SAMANFATTNING Titel: Förvaltningsstrategier - fyra värdeskapande perspektiv Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Madeleine Agerhill & Johan Eriksson Handledare: Jens Eklinder Frick Datum: 2015 - februari Syfte: Syftet med vår studie är att utifrån de fyra indirekt värdeskapande perspektiven; finansiellt, kund, interna process samt innovation- och tillväxt, analysera hur fastighetsbolag utformar sina CREM- relaterade strategier. Metod: Uppsatsens primära data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med tio stycken personer från några lokala samt några av Sveriges största fastighetsbolag. Uppsatsen tillämpar sekundärdata i form av vetenskapliga artiklar, böcker och Internetkällor. Vi redovisar vårt inhämtade empiriska underlag och analyserar därefter empirins relevans gentemot den tidigare forskningen. För att uppnå en djupare förståelse för de indirekta värdena fastighetsförvaltning kan skapa bygger vi vår studie på en hermeneutik vetenskapsgrund. Resultat & slutsats: Vi presenterar konkreta exempel på hur fastighetsförvaltning kan generera indirekta värden till företags kärnverksamheter. Uppsatsen tydliggör att fastighetsbolagen själva kan dra stor nytta av att generera mervärde till sina kunder. Mervärde skapar nöjdare kunder vilket bidrar till starka och långsiktiga relationer. Långsiktiga kundrelationer skapar ett mer hållbart och starkare fastighetsbolag då de ökar sin konkurrensfördel på en utsatt marknad. Förslag till fortsatt forskning: Studien ger anvisningar för framtida forskning med särskilt fokus på Sverige. Framtida forskning skulle kunna analysera vilken påverkan de indirekta värdena har ur företagens synvinkel. Det skulle samtidigt vara intressant att analysera vilka värden som kan uttryckas genom fastigheten. Utstrålar fastigheten den bild som organisationer vill uppnå? Bidrar fastighetens utseende till värde för varumärken? Vilka verktyg finns tillgängliga för att stödja fastighetens varumärkshantering? Lärdomar kan då dras från forskningsområden som arkitektur, marknadsföring och beteendevetenskap. Uppsatsens bidrag: Genom att ta del av vår studie ökar läsaren sin förståelse för hur fastighetsförvaltning kan generera indirekta värden till företags kärnverksamheter. Studien påvisar vilka effekter och fördelar som finns med att betrakta de indirekta värdena vid utformning av förvaltningsstrategier.  Fastighetsbolag kan använda vår uppsats som ett konkret underlag för att avgöra vilka indirekta faktorer som påverkar kunders kärnverksamheter. Företag som använder sig av externa fastighetsförvaltare kan med hjälp av vår uppsats öka sin förståelse för de mervärden fastighetsbolag genererar. Nyckelord: fastigheter, förvaltning, CREM, indirekta, värde, kund.

<p>The purpose of this essay is to look at the Swedbank Stadion, which is a modern stadium in the south of Sweden. Swedbank Stadion is the home ground of Malmö FF, one of the largest football team in Sweden, and the goal is to create value for the team. The stadium owners have to get companies to hire premises inside of the stadium so they can pay for the home ground of Malmö FF. Therefore we have focused on the servicescape in the stadium and how it can create value for the companies that act on Swedbank Stadion on a daily basis.</p><p>This study of the Swedbank Stadion is based on a qualitative approach. The qualitative approach is chosen because we wanted to establish deeper understanding for the case itself. The empirical materials have been collected in six interviews with people who have a close insight to the stadium and knowledge of how the collaboration with the companies in it progress. Those interviews are our base for the analyses in this essay. In the last two chapters in this study you can read about our conclusions and what we think about the stadium and its customers.</p>

The purpose of this essay is to look at the Swedbank Stadion, which is a modern stadium in the south of Sweden. Swedbank Stadion is the home ground of Malmö FF, one of the largest football team in Sweden, and the goal is to create value for the team. The stadium owners have to get companies to hire premises inside of the stadium so they can pay for the home ground of Malmö FF. Therefore we have focused on the servicescape in the stadium and how it can create value for the companies that act on Swedbank Stadion on a daily basis. This study of the Swedbank Stadion is based on a qualitative approach. The qualitative approach is chosen because we wanted to establish deeper understanding for the case itself. The empirical materials have been collected in six interviews with people who have a close insight to the stadium and knowledge of how the collaboration with the companies in it progress. Those interviews are our base for the analyses in this essay. In the last two chapters in this study you can read about our conclusions and what we think about the stadium and its customers.

Sedan 2005 så har Svenska börsnoterade aktiebolag redovisat under IFRS. Det redovisningsmässiga ramverket förutsätter att listade bolag redovisar dess skogstillgångar i enlighet med IAS 41. Redovisning av skog förutsätter att skogstillgångar värderas till verkligt värde i enlighet med den värderingshierarki som presenteras i IAS 41. I praktiken innebär detta att publika skogsägande bolag värderar sin skog enligt interna kassaflödesmodeller. Experternas åsikter om precisionen och relevansen i dessa värderingarna går isär. Flertalet studier har gjorts där forskare försökt att ta reda på mer om skogsägande  bolags syn på värdering till verkligt värde enligt framtida diskonterade kassaflöden. Vi tror att vår studie kan komplettera den forskning som gjorts genom att lyfta fram åsikter från användare av finansiella rapporter. Vi är av åsikten att redovisningen bör utvärderas tillsammans med de som söker information beträffande ekonomiska beslut i årsredovisningar. Studien tar således analytikerns fokus och vi försöker genom en mixad metod belysa problematiken kring värdering till verkligt värde tillämpat på skogstillgångar. Den mixade metoden utgörs av en kvalitativ metod där vi försökt att ta reda på mer kring yrkesverksamma finansanalytikers åsikter gällande värdering av skog enligt interna kassaflödesmodeller. Som komplement till vår kvalitativa metod har vi även genomfört en numerisk analys av Holmen och SCA. I denna förklarande fallstudie har vi försökt att utröna skillnader vid företagsvärdering enligt en avkastningsbaserad modell vid värdering till verkligt värde gentemot värdering till anskaffningsvärde. Resultatet från vår kvalitativa studie presenterar en nyanserad bild kring analytikers åsikter av värdering till verkligt värde enligt interna kassaflödesmodeller. Våra respondenter betraktar värderingarna med viss skepsis och pekar på att det är flertalet subjektiva antaganden som ligger till grund för värderingarna. Dessutom uppger flera av de analytiker vi talat med att värderingarna är att betrakta som otillförlitliga. Utifrån redovisningens grundläggande kvalitativa antaganden så uppger dock våra respondenter vissa positiva skillnader som ökad relevans och jämförbarhet. Men sammantaget kan vi konstatera att yrkesverksamma analytiker inte ger värderingarna någon större notis i deras yrkesutövande och en del ifrågasätter syftet med övergången till IFRS.   Vår förklarande fallstudie indikerar på att ökad volatilitet i företagens resultaträkningar medför vissa praktiska komplikationer vid företagsvärdering enligt en avkastningsbaserad modell. Utöver det sistnämnda så visar fallstudien även på att verkliga värden i Holmen &amp; SCAs fall, inte underlättar värderingar av bolagens egna kapital enligt en avkastningsbaserad modell.

Öppna data är något som blir en allt mer utbredd och cementerad del av svenska myndigheters verksamhet och strävans efter öppenhet och transparens. Ur myndigheternas verksamhetsprocess skapas en enorm mängd information som har potential att publiceras som öppna data. För att en publicering ska vara trovärdig och försvarbar ur ett demokratiskt perspektiv där öppna data utgör en del av en öppen förvaltning måste urvalet för publiceringen av information vara väl genomtänkt och teoretiskt grundad. Det här är speciellt viktigt för öppna data då få juridiska aspekter styr urval och prioritering av vilken information som ska bli öppna data. Den här studien undersöker på vilka grunder sju svenska nationella myndigheter gör sitt urval, sin selektering och sin prioritering av information som ska bli öppna data. Ett stort fokus ligger på myndigheternas arbete informationsvärdering.      Studien är baserad på åtta halvstrukturerade intervjuer med respondenter från sju olika nationella myndigheter. Respondenterna fått svara på frågor om arbetet med öppna data som myndigheten de representerar utför. För att analysera insamlad data har en kategorisering och kodning grundad i Theodore Schellenbergs teori om primära och sekundära värden gjorts och använts. Kategoriseringen och kodningen används för att analysera och förstå myndigheternas informationsvärdering.      Resultatet av studien visar att samtliga myndigheterna som undersöktes grundar urval, selektering och prioritering av öppna data främst i sekundära värden. Det innebär att informationens värde främst bedöms efter vilket värde den har för allmänheten, forskarvärlden, demokratin eller liknande. Fyra av sju myndigheter grundar också urval, selektering och prioritering i primära värden vilket innebär att informationen värderas efter dess värde för den egna myndighetens verksamhet. Studien visar också att urval, selektering och prioritering starkt grundar sig i hur mycket resurser informationen kräver för att publiceras som öppna data.

Examensarbetet avhandlar hur den historiskt kritiserade revisionsberättelsens utformning och värdebidrag har påverkats efter införandet av det nya informationskravet RevR701. Det nya informationskravet innehåller rapporteringskrav om vad som benämns som annan information respektive särskilt betydelsefulla områden för revisionen. Med införandet av det nya informationskravet som bakgrund undersöks i denna studie huruvida det utökade rapporteringskravet påverkat det kommunikativa värdebidraget hos det tidigare tämligen symboliska dokumentet. Studien har syftat till att kartlägga hur annan information och särskilt betydelsefulla områden har presenterats i revisionsberättelser avseende företag av allmänt intresse. Studien har även ämnat skapa en ökad förståelse genom att jämföra revisionsberättelsens utformning före och efter det nya informationskravet samt hur det påverkat värdebidraget i revisionsberättelsen. Studien har avgränsats till två branscher, banker och kreditmarknadsinstitut, eftersom dessa alltid faller inom kategorin för företag av allmänt intresse. Utöver kartläggningen som beskriver hur dessa områden presenterats i revisionsberättelsen så har studien även tagit fram empiriska underlag för vad annan information och särskilt betydelsefulla områden faktiskt består av, något som vid studiens början visade sig vara diffust med anledning att informationskravet är tämligen nytt. Studien har även ämnat till att skapa en ökad förståelse för hur det nya informationskravet har påverkat värdebidraget kommunicerat genom revisionsberättelsen. Detta har undersökts genom att göra en jämförelse mellan revisionsberättelser före och efter informationskravets införande. Undersökningen har antagit en tolkande ansats och genomförts med ett kvalitativt angreppssätt genom två datainsamlingsmetoder - dokumentstudie och intervjuer med påskrivande revisorer. Den abduktiva undersökningskedjan har tagit avstamp i omrevisionsberättelserna innehåller annan information och/eller särskilt betydelsefulla områden, till att specificera sig tillvaddenna information utgörs av för att sedan ytterligare fördjupa analysen genom att fråga påskrivande revisorer hur värdebidraget har påverkats.   Studiens övergripande resultat utifrån de två informationskällorna tyder på att annan information presenteras genom en generisk, standardiserad text vilken långt ifrån alltid inkluderas i revisionsberättelsen, trots det nya informationskravet. Från revisorernas sida framkom att den standardiserade texten för annan information främst är ett sätt att avskriva sig ansvar, vilket tolkas som att standarden tillämpas på ett symboliskt sätt. Vad gäller presenterandet och kartläggningen av särskilt betydelsefulla områden bedöms dessa istället vara företagsspecifika och framtagna med egenformulerade fraser. De intervjuade revisorernas åsikter, tillsammans med dokumentstudiens empiri, tolkas som att särskilt betydelsefulla områden i större utsträckning bedöms innehålla kommunikativt informationsförmedlande. Den övergripande slutsatsen är alltså att rapporteringen kring annan information bedöms vara av symbolisk karaktär, medan rapporteringen avseende särskilt betydelsefulla områden bedöms vara av kommunikativ karaktär. / This study examines how the historically criticized audit report’s design and value-contribution has been influenced by the new swedish audit standard RevR701. The new standard contains reporting requirements on what is referred to as other information and key audit matters. Due to the fact that previous scientific literature on the audit report's design is scarce, this study investigates whether the new reporting requirement affected the communicative value contribution of the previously rather symbolic document. The study’s aim is to map how other information and key audit matters have been presented in audit reports regarding companies of public interest. The study has been delimited to two sectors, banks and credit market institutes, as they always fall within the category of companies of public interest. In addition to the survey describing how these areas were presented in the audit report, the study has also provided evidence of what other information and key audit matters actually consist of, which at the beginning of the study proved to be diffuse due to the fact that the information requirement is fairly new. The study has also aimed at creating an increased understanding of how the new information requirement has affected the value contribution communicated through the audit report. This has been investigated by comparing audit reports before and after the disclosure of the new standard. The survey has adopted an interpretative approach and has been conducted with a qualitative approach through two measurement points - document study and interviews with auditors. The abductive investigation chain has started with ifthe audit reports contains other information and / or key audit matters, to specify whatthis information is about to further deepen the analysis by asking attending auditorshow the value contribution has been affected.   The overall results of the study, based on the two measurement points, indicate that other information is presented by a generic standardized text, which far from always is included in the audit report, despite the new information requirement. From the interviews with the auditors, it appeared that the standardized text for other information is primarily a way to disclaim responsibility. Regarding the presentation and mapping of key audit matters, these are considered to be company-specific and developed based on the audit’s thoughts and own words. The interviewed auditors, along with the interpretation of the document study, indicate that key audit matters are more likely to contain communicative information. Therefore, the overall conclusion is that reporting on other information is considered to be of a symbolic nature, while reporting on key audit matters is considered to be of a communicative nature.

Bakgrund: Tiden är en av de äldsta mänskliga konstruktionerna och ett fenomen som människor alltid velat mäta. Detta har människan gjort genom alla tider med hjälp av allt från solur, astronomiska ur till mekaniska ur. I dagens moderna samhälle där människor har en ständig tillgång till displayer som visar hur mycket klockan är, fortsätter den Schweiziska klockindustrin att exportera för miljontals Schweiziska franc och efterfrågan tycks inte påverkas av de elektroniska prylarna och ”smartphones”. När tiden inte är det relevanta längre eller det som konsumenter strävar efter vid köp av en klocka, ställer vi oss frågan om vad det är som driver folk till att vara villiga att lägga ner så mycket pengar på en sådan produkt? Vad är det för värde som huvudsakligen uppfattas och varierar de mellan konsumenterna beroende på klockans syfte? Genom att undersöka faktorer inom de olika värdekategorierna Socialt-, Hedonistiskt- och Funktionellt värde, och med hjälp av två olika konsumenttyper, har författarna som avsikt att slutligen klargöra vilka faktorer som är mer eller mindre värdeskapande. Studien bidrar till en kartläggning och en kunskapsspridning om vilka faktorer som är mest värdeskapande, inte bara gällande klockor, men även för hela premiumindustrin. Syfte: Syftet med denna studie är att identifiera vilka faktorer som är av vikt och har betydelse för konsumenters uppfattning om värde när det gäller premiumprodukter. För att utreda detta har vi valt att fokusera på klockindustrin där vi avser undersöka och fastställa vilka faktorer som till högre eller lägre grad har betydelse för konsumentens uppfattning om vad som genererar ett värde. Genomförande: Studien har ett interpretativistiskt synsätt och är en deduktiv studie som karaktäriseras av ett kvalitativt tillvägagångssätt. Empirin har samlats in genom ett bekvämlighetsurval med inslag av målstyrt urval. Sammanlagt har 9 intervjuer med privatpersoner genomförts. Slutsats: Studien visar på att de värdeskapande faktorerna varierar beroende på konsumenttyp samt deras syfte med köpet. Orsakerna till hur konsumenter uppfattar faktorer som värdeskapande beror på vad konsumenten strävar efter, hur insatt konsumenten är i ämnet samt dess bakgrund. De värdeskapande faktorerna går även att väva samman och utgör ofta ett ökat värde tillsammans. / Background: Time is one of the oldest constructions created by humans and a phenomenon that humans always wanted to measure. This has been done by humans throughout all ages, using everything from sundials, astronomical watches to mechanical watches. In today's modern society, where people have constant access to displays showing the time, the Swiss watch industry continues to export for millions of Swiss francs and the demand does not seem to be affected. When time is neither the factor nor the reason why people are buying a watch, what is causing people to spend money on such a product? What types of values are essentially perceived and do they vary between consumers depending on their purpose of the watch? By examining factors within the different categories of value; the Social-, the Hedonistic- and Functional value, and by using two different types of consumers’, the authors have the intention to clarify which factors are of more or less value- creating. The study contributes to a mapping and dissemination of knowledge about which factors are the most value creating ones, not only regarding watches, but for the entire premium industry. Purpose: The purpose of this study is to identify which factors are important and of significance to consumers' perception of value in terms of premium products. As a case for investigating this issue, the authors have chosen the watch industry where they intend to investigate and determine which factors are of higher or lower importance to the consumer's perception of what has generated value-creation. Completion: The study has an interpretative approach and is a deductible study characterized by a qualitative approach. The empirical data has been collected through a convenience sample with elements of a target sample. A total of 9 interviews with private individuals have been conducted. Conclusion: The study shows that the value-creating factors vary depending on the consumer type and their purpose of the purchase. The reasons for how consumers perceive factors as value creating depend on what the consumer strives for, how committed the consumer is to the subject and the consumer’s background. The value-creating factors can also be put together and often constitute an increased value.

Syftet med uppsatsen är att bilda kunskap om HR-praktikers syn på värdeskapande HR-arbete och vad som krävs för att HR-arbetet ska vara värdeskapande. Genom att besvara det ämnar uppsatsen att beskriva hur värdeskapande HR yttrar sig i verksamheter och ge ett vidgat perspektiv om hur HR kan skapa värde. Vidare presenteras hur HR-praktiker betraktar värdeskapande HR-arbete samt betydelsefulla faktorer för värdeskapande HR-arbete i organisationer. Studien visar att någon självklar sanning angående vad värdeskapande HR-arbete innefattar inte existerar. Däremot urskiljs att det bland HR-praktiker finns ett större fokus på finansiella och strategiska värden än sociala värden. Det är många faktorer som har betydelse för värdeskapande HR-arbete vilket främst inkluderar kompetens, maktpositioner, HR-rollens utformning, identitet och effekter. Underlag till studien har samlats in genom tio semistrukterade intervjuer som därefter har meningskoncentrats enligt fenomenologisk metodologisk utgångspunkt. / Helix

Building upon previous research around value drivers, the purpose for this study was to review what value-drivers the SMEs within the Swedish steel industry find most important in their suppliers and how the industry as a whole can evaluate this information in a value-based selling approach. In today's literature regarding customer perceived value, the focus has been towards service related industries, and mainly within a B2C context. Indicating that there is a need to investigate this aspect further within a B2B setting in other industries than only service related industries. Especially from the customer perspective of SMEs since there is limited research around them and their perceived value in a B2B context. To answer the purpose, this research used a deductive approach applying a previous framework and exploring its application in a new industry. This research was qualitative in design and explorative, interviewing 8 SMEs  operating in the Swedish steel industry. Using semi-structured interviews, transcribing audio recorded data before a thematic analysis was used to interpret the findings. The findings showcased that the SMEs within the Swedish steel industry valued the following attributes regarding their suppliers the most; Reliability, Trust, Product Quality, Price, Solidarity, Responsiveness, Time/Effort/Energy. These value drivers represent the supplier's ability to create long-term and beneficial relationships based on trust, reliability, solidarity and being responsive, as to put in the time and effort needed. Furthermore being able to perform according to their promises with special care towards correct product quality and delivery precision which resulted in becoming a prioritized supplier. Concluded is that the framework used from previous study is in need of adjustments depending on what industry is being explored. Furthermore this study's findings only touch upon the initial relationship building phases of value-based selling. / Baserat på tidigare forskning kring värde attributer var syftet med denna studien att utvärdera SME inom den svenska stålbranschen och sammanställa vilka attribut de värdesätter mest hos deras leverantörer. Samt hur branschen kan använda denna information för att utvärdera värdebaserad försäljning. I dagen litteratur angående kunders upplevda värde ligger fokus på service relaterade industrier inom en B2C kontext. Vilket indikerar att finns utrymme för forsknings kring ett B2B perspektiv inom andra industrier än enbart service relaterad. Speciellt utifrån perspektivet små och medelstora företag (SME), eftersom det finns limiterade studier utifrån kundens upplevda värde från detta segment inom B2B. För att besvara syftet användes ett deduktivt tillvägagångssätt, där tidigare forsknings ramverk kring värde attributer användes för att undersöka dess applicering i en ny kontext och ny marknad. Denna studie var av kvalitativ design och explorativ där åtta stycken SME företag inom den svenska stålbranschen intervjuades. Användandet av semistrukturerade intervjuer genomfördes där materialet transkriberades innan en tematisk analysmetod användes för tolkningen av datan. Resultatet påvisade att företagen värderade följande attributen hos deras leverantörer högst; pålitlighet, trovärdighet, produkt kvalité, pris, solidaritet, lyhördhet samt tid/energi/ansträngning. Dessa värde attribut representerar leverantörernas förmåga att upprätthålla relationer över tid och bygga relationer baserat som grund av pålitlighet, trovärdighet, solidaritet och lyhördhet att anstränga sig inom relationen. Speciell omsorg nämndes för produktkvalité och leveransprecision för att bli en prioriterad leverantör. Studien konkluderar att ramverket som användes från tidigare forskning behöver uppdateras för att matcha vilken industri som studeras. Resultaten av studien behandlar även enbart de initiala faserna av relationsskapande inom värdebaserad försäljning.

Rådande världsförhållanden riktar ökat fokus på frågor om hållbarhet. Den textila värdekedjans globala utspridning anstränger världens sociala som miljömässiga förhållanden. Därmed blir det allt viktigare för organisationer att engagera sig i ett arbete för att minimera effekterna av dess verksamhet. Företagens ansvarstagande- hållbarhetsaktiviteter benämns vanligen under Corporate Social Responsibility (CSR), begreppet är väletablerat och kritik av detta har givit upphov till nya benämningar. Creating Shared Value (CSV) är ett begrepp som fokuserar på att identifiera, utveckla och expandera kopplingen mellan ekonomisk och samhällelig tillväxt för att skapa simultant värde för likväl samhället som företagen. Syftet med denna studie var att, genom en fallstudie av ett svenskt modeföretag med utvecklat hållbarhetsarbete, undersöka de hållbarhetsaktiviteter som genomförs inom en textil värdekedjan ur ett CSV-perspektiv. Genom en kvalitativ forskningsdesign med deduktiv ansats studerades företaget och dess värdekedja i avsikt att besvara studiens frågeställning och uppnå dess syfte. Studiens empiriska material samlades in via semistrukturerade intervjuer med individer som representerade fallföretagets olika funktioner i värdekedjan. Materialet förklarades och tolkades utifrån det teoretiska ramverk som presenterats. Empirin och analysen visade att de genomförda aktiviteterna även kunde tolkas ur ett CSV-perspektiv under förutsättning att företagets tilläts tillämpa ett långsiktigt förhållningssätt och en identifiering av det delade värdet. Slutsatsen som drogs är att de undersökta hållbarhetsaktiviteterna genererar simultant värde för företag och samhället de verkar i. Aktiviteternas utfall och grad av värde varierade då vissa aktiviteter genererade ett direkt värde med påtagligt resultat för endera miljön eller samarbetspartners som på lång sikt skulle generera värde i konkurrensfördelar för fallföretaget medan andra hade en mer direkt effekt för båda inblandade parter. Generaliserbarheten av studiens resultat är begränsat på grund av den valda fallstudiemetoden men resultaten av denna studie anses likväl vara en intressant kontribution till forskningsdiskussionen om hållbarhetsaktiviteter.