Denna studie undersöker sex elevers upplevelser av ett språkutbyte som betydelsefullt för deras motivation i spanska. Lärande och motivation hör ihop och motivationsarbetet  med eleverna är enormt viktigt i skolan. Därför är det viktigt att finna olika motivationsstrategier som ökar elevernas lust till att lära. Elevernas upplevelser har undersökts med kvalitativa forsknings- intervjuer. Därefter har resultatet/analysen relaterats till motivationsteorier och tidigare forskning. Resultatet visar att elevernas tidigare motivation var styrd utav yttre faktorer så som höga betyg medan de efter utbytet har en ökad inre motivation. Vidare beskriver resultatet två centrala teman: kultur och bekräftelse. Dessa teman har analyserats och beskrivit betydelsefulla motivationsfaktorer. Genom kontakt med kulturen så har attityderna förändrats och rädslan för att tala språket minskat. De har fått bekräftelse på sin kunskap vilket har ökat deras självförtroende. Genom utbytet har spanskämnet även fått ett högre värde för eleverna. Konklusionerna är att språkutbytet i den här studien har visat sig vara en bra motivationsstrategi för att motivera elever som läser spanska. Därför bör fler elever erbjudas en sådan här resa då deras lust, engagemang och intresse för språket ökar.

Vissa människor väljer att skänka saker som gåvor istället för att slänga eller sälja dem och detta gåvogivande antas skapa något av värde för givarna. Vilka värden som skapas av gåvogivande och när de uppkommer undersöks i uppsatsen genom en case-studie av Erikshjälpens secondhandbutiks gåvogivare utifrån teorierna Service Dominant Logic och Service Logic. Studiens resultat visade att värden som skapades var: att göra sig av med saker; att skapa nytta för andra, vilket uppstod direkt genom att någon annan kan använda de skänkta sakerna och indirekt genom att gåvorna vid försäljning i secondhandbutiken genererar ett bidrag till bistånd; samt att de skänkta sakerna kan återanvändas och bidra till en minskad miljöpåverkan. Dessa värden uppkom vid olika tillfällen i gåvogivarprocessen och genom olika aktörers inblandning. Secondhandbutiken kunde genom sitt agerade bidra som möjliggörare till värdet som skapades för gåvogivarna eller bli en samskapare av värde tillsammans med gåvogivarna.

<p>Från och med 1 januari år 2009 sker en förändring av redovisningsstandarden som innebär att man vid redovisning av nybyggnation av förvaltningsfastigheter fram till färdigställande får välja om man vill redovisa till anskaffningsvärde eller till verkligt värde. Syftet med denna uppsats är attundersöka vilka för- och nackdelar som finns med att värdera nybyggnation avförvaltningsfastigheter till verkligt värde respektive anskaffningsvärde i en stundande lågkonjunktur samt om dessa även gäller för färdigställda förvaltningsfastigheter. Undersökningen i denna uppsats kan vara av värde för fastighetsbolag för att ge en uppfattning om problem och svårigheter som kan komma att uppstå vid val av värderingsmetod. En särskilt stor svårighet medatt värdera nybyggnation visade sig vara bristen på en aktiv marknad. När fastighetsbolag väljer hur de ska värdera sina byggprojekt måste de ta i beaktning hur resultatet kan komma att påverkas av osäkerheterna i värderingsmetoderna för verkligt värde och om relevansen man kan få med verkligt värde uppväger verifierbarheten man får med anskaffningsvärde.</p>

<p>Enligt de regler som anges i IAS 40 ges möjlighet till att värdera förvaltningsfastigheter till verkligt värde. Detta värde tas fram med hjälp av intern- eller externvärdering av ett marknadsvärde. Problemet är att det i princip är omöjligt att exakt fastställa ett försäljningspris eftersom det sanna marknadsvärdet visar sig först vid försäljningstransaktionen vilken påverkas av en stor mängd faktorer. Med bakgrund av detta är syftet med uppsatsen att utreda användbarheten av redovisningen av förvaltningsfastigheter för analytiker på aktiemarknaden. Metoden vi använder är en kvalitativ intervjustudie med framstående och erfarna aktieanalytiker som arbetar med fastighetsmarknaden. Vår huvudsakliga slutsats av studien är att det subjektiva inslag som de uppskattade marknadsvärderingarna innehåller är problematiskt avseende jämförbarheten mellan fastighetsbolag.</p>

<p>I denna uppsats, med titeln IFRS påverkan på kreditbedömningen av fastighetsbolag i Sverige, belyses de konsekvenser som införandet av redovisningsstandarden IAS 40 medför för kreditbedömning av fastighetsbolag. Bakgrunden till undersökningen är att den nya standarden som infördes den 1 januari 2005 medfört ökade fluktuationer i fastighetsbolagens balans- och resultaträkning, då fastigheterna redovisas till marknadsvärde istället för som tidigare till anskaffningsvärde. Uppsatsens deskriptiva syfte är tvåfaldigt. För det första ställer författarna sig frågan om kreditgivarna upplever en förändrad riskbild i samband med kreditgivning till fastighetsbolag sedan IAS 40 infördes. För det andra avser de belysa huruvida fokus har förskjutits mellan kreditgivarnas värderingsmetoder sedan införandet av IAS 40. Uppsatsen avgränsar sig till ett intressentperspektiv.</p><p>Undersökningen grundas på primärdata i form av intervjuer som genomförts med fyra kreditanalytiker från tre stora svenska kreditinstitut samt med en aktieanalytiker. Samtliga intervjuade har specialinriktning mot fastighetsbranschen. De teoretiska utgångspunkterna tas dels i intressentteorin med kreditgivaren som risktagare, dels i Modigliani-Millers teori om belåningens effekter i företag.</p><p>Slutsatsen är att IAS 40 inte har fått någon konsekvens av betydelse vid kreditbedömning av fastighetsbolag i Sverige. Detta beror framförallt på att kreditgivarnas värderingsmetoder huvudsakligen är likviditetsrelaterade och därmed inte påverkas av värdeförändringar i fastighetsbolagens tillgångsmassa.</p>

<p>Bakgrund: Efter införandet av IAS 40 ska nu fastighetsbolagen värdera sina fastigheter till verkligt värde och visa de i sina årsredovisningar. Detta kan ge ett antal problem om inte företagen kan ta till sig nya regler i praktiken. Justeringarna som företagen blir tvungna att göra kommer att påverka deras eget kapital, resultaträkning och balansräkning. Några företag kommer att få stora justeringar och andra mindre.</p><p>Syfte: Huvudsyftet med uppsatsen är att analysera vilka effekter redovisningsstandarden IAS 40 får på de svenska fastighetsbolagens årsredovisningar. Ett del syfte är att visa vad skillnaderna i redovisningen beror på.</p><p>Metod: Vi använder oss av både kvantitativ och kvalitativ forskningsmetodik. Årsredovisningar är våra primärdata. Där tittar vi på bolagen och de siffror de redovisar. Sekundärdata som används är en telefonintervju med börsanalytikern Peter Malmqvist.</p><p>Slutsatser: Företagen använder sig av olika sätt att redovisa justeringarna som de gör vid införandet av IAS 40. Vissa företag klumpar ihop sina siffror med hela IFRS införandet och andra skiljer ut IAS 40 och visar de poster som blir påverkade. De flesta företag får en justering uppåt i deras balansräkningar, resultaträkningar och eget kapital. Det kan bero på en del faktorer. En faktor kan vara att de redovisar olika poster, andra faktorer kan vara vilken typ av förvaltningsfastighet bolagen innehar, vart fastigheterna finns belägna och hur gammal fastighetsbolaget är.</p>

Titel: Införandet av K3-regelverket - vad anser de större fastighetsföretagen?         Nivå: Magisteruppsats i ämnet företagsekonomi; inriktning redovisning Författare: Pär Carlsson och Dennis Gyllner             Handledare: Arne Fagerström Examinator: Stig Sörling Datum: 2013 - juni Syfte: Denna studie har flera delsyften. Det första är att utreda och beskriva vad de, i studien ingående, större onoterade fastighetsföretagen anser om införandet av det nya redovisningsregelverket K3 innan det träder i kraft år 2014. Det andra delsyftet är att undersöka om företagens inställning till införandet av kravet gällande upplysning om verkligt värde på förvaltningsfastigheter och komponentavskrivning har någon påverkan på inställningen till införandet av K3. Vidare har undersökts om det är möjligt att urskilja något samband mellan tänkbara bakomliggande faktorer såsom kostnad, tidsåtgång eller kompetens och företagens inställning till införandet av upplysning om verkligt värde på förvaltningsfastigheter och komponentavskrivning. Slutligen har undersökts om det finns någon skillnad i åsikter kring studiens forskningsfrågor mellan de allmännyttiga och privatägda fastighetsföretag som ingår i studiens urval. Metod: Studien har en deduktiv ansats och är av deskriptiv karaktär. Den teoretiska referensramen är uppbyggd av sekundärdata som huvudsakligen består av forskningsartiklar, facklitteratur samt facktidningsartiklar. Den teoretiska utgångspunkten är positive accounting theory, teori kring principbaserad kontra regelbaserad redovisning, samt teori om förändringsprocesser. Empirin består av en enkätundersökning som utgör studiens primärdata. Empirin har sedan kopplats till teorin i analyskapitlet. Resultat och Slutsats: Studien visar att av den genomsnittliga synen på på K3-regelverket bland större onoterade fastighetsföretag är nära nog neutral, även om enkätsvaren på denna fråga var relativt spridda över hela skalan. Studien visar också att de berörda företagens inställning till upplysning av verkligt värde på förvaltningsfastigheter är något mer positiv i förhållande till inställningen till komponentavskrivning. Konstateras kan att komponentavskrivning är en viktig fråga för de berörda företagen då en stark korrelation uppmätts mellan inställningen till K3 och inställningen till komponentavskrivning. Bakomliggande faktorer som påverkar företagens inställning till upplysning av verkligt värde på förvaltningsfastigheter kan ej fastställas, då resultaten indikerar att andra faktorer än bedömning av kostnadspåverkan, tidsåtgång och besittandet av kompetens, till stor del också kan påverka synen. Bakomliggande faktorer som påverkar företagens inställning till komponentavskrivning är troligen kostnadspåverkan och bedömning av tidsåtgång, då ett visst samband mellan svaren på dessa frågor kan urskiljas. Däremot konstateras besittandet av kompetens inte heller här utgöra något större problem. Studien indikerar att privatägda företag är mer negativt inställda till K3 i allmänhet i förhållande till allmännyttiga fastighetsföretag. Likaså indikerar studien att privatägda företag är mer negativt inställda till införandet av upplysning av verkligt värde på förvaltningsfastigheter och framför allt mer negativt inställda till införandet av komponentavskrivning i förhållande till allmännyttiga fastighetsföretag. Förslag till fortsatt forskning: Mer djupgående studier än denna kring vilka faktorer som påverkar mest, eller kan vara avgörande för synen på K3-regelverket föreslås. Även studier kring vilka andra underliggande faktorer än kostnad, tid och kompetens som påverkar synen på komponentavskrivning och upplysning om verkligt värde på förvaltningsfastigheter. Uppsatsens bidrag: Studien lämnar en beskrivning av och förståelse för producenternas åsikter om införandet av K3-regelverket. Resultatet utgör en plattform för vidare forskning, då bl a tänkbara hypoteser genererats. Vidare indikerar studien att intressenters åsikter och bedömningar om hur komponentavskrivning och upplysning om verkligt värde kommer att påverka redovisningskostnaderna ej är representativa för producenterna. Likaså visar resultaten att synen på regelverket skiljer sig åt beroende på om företaget är privat eller allmännyttigt. Denna information kan t ex användas av normgivare vid begäran om framtida remissyttranden i samband med införandet av nya, alternativt större förändringar i existerande ramverk. Studien kan också användas som jämförelseunderlag vid framtida undersökningar i syfte att undersöka om företagens inställning till regelverket förändrats efter dess införande. Nyckelord: K3, K3-regelverket, komponentavskrivning, upplysning om verkligt värde, fastighetsbranschen

Sammanfattning Titel: Implementering av CRM utifrån ett värdeskapande perspektiv   Nivå: Examensarbete för kandidatexamen i Företagsekonomi med inriktning marknadsföring skriven på Högskolan i Gävle   Författare: Anna Strandberg &amp; My Östh   Handledare: Lars-Johan Åge, Jonas Molin &amp; Jens Eklinder Frick   Datum: Maj, 2014   Syfte: Syftet med denna uppsats är att utifrån ett värdeskapande perspektiv skapa förståelse för hur företag implementerar CRM.   Metod: Vi har genomfört semistrukturerade intervjuer och som en följd av detta är denna studie av en kvalitativ karaktär. Våra respondenter arbetar på företag som jobbar med CRM. Insamlad data är analyserad med analysmetoden Well Grounded Theory.   Resultat &amp; slutsats: Vid ett värdeskapande perspektiv arbetar företagen med ett kundfokus samt en ständigt vilja att skapa förståelse för sina kunder. Studien visar att företagen poängterar vikten av att lära känna sina kunder och få dem att bli lojala, som ett sätt att skapa värde. Ledningen bör involveras och agera föredömligt vid implementeringen av CRM och på så sätt skapa goda förutsättningar.   Förslag till vidare forskning: Något som varit återkommande under studiens gång från respondenterna har varit engagemang och acceptans vid implementeringen av CRM. Detta är något vi skulle tycka vara intressant att gå vidare med i fortsatt forskning kring implementeringen av CRM.   Uppsatsens bidrag: Uppsatsen bidrar till en förståelse för implementeringen av CRM utifrån ett värdeskapande perspektiv. Vi presenterar en modell som visar hur företag kan skapa goda förutsättningar för implementeringen av CRM genom att ha ett värdeskapande perspektiv.   Nyckelord: CRM, implementering av CRM, värdeskapande, kundvärde, leverera och extrahera värde, värdeutbyte.

Denna studie undersöker en värdeskapande process som förekommer inom byggbranschen. I denna något exceptionella kontext finns inte den fysiska kärnprodukten - bostaden - att tillgå förrän en avsevärd tid efter köp och det är således av betydelse för kunden att uppleva värde även i processen. Syftet är att undersöka vilka faser samt element som skapar värde för kunden i processen vid köp av en nyproducerad bostad, fram till tillträdesdagen. Från visningsdagen fram till inflyttning förekommer fem faser i processen som består av varsin cykel. Inom dessa återfinns ett eller flera av elementen interaktion, stödjande och samskapande. I de aktiviteter som Byggföretaget genomför i interaktion med kunden bistår dessa element i värdeskapandet. Slutsatsen kunde dras att det är kombinationen av elementen i processen som skapar värde för kunden, inte ett specifikt element isolerat från de andra.

I föreliggande studie undersöks hur kulturmiljöers omvandlingsprocess kan ta sig uttryck, specifikt i frågan om återbruk av äldre strukturer i form av byggnader och landskap.  Det övergripande syftet är att studera hur denna process formuleras, både materiellt och socialt, genom en fallstudie av Venngarns slottsområde i Uppland. I fokus står begreppen historiebruk, värde och autenticitet som alla kan sägas vara betydande i omvandlingen, eller vad som kan kallas nybruket av en kulturmiljö. Ett aktörsperspektiv föreligger där berörda kommun och den undersökta kulturmiljöns ägare är föremål för studien. Fallstudiens metod är att med kvalitativ diskursanalys undersöka planhandlingar samt ett antal texter utgivna av de som driver omvandlingsprojektet, detta för att få en inblick i hur de berörda begreppen formuleras och diskuteras i ett planmässigt samt mer marknadsföringsmässigt material. Den praktiska omvandlingen av området har genomförts av fastighetsägaren, därför har materialet kompletterats med en intervju med berörda personer bakom projektet. Slottsområdet har genom historien genomgått en rad olika förvandlingar, det är dock endast på senare år som en huvudsaklig funktionsförändring skett. Resultatet visar att omvandlingen av kulturmiljön starkt förändrat dess karaktär, både vad gäller dess materiella struktur som dess sociala innebörd. Tre huvudsakliga spår går att urskilja i den genomförda omvandlingsprocessen; ett kommersiellt och resursbetonat historiebruk, kulturmiljöns tillgängliggörande samt bevarande av platsen. Nybruket har sammantaget fått stora konsekvenser för platsens värde, autenticitet som dess bevarande.