Sammanfattning/Abstract Nakiwala Nilsson, Teddy (2022). ”De beter sig nästan som de har en sorts diagnos”. Pedagogers arbetssätt, bemötande och deras syn på specialpedagogens roll.Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag  Denna studie bidrar med kunskap till barnskötare, förskollärare, specialpedagoger och ledning, kring vilka möjligheter och hinder pedagogers arbetssätt, bemötande och deras syn på specialpedagogens roll, kan innebära för individens trivsel, mående och hälsa i verksamheten.  Syfte och frågeställningar  Syftet med föreliggande examensarbete är att undersöka några pedagogers arbetssätt för att skapa goda förutsättningar i verksamheten för barn som uppvisar ett utagerande beteende samt att undersöka specialpedagogens roll i detta arbete. För att konkretisera syftet används nedanstående frågeställningar:  Hur beskriver pedagoger att de arbetar för att bidra till en välfungerande vardag för barn som uppvisar ett utagerande beteende? Hur motiverar pedagogerna sina val av arbetssätt och bemötande? Vilken roll anser pedagogerna att specialpedagogen har i arbetet med barn som uppvisar ett utagerande beteende? Teori I analysen av studiens resultat används det salutogena perspektivet där KASAM möjliggör begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet i vardag samt två specialpedagogiska perspektiv; det relationella och kategoriska perspektivet. Metod Denna kvalitativa studie är inspirerad av fenomenologin. Enligt Bryman (2018) fokuserar ansatsen på individernas upplevelser, förståelse och beskrivning av sin omvärld. Empirin har insamlats genom fyra semistrukturerade intervjuer med pedagoger (barnskötare och förskollärare) som arbetar i förskolan. Insamlad empiri bearbetas med hjälp av kvalitativ innehållsanalys som fokuserar på att hitta mönster, likheter och skillnader i textinnehållet. Resultat Studien visar att pedagogerna arbetar delvis med tydlighet i strukturen och rutiner, användersig av generella insatser såsom bildschema, TAKK i kommunikationen och delar barnen i mindre grupper. Det använder delvis även ett lågaffektivt bemötande, särlösningar tillämpas där en pedagog får en assisterande roll och punktbevakar individen. Däremot framkommer enbristande samsyn och systematik i arbetet. Motivering till valet av arbetssätt och bemötande visar sig vara beroende av vilka möjligheter arbetslaget anses ges av ledningen för att kunna utföra arbetet. Organisatoriska faktorer såsom låg personaltäthet, stora barngrupper och bristande vetenskapliga metoder, beprövade erfarenheter och samsyn avgör vilket arbetssätt och bemötande pedagogerna intar i verksamheten. Specialpedagogens roll visar sig vara en handledare i form av rådgivare, konsult, kvalificerad samtalspartner och har en samverkanderoll med interna och externa aktörer. Vidare framkommer det att orsaken till att barn uppvisar ett utagerande beteende anses vara en följd av vårdnadshavarnas bristande kompetens i bemötandet, bristande miljö i förskolan och som ett resultat av en funktionsnedsättning hos barnet. Slutligen efterfrågar pedagogerna kontinuerlig handledning och delaktighet i arbetet som utförs av externa aktörer såsom logoped. Specialpedagogiska implikationer Enligt Palla (2011) genomsyras en lärande organisation av ett symboliskt perspektiv som utgår ifrån en vision ”förskola/skola för alla”. Arbetet med att ge barn som uppvisar ett utagerande beteende förutsättningar för att lyckas och må bra i verksamheten är en del av specialpedagogens uppdrag och ett viktigt utvecklingsområde inom skolutvecklingen. Då specialpedagogen är medveten om vilka möjligheter och hinder som påverkar och styr pedagogers arbetssätt och bemötande kan hen genom sitt uppdrag arbeta både förebyggande och åtgärdande för att stötta yrkesprofessionerna i deras arbete.

Tidigare forskning visar att lärare i svenska skolor har problem att utföra en undervisning i friluftsliv (Seger 2012; Novus 2016; Backman 2011a). Problemen som lyfts är bland annat att lärarna inte har geografiska, ekonomiska och tidsmässiga förutsättningar till att utföra friluftslivsundervisning. Syftet med denna uppsats var att i motsats till detta undersöka hur man som lärare i idrott och hälsa planerar och utför en välfungerande friluftslivsundervisning. Sex semistrukturerade intervjuer med lärare som undervisar i olika åldrar från hela Sverige och som ansåg sig själva har/haft en välfungerande friluftslivsundervisning genomfördes.  Intervjuerna transkriberades, tematiserades och sedan analyserades sambandet mellan lärares vilja och dess förutsättningar utifrån kvalitativt friluftsliv och deras didaktiska val utifrån Schenkers (2011) analysmodell idrottsdidaktik. Studiens resultat visar på möjligheter att se förbi de tidigare problem som lyfts. Vad studiens lärare understryker som viktigt är att arbeta utifrån progressionen delmoment till helhet och att tillägnar sig gedigen kunskap om friluftslivet. Detta ger förutsättningar att man som lärare kan anpassa undervisningen utifrån befintliga förutsättningar. Slutsatsen blev att om man som lärare tillägnar sig kunskap om friluftslivet, lyckas dela in ämnet i delmoment, ser det som något icke platsbundet och anpassar sig till sina förutsättningar går det att få till en välfungerande friluftslivsundervisning.

Sveriges socialtjänst har i dagsläget hög arbetsbelastning och personalomsättning. Detta påverkar direkt instansens anställda och organisationernas klienter. Anställda förklarar att den rådande situationen inom socialtjänsten försvårar möjligheten att utföra ett professionellt arbete. Nyutexaminerade verksamma inom socialtjänsten får bristande introduktion på arbetsplatserna som följd av socialtjänstens arbetsvillkor och -miljö. De upplever sig som “inkastade” och ensamma i arbetet. Tidigare forskning visar att nyutexaminerade och socionomstudenter identifierat en kunskapslucka i de praktiska färdigheterna inom socialt arbete och önskar att utbildningen givit dem mer av detta. Syftet med denna uppsats är att undersöka om socionomstudenter som genomfört sin VFU inom socialtjänsten upplever att de via grundutbildningen fått tillräckliga verktyg för att handskas med det avstånd som ofta råder mellan de kunskaper som lärs ut om vad som är välfungerande socialt arbete och de arbetsvillkor de möter på arbetsplatsen. Studien är kvalitativ där semistrukturerade intervjuer genomförts med fyra respondenter och två informanter. Datamaterialet har analyserats utifrån tematisk analys och genom de teoretiska utgångspunkterna “learning by doing” och krav-kontrollmodellen. Resultatet indikerar att respondenterna har en generell kunskap om det sociala arbetet och dess insatser samt att socialtjänstens rådande situation kan begränsa möjligheten till att utföra ett välfungerande socialt arbete / Sweden's social services currently have a high workload and staff turnover. This affects agency employees and clients. Employees explain that the current situation makes it difficult to perform professional work. New graduates working in social services receive a poor introduction to the workplace due to working conditions and -environment. They feel 'thrown in' and single-handed at work. Previous research shows that new graduates and social work students identified a knowledge gap in practical skills and desired more practical elements in the education. The purpose of this paper is to investigate whether social work students who have completed their internship in social services feel that they have received sufficient tools through the basic education to deal with the distance that often exists between the educated knowledge about well-functioning social work and the working conditions they encounter in the workplace. The study is qualitative, with semi-structured interviews conducted with four respondents and two informants. The materials were analyzed through thematic analysis and the theoretical starting points "learning by doing" and job strain model. The results indicate that the respondents have general knowledge of social work and inputs. Current situation of social services can limit the possibility of performing well functioning social work