, innovative ways of offering welfare services. The purpose was to describe participants' experiences of cross-sectoral collaboration between the municipality, region and supplier in the development of a digital solution in healthcare. The study was conducted through a participant-based approach, a so-called action research approach. The study context was a collaborative project / R&D- program that involved five workshops with cross-sectoral representation of strategically selected participants. An inductive qualitative research approach was used to gain an in-depth understanding of the experiences of the collaboration work. The data collection consisted of nine individual interviews.  Through thematic analysis, three themes and ten subthemes were identified. The result suggests that there are great similarities between cross-sectoral collaboration work and usual teamwork, but that cross-sectoral collaboration probably requires more, possibly based on its need for an interprofessional composition of people from different areas and its special focus on the development of new innovations. The analysis shows that the three themes relate to each other in a certain order, in a linear movement, which is about creating the conditions before the collaboration work, collaborating in partnership, and accelerating the joint work from collaboration to action-oriented co-creation. Furthermore, the analysis shows that there seem to be common intersections, both among the three themes, and for all of them together. From that perspective, it can be assumed that that all three themes should be included for the work to lead to expected delivery. More knowledge is needed about how different actors of society can work together in the development of digital solutions. There is also a need for more research on how national governance, laws and regulations affect this type of collaborative work and what would be needed to facilitate and enable collaborative work in the digital transformation. Keywords: cross-sectoral collaboration, digitalization, health and welfare, qualitative study, welfare technology

Studien är till för att få en fördjupad förståelse för varför utländska personer väljer att flytta till Sverige för att arbeta. Huvudfokus ligger i att fånga upp vilka faktorer som påverkat personernas beslut att flytta till Sverige. Studien söker svar på vad personer från andra länder finner Sverige som ett attraktivt land att arbeta och leva i. För att få förståelse för hur svenska arbetsmarknaden ser ut berör teoriavsnittet arbetskraftsinvandringen, den nya arbetskraftsinvandringsreformen som infördes 2008, den svenska modellen och hur kollektivavtalens influerade utformning av svensk arbetsmarknad. Studien genomförs med kvalitativ ansats genom intervjuer med relevanta personer. Personerna har ursprung i länder utanför Europa samt en person med ursprung i Tyskland. Studiens analys baseras på ett antal teman som fokuserar på de faktorer som främst påverkat intervjupersonerna. Teman belyser faktorer som bidragit till att intervjupersonerna valt att flytta till Sverige. För att besvara frågeställningarna fokuserar studien på intervjupersonernas personliga upplevelser av Sverige som land, både i deras arbete och i samhället.

This study is a qualitative analysis of the ideas of the Swedish Social Democratic Party and the Danish Social Democratic Party, and where I compare these two parties with the ideology of Social Democracy. The main purpose of this study is to examine if these parties today differ from Social Democracy. The material used is based on the two different latest “party-programmes” from the Swedish Social Democratic Party and the Danish Social Democratic Party, but also contemporary people on Social Democracy, but also on researchers on Social Democracy. In order to investigate and make this comparison, the key words Freedom, Equality, Solidarity, Class, Reformism and Welfare are used to construct the ideal type of Social Democracy. The constructed idealtype, thus is the basis of this study. The conclusion of this study is that the ideas expressed in the party programme in the Swedish Social Democratic Party are very much similar to Social Democracy, while there are some differences on how The Danish Social Democratic Party portrays Freedom and Class.

Följande är en kvantitativ studie som undersöker stödet för den svenska välfärdsstaten utifrån faktorer som rör klass och genus. Detta utifrån den svenska datan från 2016 års ISSP-undersökning, som undersökt synen på det offentligas roll. Huvudfynden i denna studie är att kvinnor samt de med lägre klasstatus uppvisar ett högre stöd än män respektive de med hög klasstatus. Detta ligger i linje med den tidigare forskningen på området. Studien avslutas med en diskussion om hur resultaten som framkommit i denna studie kan förstås i förhållande till teori och tidigare forskning. I diskussionen lyfts också förslag på framtida forskning på området fram.