No description available.

<p>Denna studie undersöker om det finns ett samband mellan resultatbaserade bonussystem för verkställande direktören och marknadsvärderelevansen i de finansiella rapporterna på Stockholmsbörsen under tidsperioden 2005-2008. Tidigare studier har påvisat ett samband mellan resultatbaserade bonussystem och resultatmanipulering. Ansvariga chefer väljer att manipulera resultatet för att nå de nivåer som krävs för att få den avtalade bonusen utbetald. Det finns även studier som tyder på att resultatmanipulering påverkar värderelevansen negativt. Vi anser således att det finns ett indirekt samband mellan bonussystem och värderelevans. Utifrån ett mätningsperspektiv genomförs undersökningen med ett regressionstest mellan finansiell information och företagets marknadsvärde. Våra resultat styrker det indirekta sambandet då vi funnit att företag som har ett resultatbaserat bonussystem för den verkställande direktören har lägre värderelevans än företag utan resultatbaserade bonussystem.</p>

Denna studie undersöker om det finns ett samband mellan resultatbaserade bonussystem för verkställande direktören och marknadsvärderelevansen i de finansiella rapporterna på Stockholmsbörsen under tidsperioden 2005-2008. Tidigare studier har påvisat ett samband mellan resultatbaserade bonussystem och resultatmanipulering. Ansvariga chefer väljer att manipulera resultatet för att nå de nivåer som krävs för att få den avtalade bonusen utbetald. Det finns även studier som tyder på att resultatmanipulering påverkar värderelevansen negativt. Vi anser således att det finns ett indirekt samband mellan bonussystem och värderelevans. Utifrån ett mätningsperspektiv genomförs undersökningen med ett regressionstest mellan finansiell information och företagets marknadsvärde. Våra resultat styrker det indirekta sambandet då vi funnit att företag som har ett resultatbaserat bonussystem för den verkställande direktören har lägre värderelevans än företag utan resultatbaserade bonussystem.

No description available.

Under de senaste årtiondena har värdering och redovisning av immateriella tillgångar blivit omdebatterade av redovisningspraktiker, standardsättare och akademiker. En av de debatterade immateriella tillgångarna är forskning och utveckling och den internationella standarden IAS 38 redogör för hur en sådan tillgång ska redovisas. Syftet med denna studie är att undersöka huruvida redovisningsinformationens värderelevans påverkas av en balansföring av samtliga investeringar i forskning och utveckling. Studien utgår från en kvantitativ ansats och omfattar de svenska börsnoterade företag som redovisade investeringar i forskning och utveckling under räkenskapsåren 2001 till 2010. För att utreda syftet konstruerades en balansföringsmodell och därefter gjordes multipla regressionsanalyser på resultaten från den modellen. Vi förväntar oss ett samband mellan att balansföra investeringar i forskning och utveckling och en ökad värderelevans, samt ett samband mellan balansföring och aktiepriser.

Problem: Is the free cash flow a value relevant accounting measure in relation to the Swedish stock market? Objective: The aim is that by using an investment strategy to examine whether the free cash flow is an accounting measure that could be perceived as value relevant in relation to the Swedish stock market. Method: The paper is based on a quantitative survey of empirical evidence that has been collected from companies listed on the Large and Mid-Cap lists of the Swedish stock market. Theoretical Frame of reference: value relevance, cash flow, portfolio theory, drive theory Results: It was concluded that the study results conform to the Finnish survey results. The portfolio shows higher returns than the OMX index.

Sammanfattning Nivå: C-uppsats i företagsekonomi Datum: 2015, februari Författare: Alexander Lindberg och Per Nyberg Handledare: Arne Fagerström Examinator: Stig Sörling Titel: Redovisningens värderelevans i nordiska fastighetsföretag under åren 2004-2010 Syfte: Syftet med uppsatsen är att ta reda på och förklara vilken inverkan införandet av IAS-40 och finanskrisens utbrott hade på förhållandet mellan börsvärdet och eget kapital för att därigenom få svar på hur värderelevant den nya redovisningen är. Studien ämnar förklara vilka effekter som kan uppstå till följd av införandet av IAS-40 och finanskrisen 2008. Ämnet är intressant att diskutera då dessa förändringar fortfarande är aktuella. Metod: Uppsatsens problemområde har angripits genom tillämpning av en kvantitativ forskningsmetod med utgångspunkt i mainstream redovisningsforskning. Där empirin består av insamling av primär och sekundärkällor. Historiska aktiekurser, valutakurser och årsrapporter har utgjort primärkällorna medan tidigare forskning utgjort sekundär källor. Resultat och slutsats: Resultaten indikerar på att införandet av IFRS/IAS 40 har ökatförhållandet mellan företagens börsvärde och det egna kapitalet. Som en effekt av detta har värderelevansen blivit sämre på nordiska fastighetsmarknaden. Finanskrisens utbrott har gett effekter i form av ett lägre kvotvärde mellan börsvärde och redovisat eget kapital. Studien har inte kunnat påvisa att användandet av extern värderare bidrar med ett kvotvärde närmare ett och därmed öka värde relevansen. Förslag till vidare forskning: Vidare forskning skulle kunna bygga på hur det aktuella ränteläget påverkar förhållandet mellan börsvärde och eget kapital på den nordiska börsmarknaden. Även en studie som tar hänsyn till företagens avkastningskrav skulle vara intressant att se resultat av. Studiens bidrag: Studien bidrar med att tillföra en utveckling av den tidigare forskningen. Utvecklingen består av en mer ingående analys gällande hur de undersökta faktorerna kan påverka förhållandet mellan börsvärdet och eget kapital på den nordiska fastighetsmarknaden. Studiens bidrag ämnar således förklara och ge en större förståelse för den nordiska marknaden. Nyckelord: IAS40, IFRS, förvaltningsfastigheter, verkligt värde, finanskris, korrelation, värderelevans, redovisning, externvärderare och fastigheter

Denna undersökning avser att studera skillnader i vald diskonteringsränta mellan svenska noterade företag som tillämpar förmånsbestämda pensionsplaner. Den förmånsbestämda pensionsskuldens värderelevans ämnas undersökas samt relationen mellan verkställande direktörers kompensation och tillämpad diskonteringsränta. Tidigare forskning har påvisat statistiskt signifikanta samband mellan pensionsskuld samt ofonderad komponent och företags aktiekurs samt mellan verkställande direktörers andel rörlig lön och tillämpade diskonteringsräntor. Eftersom majoriteten av befintlig forskning utgått från data från Anglosfärens kärnområden avser denna studie att bidra till befintlig forskning genom att studera den svenska marknaden. En kvantitativ ansats och multipel regressionsanalys tillämpas för att genomföra undersökningen. Resultaten visar på att förhållandevis spritt skilda diskonteringsräntor tillämpats vid beräkning av den förmånsbestämda pensionsskulden på den svenska marknaden. Samtliga av företagen som undersökts tillämpade högre diskonteringsränta än stats- samt bostadsobligationsräntan. Däremot kunde inga statistiskt signifikanta samband mellan aktiekurs och förmånsbestämd pensionsskuld samt den ofonderade komponenten respektive mellan tillämpad diskonteringsränta och verkställande direktörers andel rörlig lön påvisas.

Vi undersöker vad som är mest värderelevant av diskretionära periodiseringar (DAC), icke-diskretionära periodiseringar (NDAC) och operativt kassaflöde (OCF) för nordiska företag mellan år 2015 och 2020. Vi undersöker även om år 2020 innebär att värderelevans per variabel ser annorlunda ut jämfört med perioden 2015 till 2019. Vi estimerar DAC ochNDAC genom den modifierade Jones modellen av Kothari, Leone och Wasley (2005). Därefter utför vi regressioner som förklarar årets totalavkastning (RET) genom DAC, NDAC och OCF. Våra resultat tyder på att DAC är värderelevant men påverkar årlig totalavkastning negativt, medan NDAC och OCF är värderelevant och påverkar årlig totalavkastning positivt. Dessutom tyder våra resultat på att år 2020 innebär ett år av ökad värderelevans i DAC och OCF, men minskad värderelevans i NDAC.

Studien undersöker hur införandet av IFRS inom EU påverkat värderelevansen hos noterade fastighetsbolag. Studien jämför svenska fastighetsbolag med en grupp europeiska fastighetsbolag där ländernas redovisningsmässiga förutsättningar skiljt sig åt. De valda europeiska fastighetsbolagen har legal hemvist i länder med svagare redovisningsmässiga förutsättningar jämfört med Sverige. Vidare bidrar studien till forskning inom värderelevans genom att ge ökad förståelse för hur olika redovisningsmässiga förutsättningar kan vara avgörande vid tillämpandet av nya redovisningsstandarder. Jämförelsen mellan de svenska fastighetsbolagen och de övriga europeiska fastighetsbolagen undersöker fastighetsbolagens möjlighet att uppnå det önskade resultatet med införandet av IFRS. Genom en kvantitativ studie visar resultatet en förbättrad värderelevans efter införandet för de svenska bolagen samtidigt som de övriga europeiska bolagen påvisade en sämre värderelevans. Studiens slutsats är därav att införandet av IFRS delvis resulterade i det önskade resultatet genom att ha medfört högre värderelevans hos de svenska fastighetsbolagens redovisning. Resultaten visar att de skillnader som finns mellan medlemsländernas redovisningsmässiga miljöer kan vara avgörande för hur väl IFRS redovisningsprinciper kan tillämpas av fastighetsbolagen.