Syftet är att utifrån värdeteorins fem grundstenar, (behov, nytta, disponeras, överlåta och begränsad omfattning) dokumentera och analysera lämpliga metoder för värdering av offentliga specialfastigheter. Detta är indelat i två vägar, dels hur de värderas i innehavssituationen och dels värdering vid en överlåtelsesituation.

ProblembakgrundDen 1 januari 2005 lagstadgades det om att alla börsbolag inom EU skulle följa IASB standarder vilket innebar en förändring vid värdering av förvaltningsfastigheter. Bolagen fick då möjlighet att värdera tillgången till värkligt värde. Konsekvenserna av det har blivit att det uppstått felvärderingar som omtalats mycket i media och revisorns arbete och ansvar har ifrågasatts. Vi kommer att se närmare på revisorernas syn på värdering till verkligt värde av förvaltningsfastigheter enligt IAS 40. Syfte Syftet med uppsatsen är att ta reda på revisorers tankar om värdering till verkligt värde av förvaltningsfastigheter enligt IAS 40 och om de anser att det ger en rättvisande bild. MetodVi har valt att inleda med litteraturstudier kring ämnet för att sedan genomföra intervjuer med revisorer kunniga inom ämnet. ResultatRevisorerna vi intervjuade ansåg att värdering till verkligt värde av förvaltningsfastigheter ger en relativt rättvisande bild. Metoden ansågs dock vara relativt komplicerad och komplex. Alla påpekade att värdering till verkligt värde är subjektivt och därmed krävs omfattande information i bolagens årsredovisning.

Abstract The purpose of this study is to investigate how value creation influences consumers´ choice of market place. We have chosen to focus on how inner city centers can compete with external shopping malls by examining what values consumers find essential in shopping areas. The development within the retail market with more external malls outside cities has resulted in impoverished city centers; therefore, new strategies towards more attractive servicescapes in the inner city are crucial. The study is based on a qualitative approach due to deeper understanding and closeness to the subject, where Kalmar city is chosen as a case. We have completed a focus group study where respondents from each target group where represented. Furthermore, we have accomplished personal interviews category business- men and women from the trade sector in Kalmar. The conclusion has been submitted in different elements within a servicescape where cooperation between different industries, importance of attractive meeting places and pleasant atmosphere were the core findings for value creation. If a city centre corresponds to the findings of value added elements, it is argued to be a strong competitor in today’s concrete retail market

No description available.

Alla börsnoterade företag inom den Europeiska Unionen måste sedan år 2005 följa den gemensamma redovisningsstandarden IFRS vid upprättande av företagets finansiella rapporter. Problem uppstår om dessa företag följer reglerna i IFRS i olika grad vilket innebär att den finansiella informationen som lämnas inte är fullständig. För en investerare innebär detta att det kan vara svårt att kontrollera hur beräkningar och bedömningar utförts om inte all information som ska finnas med är inkluderad. Tidigare studier visar att det finns en skillnad i hur mycket information som generellt lämnas i upplysningar i noterna till de finansiella rapporterna mellan länder, och att skiljaktigheten beror på bland annat kulturella skillnader. Tidigare forskning har endast undersökt upplysningar i stort och ej fokuserat på specifika områden som är svårtolkade i IFRS. Problemet vi undersöker är därför om redovisningen av förvaltningsfastigheter till verkligt värde skiljer sig i hur mycket information som lämnas genom att undersöka i hur stor grad kraven på upplysningar följs av företag i olika länder. För en investerare som ska fatta välgrundade beslut är de finansiella rapporterna det största verktyget att använda för att tillgå information, vilket innebär att det ur en investerares synvinkel är viktigt att kraven som ställs enligt redovisningsstandarden uppfylls.   I vår studie har vi undersökt alla företag som har förvaltningsfastigheter som sitt största tillgångsslag och är börsnoterade i ett land som är medlem i EU, vilket blev femtiosex företag fördelat på elva länder. Undersökningen visade att det finns en skillnad mellan länderna i hur stor grad de krav som ställs på lämnande av upplysningar följs. För att förklara denna skillnad ställde vi sexton kulturvariabler mot den skala vi skapat i hur väl upplysningar lämnas. Resultatet visade att graden av lämnade upplysningar korrelerade med kulturvariablerna maskulinitet och rättssäkerhet. Djupare analys i form av linjär regressionsanalys och multipel regressionsanalys visade att både maskulinitet och rättssäkerhet hade ett signifikant samband med upplysningar var för sig, men i kombination med varandra var det endast maskulinitet som var signifikant på grund av multikollinearitet.   Vår slutsats är därmed att det finns en skillnad mellan länder i hur väl de krav på upplysningar som ställs enligt IFRS vid redovisning av förvaltningsfastigheter till verkligt värde följs. Denna skillnad kan delvis förklaras av olikheter i ländernas nivå av främst maskulinitet.

No description available.

En typisk bostadsannons i någon av storstadsregionerna refererar inte bara till själva objektet. I annonstexten förekommer också varumärken på installationer i bostaden, närliggande kommersiellt utbud och referenser till avlägsna världsmetropoler. Liknande förfaranden har i andra produktkategorier visat sig generera transfereffekter av varumärkeskunskap, men forskning på bostäder har hittills saknats. Syftet med denna studie var att se om dessa element i annonserna påverkar hur konsumenter utvärderar bostadsobjekt. Som teoretiskt ramverk användes Kellers modell för sekundära associationskällor. I ett kvasiexperiment testades om sekundära associationskällor påverkade det uppskattade värdet av bostadsobjekt. Åtta verkliga citat från bostadsannonser användes som stimuli, samtliga från objekt i Stockholmsområdet. Undersökningsdeltagarna (n = 203) randomiserades till två grupper där experimentgruppen fick läsa citat med associationskällor, medan kontrollgruppen fick läsa samma citat utan associationskällor. Genom t-test för oberoende mätningar påvisades signifikanta effekter av associationskällor i tre av fallen. Studiens resultat stärker hypotesen att det uppskattade värdet av en bostad kan påverkas genom att använda associationskällor i en bostadsannons, både vad gäller platser, installationer och närliggande utbud. Men effekten är inte nödvändigtvis positiv.

No description available.

Under början av 2000-talet uppdagades att den offentliga sektorn hade stora förändringar att vänta i framtiden. Sveriges alltmer åldrande befolkning samt stora pensionsavgångar skvallrade om utmaningar. Dessa utmaningar ställde nya krav på hur den offentliga sektorn skulle organisera sin verksamhet för att öka både effektivitet och produktivitet i verksamheten. Sveriges ekonomiska kris har idag stabiliserats men utmaningarna för offentlig sektor kvarstår. Offentliga verksamheter arbetar idag etablerat med strategiarbete, visioner och mål. Trots detta vet forskare fortfarande lite om hur interaktionen mellan olika förvaltningar inom offentliga organisationer samverkar och interagerar på det strategiska planet. Denna studie genomfördes på uppdrag av Lycksele kommun. Syftet med den aktuella studien är att undersöka hur ledande tjänstemän inom en kommunal organisation arbetar med strategisk samverkan över förvaltningsgränserna för att bidra till kommunens måluppfyllelse och effektivitet. För att besvara studiens syfte har tre frågeställningar ställs. Hur är strategiska arbetsuppgifter prioriterade i kommunen? Vilka förutsättningar finns idag för att kommunen skall kunna bedriva samverkan med strategiskt arbete? Vilket värde anses ett övergripande strategiskt arbete bidra med till kommunen? Studien har ett kvalitativt angreppsätt där åtta informanter intervjuades i en semistrukturerad intervjuform. Studiens empiriska material visar på att strategisk samverkan bedrivs i mindre eller ingen utsträckning. De ledande strategiska aktörerna får prioritera att släcka bränder framför att tänka långsiktigt. Vidare kan konstateras att kommunikationen mellan de olika förvaltningarna är svag och detta påverkar hur förvaltningarna arbetar tillsammans med övergripande strategiska frågor.

With the introduction of IFRS, the IASB left the previously used method of amortization and instead introduced fair value. Studies show that firms manipulate the value of goodwill based on agency related incentives and opportunities, such as bonus payment, management tenure and acquisition of firms. The responsibility of checking the quality of financial reports, and give other market participants reasons to trust them, is primarily on accountants. The transition to fair value thus creates a problem for accountants to actually check the fair values produces by firms. Our purpose is to investigate whether the working method of accountants is purposeful in order to maintain the credibility of goodwill values. We have conducted interviews with accountants from the Big 4. We found that accountants, through the use of WACC specialists, well developed documentation methods and their proactive inquiring about goodwill values to firms, show that their working methods are purposeful to maintain the credibility of goodwill values. / IFRS lämnade under början av 2000-talet avskrivningsmetoden för goodwill och introducerade verkliga värden, vilka vid bland annat goodwillvärdering präglas av uppskattningar. Studier visar att företag manipulerar goodwillposten på grund av agentrelaterade incitament vid tillfällen som bonusar, byte av företagsledning och företagsförvärv. Den som ska kvalitetssäkra finansiella rapporter och se till att alla andra aktörer kan lita på ett företags siffror är revisorn. Övergången till verkligt värde leder därför till frågan hur revisorn arbetar med företagens värdering av goodwill. Vårt arbete syftar till att undersöka om revisorns arbete är ändamålsenligt för att kvalitetsgranska värderingar och nedskrivningar av goodwill. Detta genomför vi genom en kvalitativ undersökning där vi samlar data genom fältintervjuer med revisorer på de fyra stora revisionsfirmorna. Vi finner att revisorns arbete är ändamålsenligt för kvalitetssäkring av goodwillvärden. Bland annat använder sig revisorer av värderingsspecialister vid granskningen av WACC, välutvecklade metoder för underlag samt ifrågasätter och diskuterar goodwill med företagen.