Det råder debatter och diskussioner om att ökad effektivitet, produktivitet och digitalisering krävs för att lyckas med välfärdsuppdraget. Begreppen är central och det finns få individnära forskning om vad dessa begrepp står för och innebär i det dagliga arbetet för olika yrkesverksamma personer inom välfärdenstjänster såsom hälso- och sjukvård och äldreomsorg. Syftet med föreliggande studie är att ta del av hur begreppen uppfattas av ett mindre antal personer som verkar på olika nivåer inom välfärdenstjänster. Denna kvalitativa studie med fenomenografisk ansats baseras på informanters uppfattningar. För analys av insamlade data används konventionell innehållsanalys. Studiens teoretiska ramverk med koppling till gränser mellan ekonomi- och demokrativärden, motsättningen mellan olika rationalitet och stridande logiker utvecklas i samband med analys av det empiriska materialet. Resultatet visar att även om informanters medvetenhet om välfärdens utmaningar är i varierande grad, finns det en generell uppfattning av att en välfungerande hälso-och sjukvård och äldreomsorg kräver rätt och tillräcklig kompetens. Det finns en uppfattning bland informanter att beslutfattarna måste skjuta till mer resurser. Resultatet pekar också på en uppfattning av att välfärden kan upprätthållas om tillräckliga åtgärder görs åt konsekvenserna som befolkningsutvecklingen medför. När det kommer på tal om åtgärderna som krävs, uppstår spänningar och konflikter i uppfattningar kring begreppen effektivitet/produktivitet, digitalisering, uppgiftsväxling och kvalitet i relation till resurser. Det kan ha sin grund i förekomst av olika gränsdragningsproblematik med olika rationalitet och stridande logiker som följd. / There are debates and discussions around that increased efficiency, productivity and digitalization are required to succeed with the welfare mission. The concepts are central and there is little individual based research on what these concepts stand for and mean in the daily work of various professionals in welfare services such as health and medical care and elderly care. The purpose of the present study is to take part of how the concepts are perceived by a small number of people who work at different levels in welfare services. This qualitative study with a phenomenographic approach is based on informants' perceptions. Conventional content analysis is used for analysis of collected data. The study's theoretical framework with connection to boundaries between economic and democratic values, the opposition between different rationality and conflicting logics is developed in associated with the analysis of the empirical material. The results show that although informants' awareness of the challenges of welfare varies, there is a general perception that a well-functioning health care and care for the elderly requires the right and sufficient competence. There is a general perception among informants that decision-makers need to invest more resources. The results also point to a perception that welfare can be maintained if sufficient measures are taken for the consequences that population development entails. When it comes to the measures required, tensions and conflicts arise in perceptions around the concepts of efficiency / productivity, digitization, task exchange and quality in relation to resources. These tensions and conflicts might be because of the existence of problems with different boundaries, problems with different rationality and conflicting logics.

Under det senaste decenniet har idén om en allmän garanterad inkomst diskuterats av politiker, akademiker och institutioner som ett alternativ för att hantera arbetslöshet och sjukdom. Debatten har på senare tid aktualiserats av den växande andel deltidsanställningar, arbeten med otrygga villkor och utsikterna på den högteknologiska arbetsmarknaden. Att införa en garanterad inkomst har omfattade implikationer ur ett samhällsperspektiv och beslutets förväntade konsekvenser är på förhand osäkra. Uppsatsens syfte är att utifrån ett antal aspekter föreslå hur beslutsfattare kan strukturera beslutsproblemet vid införandet av en garanterad inkomst i Sverige. Grunden för aspekterna är studier och experiment med basinkomst, negativ inkomstskatt och icke förvärvade inkomster. Uppsatsen sammanställer forskning kring olika typer av garanterad inkomst och identifierar ett antal aspekter, utifrån tidigare studier och experiment med basinkomst, negativ inkomstskatt och icke-villkoradeutbetalningar. Uppsatsen presenterar tre garantinivåer och ett nollalternativ, samt visualiserar beslutsproblemets grundläggande struktur.

Bakgrund: Marknaden för etiska kläder växer ständigt och konsumenter bryr sig alltmer om varifrån produkterna kommer, hur de är producerade och vad det har för inverkan på miljö och djur. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka vilka värderingar konsumenter har kring etiskt producerat material inom modehandeln och hur konsumenter agerar i ett köpbeslut. Det finns ett behov att undersöka vilka faktorer som är avgörande i etisk konsumtion för att kunna normalisera den rådande trenden om etisk konsumtion. Forskningsfrågor: - Vilka faktorer är det som avgör konsumenternas etiska köpbeslut? - Skiljer sig konsumenters etiska värderingar från hur de agerar vid köp av skor och väskor? Metod: Det empiriska materialet är insamlat med hjälp av femton olika semistrukturerade intervjuer. De informanter som valdes var modeintresserade och var mellan åldrarna 20-27 år.Intervjuerna utfördes till största del via internet med hjälp av tjänster såsom Facebookvideo-chat och Google Meet videokommunikation. Materialet är sedan sammanställt medhjälp av en tematisk analysmetod. Materialet kodades och delades in i kategorierna: (1)köpbeteende, (2) etiska värderingar och (3) djurens välfärd. Slutsats: Studien visar att konsumenter värderar stil och image som viktigast i ett köpbeslut, därefter värde för pengarna, komfort och bekvämlighet och till sist miljö och socialt ansvarstagande. Studien visar även att konsumenters värderingar skiljer sig från deras faktiska agerande och köpbeteende. Konsumenter beskriver att de värdesätter djurens välfärd och etiska faktorer högt, men deras faktiska köpbeslut styrs främst av stil och image samt värdet för pengar. / Background: The ethical clothing industry is subject to a persistent growth, and consumers become increasingly aware of where products come from, how they are produced and how they impact the environment and animals. Purpose: The purpose of this study was to analyse which values consumers have about ethically produced materials within the fashion industry, and how consumers act in purchasing decision. It is of interest to investigate which factors are decisive in ethical consumption to normalize the trend of ethical consumption. Research questions: - Which factors are decisive in consumer ethical purchasing decisions? - Do ethical values of consumers contradict their purchasing behaviour for shoes and bags? Method: Empirical data was collected through fifteen unique semi-structured interviews. Selected interviewees defined themselves as interested in fashion and their ages ranged 20-27years old. The interviews were conducted primarily over the internet through services such as Facebook video-chat and Google Meet video communication. The material was then compiled with a thematic analytic method. The material was quantified and divided into the following three sub-categories: (1) purchasing behaviour; (2) ethical values; and (3) animal welfare. Conclusion: The study finds that consumers value style and image the most in a purchasing decision, first runner up was perceived value, second runner up was comfort, and third runner up was environmental and social responsibility. The study also concludes that the pronounced ethical values of consumers contradict their actual behaviour. Consumers state they value animal welfare and ethical factors highly, but when it comes to their actual purchasing decisions factors such as style, image and perceived value are more decisive.

Stockholm är en stad som ständigt växer. I takt med befolkningsökningen har det skett ökad efterfrågan på bostäder och utbyggd samhällsservice, kompetens, kapital och investeringar med mera. Den kraftiga befolkningsökningen medför utmaningar vad gäller stadsplanering och växande sociala och ekonomiska skillnader mellan stadsdelar i Stockholm. Segregationen och inkomstspridningen har ökat och stockholmarna tenderar även att bo i allt mer socioekonomiskt homogena områden. För att alla stadens aktörer ska arbeta mot samma mål har Stockholm stad tagit fram en vision som ska uppfyllas till år 2040. Målet är att Stockholm blir en storstad som är mångsidig, hållbart växande och dynamisk samt smart och innovativ. Hagastaden anses av Stockholm Stad vara en viktig del av stadens förverkligande av visionen. Den nya stadsdelen ska bildas genom att sammankoppla Solna och Stockholm. Målet är att staden ska utvecklas till en inkluderade stadsdel för folk i olika livsfaser, med olika förutsättningar, behov och intressen. En utmaning med projektet benämns vara att det blir svårt att inkludera alla socioekonomiska grupper i staden, då nyproducerade bostäder är relativt dyra. Detta kan riskera att bidra till ökade sociala klyftor, ojämlika livschanser, utanförskap och minskad social sammanhållning i samhället. Denna utveckling är varken bra för enskilda individer eller för samhället i stort. Syftet med detta kandidatexamensarbete har varit att, genom kvalitativa litteraturstudier och intervjuer, granska om projektet bidrar till ytterligare växande sociala och ekonomiska skillnader i Stockholm samt om bostadsbyggandet bidrar till en mer socialt inkluderande och hållbar stad. Resultatet visade att det har varit svårt att inkludera socioekonomiska grupper när det gäller bostad. Däremot inkluderas de genom att stadsdelen blir tillgänglig för fler och enkel att röra sig i. Hagastaden har lyckats med att bli en innovativ mångsidig och upplevelserik stad. Det finns en blandning av bostadsutbud, men eftersom det endast handlar om nyproduktion har inte låginkomsttagare råd att flytta dit. Det erkänns vara en utmaning att inkludera den socioekonomiska gruppen, men man pekar även på att den rådande bostadspolitiken är skälet till att situationen är som den är idag. / Stockholm is a city that is constantly growing. In line with the population increase, there has been increased demand for housing and expanded community service, skills, capital and investments etc.The rapid increase in population brings challenges in terms of urban planning and growing social and economic differences between districts in Stockholm. Segregation and income distribution have increased, and residents in Stockholm also tend to live in socio-economically homogeneous areas. Inorder for all the city's actors to work towards the same goal, the City of Stockholm has developed avision that will be fulfilled by the year 2040. The goal is for Stockholm to become a big city that isversatile, sustainably growing and dynamic as well as smart and innovative. Hagastaden is considered to be an important part of the city's realization of the vision. The new city will be formed by connecting Solna and Stockholm. The goal is to develop the city into an inclusive neighborhood for people in different stages of life, with different conditions, needs and interests. A challenge with the project is mentioned to be the difficulty to include all socio-economic groups in the city, as newly-manufactured housing is relatively expensive. This may contribute to increased social gaps, unequal life chances, exclusion and reduced social cohesion in the society. This development is not good for neither individuals nor for society at large. The purpose of this bachelor's thesis has been to, through qualitative literature studies and interviews,examine whether Hagastaden contributes to further growing social and economic differences in Stockholm and whether the housing construction in the city contributes to a more socially inclusiveand sustainable city. We have based on the goals that have been set for Vision 2040 and compared to what the project contributes to society. The results showed that it has been difficult to include socio-economic groups when it comes to housing. On the other hand, they are included by making the district accessible to anyone and easy to navigate through. Hagastaden has succeeded in becoming an innovative, versatile and experience-rich city. There is a mix of housing supply, but since the city only consists of newly-manufactured housings, low-income earners cannot afford to move there. It is acknowledged to be a challenge to include the socio-economic group, but it is also pointed out that the current housing policy is the reason why the situation is as it is today.

Since the 1980’s there has been a neoliberal development in society and politics, especially inthe Western world, where the welfare state has taken a step back and new ideas such asmarket and privatisation has had a breakthrough within the public sphere. Under theneoliberal development there has been an ongoing urbanisation but also a depopulation inapproximately half of the Swedish municipalities. Municipalities, which can be understood asthe lengthened arm of the welfare state, which have been affected by depopulation hastherefore had it much more difficult fullfilling their welfare duties due to the negative effectsof depopulation. Despite structural population changes both growing and decreasingmunicipalities tend to strive for growth, something that is not one of the municipalities tasks.It can be understood as a part of a neoliberal context where a so called market based ideologycan be found among municipalities who’s trying to create growth through its place brand. Oneof the municipalities which has experienced a considerable depopulating development isHagfors kommun (municipality), a municipality which can also be understood as anillustrative example of a depopulating municipality. The purpose of this thesis is therefore toexamine if there is a tension between the municipality Hagfors as a welfare organ and aneoliberal hegemony in society, and if there has been a neoliberal development over time. Inorder to carry this thesis out a qualitative method is used with discourse analysis which stemsfrom Laclau’s and Mouffe’s discourse theory and selected terms suited for the thesis’ scopeand purpose. The material consists of developmental documents from Hagfors kommun. The analysis treats meaning-making and expression as something that can be understoodwithin a neoliberal discourse as well as a welfare discourse. The analysis is lead by especiallyLaclau’s and Mouffe’s discourse theoretical term hegemony and its sub-terms. It appearsfrom the analysis that a neoliberal discourse can be found and is incused in the documentsfrom both points in time, 2002 and current documents from 2017 and 2019, and that it hasgrown stronger. The municipality has gone from hegemonising its role as a welfare organ anda welfare discourse to hegemonising itself as a place brand and hence hegmonising aneoliberal discourse. The conclusion as to whether there was a tension between themunicipality as a welfare organ and neoliberalism is that since the municipality chooses tohegemonise itself as a place brand and a part of a neoliberal context in contrast to trying toadapt to the negative development and minimising its negative consequenses, there is atension between the municipality as a welfare organ and neoliberalism. / Sedan 1980-talet har det skett en nyliberal utveckling i samhället och politiken, framförallt ivästvärlden, där välfärdsstaten tagit ett steg tillbaka och nya idéer som marknad ochprivatisering har fått genomslag inom det offentliga. Under den nyliberala utvecklingen hardet pågått en urbanisering men också en avbefolkning för ungefär hälften av Sverigeskommuner. Kommuner, som kan förstås som välfärdsstatens förlängda arm, som drabbats avavbefolkning har därför fått det allt tuffare att fullgöra sitt välfärdsansvar med hänsyn tillavbefolkningens negativa effekter. Trots strukturella befolkningsförändringar tenderar bådeväxande och minskande kommuner att sträva efter tillväxt, något som egentligen inte ärkommunens uppgift. Det kan förstås som en del av en nyliberal kontext där en så kalladmarknadsbaserad ideologi återfinns bland kommuner som försöker skapa tillväxt genom sittplatsvarumärke. En av de kommuner som drabbats av en betydlig avbefolkning är Hagforskommun, en kommun som också kan förstås som ett illustrativt exempel av en avbefolkandekommun. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka om det finns en spänning mellankommunen Hagfors som välfärdsorgan och en nyliberal hegemoni i samhället, och om detskett en nyliberal utveckling över tid. För att genomföra uppsatsen så används en kvalitativansats med diskursanalys som utgår ifrån Laclaus och Mouffes diskursteori och utvaldabegrepp lämpade för uppsatsens omfång och syfte. Materialet består av utvecklingsdokumentfrån Hagfors kommun. I analysen så behandlas meningsskapande och uttryck som kan förstås inom såväl en nyliberaldiskurs som en välfärdsdiskurs. Analysen vägleds av framförallt Laclaus och Mouffesdiskursteoretiska begreppet hegemoni och dess underbegrepp. Det framgår av analysen att detfinns en nyliberal diskurs i dokumenten från båda tidpunkter som präglar dem, 2002 ochaktuella dokument från 2017 och 2019, och som har förstärkts över tid. Kommunen har gåttfrån att hegemonisera sin roll som välfärdsorgan och en välfärdsdiskurs till att hegemoniserasig självt som ett platsvarumärke och därmed hegemonisera en nyliberal diskurs. Slutsatsenrörande om det fanns en spänning mellan kommunen som välfärdsorgan och nyliberalism äratt då kommunen väljer att hegemonisera sig själv som ett platsvarumärke och en del av ennyliberal kontext i motats till att försöka anpassa sig till den negativa utvecklingen ochminimera negativa konsekvenser utav den, så finns det en spänning mellan kommunen somvälfärdsorgan och nyliberalismen.

Föreliggande studie är en kvalitativ studie som undersöker de upplevelser mödrar i atypiska anställningar har om den svenska välfärden gällande anställningstrygghet och föräldraledighet samt vård av barn. Studien använder Anthony Giddens teorier kring reflexivitet för att förstå hur respondenterna agerar på arbetsmarknaden. Esping-Anderssons teorier förklarar vilka principer den svenska välfärden bygger på. Studien argumenterar med hjälp av Standingsteorier att individer i atypiska anställningar tillhör den framväxta klassen prekariatet. Med hjälp av struktur och agentskap förstås respondenternas relation till välfärd. Resultatet visar att mödrar i en atypisk anställning känner oro kring att vabba och nyttja sina rättigheter till ledigheter. Vidare går vissa respondenter miste om ekonomiska ersättningar gällande vabb. Slutligen spekulerar studien kring vilka potentiella konsekvenser det kan innebära för individen och samhället i sin helhet om mödrar i atypiska anställningar inte åtnjuter de rättigheter den svenska välfärden ska sörja för, där en möjlig konsekvens är att Sverige på grund av en lägre grad av universalism kan tänkas stå inför en allt mer tudelad arbetsmarknad.

Den negativa attityden kring palmolja har uppkommit för att industrin ur ett hållbarhetsperspektiv brister i sociala, ekonomiska och ekologiska aspekter. Produktionen finns i utvecklingsländerna, främst i Malaysia och Indonesien. Intresset för palmolja har ökat i Liberia, som tillsammans med Sverige är studieländer i den här undersökningen. Industrin har en stor miljöpåverkan, det förekommer dåliga arbetsförhållanden med låga löner och brist på rättigheter. Palmoljeindustrin har samtidigt i utvecklingsländerna gett möjlighet till ökad välfärd, då industrin är det som primärt ger inkomst för lokalbefolkningen.Studiens resultat visar att en uteslutning av palmolja i produkter inte är en lösning på problemet. En möjlig lösning till problemet är istället att samarbeta och jobba för hållbar odling av palmolja. / The negative attitude towards palm oil has arisen because of the sustainability of industry in social, economic and ecological aspects. Production is in developing countries, mainly in Malaysia and Indonesia. The interest in palm oil has increased in Liberia, which together with Sweden are study countries in this survey. The industry has a major environmental impact, there are poor working conditions with low wages and lack of rights. At the same time, in the developing countries, the palm oil industry has provided an opportunity for increased welfare, as the industry is the primary source of income for the local population.The study results show that an exclusion of palm oil in products is not a solution to the problem. A possible solution to the problem is instead to cooperate and work for sustainable cultivation of palm oil.

The interest in adopting imported stray dogs has increased in Sweden in recent years. There are different views on whether to adopt a dog from abroad or not due to different aspects regarding animal welfare problems. Therefore, the purpose of the study is to investigate whether there are differences in behavior and health problems between former stray dogs (FG) and Swedish dogs (SH). Three questionnaires were designed, of which two for dog owners of each dog type and one for veterinarians. In addition, experts in the field, veterinarian Johan Beck-Friis and animal behaviorist Linda Hill specializing in stray dogs, were interviewed. Dog organizations working with importing stray dogs to Sweden were also contacted, but due to a lack of answers, it was difficult to get a general view of them. FG did not appear to have any major behavioral differences compared to SH, except in the case of fear. Furthermore, SH had more health problems than FG according to the dog owners. On the other hand, the majority of the veterinarians considered that FG generally had more behavioral and health problems than SH.

Psykisk ohälsa bland unga ökar ständigt, tillsammans med de mediala debatterna kring ämnet. Media har en stark maktposition varför det är av vikt att kritiskt utforska massmedias framställning av det ökade folkhälsoproblemet.  Syftet med studien är att studera hur svensk dagspress framställer psykisk ohälsa bland ungdomar under en ettårsperiod. Till detta används den kritiska diskursanalysen för att utforska relationen mellan språkanvändning och upprätthållandet av maktförhållanden i samhället, samt att undersöka om det är ungdomar eller sakkunniga som kommer till tals kring ämnet. Den insamlade empirin delas in i tre huvudsakliga diskurser; välfärdsdiskursen, den postmoderna diskursen samt den individualistiska diskursen. Välfärdsdiskursen visar hur det svenska välfärdssamhället misslyckas i sitt ansvar att täcka upp medborgarnas behov kring psykisk ohälsa. Den postmoderna diskursen framhäver hur ungdomarna i hög grad utsatts för strukturella stressorer i form av bland annat högre utbildning- och arbetsmarknadskrav samt sociala mediers ständiga informationsflöde. Vidare presenterar den individualistiska diskursen hur samhälleliga orsaker till psykisk ohälsa bör lösas med hjälp av individuella interventioner. I resultatet upptäcktes en avsaknad av en förebyggande diskussion, istället dominerar ett symptominriktat angreppssätt. Inom alla diskurser är det sakkunniga och professionella som till största del kommer till tals kring frågan, vilket speglar ungas utsatthet och låga maktposition i samhället. Detta återspeglar och återspeglas av kulturella trender vilket i sin tur påverkar politiska ageranden och dess funktion för det sociala arbetets praktik. / Mental illness among young people is a constantly increasing problem that affects the media debate regarding the subject. Media has a strong position of power in the society today, which makes it important to critically explore its production of the expanding health problem. The aim of the study is to investigate how Swedish newspapers portraits mental illness among young people during a one-year period. The critical discourse analysis is used to explore the relationship between the use of language and the maintenance of the unequal distribution of power in the society. Furthermore, it is used to analyse if it is experts or young people who gives a voice in the matter. The result is divided in three main categories; the welfare-discourse, the postmodern discourse and the individualistic discourse. The welfare-discourse revealed how the Swedish welfare state fails regarding its obligations to cover all citizens needs regarding mental health issues. The postmodern discourse featured a society where young people are highly exposed to structural stressors as higher demands in the education and labour market and the stress enchanted by social media. The individualistic discourse presented how social causes are to be solved by individualistic interventions. The result in general showed a lack of preventive approach regarding solutions to the problem. Within all discourses, experts and professionals were the ones who mainly got a voice in the matter, which mirrors the young people’s lack of power in relation to experts. This reflect and reflects cultural trends which further leads to influence political interventions and therefore social work practices.

Syftet med denna kvantitativa studie är att undersöka huruvida det finns skillnader i andelen insatser inom barnavården mellan de svenska kommunerna. Studiens fokus ligger på att analysera kommunernas strukturella förhållanden i förhållande till vilka åtgärder de vidtar i barnavårdsärenden. De empiriska uppgifterna för studien är främst sekundärdata som samlats in från Statistiska centralbyrån och från Socialstyrelsen. Frågeställningarna för studien är ”Skiljer sig kommunerna åt i andelen barnavårdsinsatser och i sådana fall hur?” och "Om det skiljer sig åt mellan kommunerna, har kommunens strukturella förutsättningar en inverkan på andelen barnavårdsinsatser och i sådana fall på vilket sätt?”. Studiens inhämtade data visar att det finns skillnader i andelen insatser i barnavården mellan kommunerna. Vidare visar analyser av data att skillnaderna i andelen insatser är korrelerade, både negativt och positivt till kommunernas strukturella förhållanden. Resultaten visar också att de olika variabelgrupperna av strukturella förhållanden har olika förklaringar till variationen i de åtgärder som vidtagits. Demografi är den enskilt största förklaringen medan ekonomin visar sig vara den minsta mellan grupperna. Den största effekten som kommer av en variabel är kommunens invånares utbildningsnivå. Vidare visar studien på skillnaderna mellan de svenska kommunerna och belyser ojämlikheterna i det svenska välfärdssystemet. Detta trots sina många förordningar för att motverka detta och att vara allmänt känt för att vara i framkant av den universalistiska synpunkten. / The aim of this quantitative study is to examine whether there are differences in the quantity of actions taken in child protections services between the swedish municipalities. Moreover the focus of the study is to analyze the municipalities structural conditions in relation to what actions they take in child protection service cases. The empirical data for the study is primarily secondary data collected from the Swedish Central Bureau of Statistics and from the Swedish National Board of Health and Welfare. The questions at issue for the study are “Do the municipalities differ in the proportion of actions taken in child protection services and if so, how?” and “If it differs between the municipalities, do the municipalities’ structural conditions have an impact on the proportion of actions taken in child protection services and if so, in what way? The collected data shows that there are differences in the amount of actions taken in child protection service cases between the municipalities. Furthermore the analyses of that data demonstrates that the differences in the actions taken are correlated, both negatively and positively to the structural conditions of the municipalities. The findings also shows that the different variable groups of structural conditions have different explanatories of the variation in the actions taken. Demography is the single biggest explanatory while economy is shown to be the smallest between the groups. The greatest effect of a single variable is the education level of the municipality’s citizens. Further on the study exposes the differences between the Swedish municipalities and brings light to the inequalities in the Swedish welfare system. This despite its many regulations to decrees it and widely being known for being in the forefront of the universalistic viewpoint.