This essay investigates how the chapters of the interwar and the Second World War have changed in the high school history textbooks during the period from 1944 to 2008. In the study eleven history textbooks have been studied, most quantitatively but also qualitatively. For example the number of pages and rows devoted to different subjects and countries are compared in the books over time. The result of the study shows that there are some big changes over time but in most sections there are also big differences between the books, which make it harder to draw general conclusions. There are a lot more names, pictures and dates in the newer books compared to the older ones, although the number of different names is about the same in all the books. As for how much of the textbooks which are about the interwar and the Second World War there has been a little but discernible increase in the newer books compared with the older ones. As for the Scandinavian and Swedish history there have been almost no changes over time in the chapter of the interwar period, but a distinct increase of both areas in the chapter of the Second World War, in the books from the 21th century. The disposition of the interwar period has also changed a little. The new books write more about the great economic crisis, and less about the democracies. In the case of the democracies the newer books write less about the developments in Great Britain and France, but more about that in USA. When it comes to the dictatorships there are no general changes percentage but the newest books write more rows about the dictatorships. The newer books write more about Germany than the older, especially the two newest ones. In the space devoted to Soviet Union and Spain there are no clear changes over time while the space devoted to Italy and Turkey in the books has decreased with time. In the oldest books there was quite some space devoted to Japan then it decreased in some books but then increased and more is written about Japan in the newest books. As for China the newer books write less about the development in the country during interwar period than the older books. The two genocides, the Holocaust and the communists genocide, have quantitatively been given more space and have asserted themselves in the books headlines and been given own sections in the newest books. The number of pictures of the genocides has also increased, especially in the books of the 21th century.

This essay is about the circumstances of the sport association Orgryte Idrottssallskap (OIS) in the years 1943–1960. The purpose is to find out if the association can be called a democratic people's movement project by studying how the boards relationship to different groups like women, different social classes and political groups looked like and thereby problematizing how the association's relation to democratic integration and democratic ruling. The method used when studying the board’s meeting protocols from the years 1943–1960 is characterized as qualitative reading with hermeneutically inspired elements. The method is suitable for answering questions about Orgryte IS's relation to democratic integration and democratic ruling. The survey has shown that the association was not ruled democratically in the years 1943– 1960 and that the association had different approaches to different groups. Furthermore, the study has shown that economic conditions affected the association's opportunities to practice sports as well as the opportunities to have a democratic content. The study of the board’s meetings protocol has shown that the Second World War affected the associations work.

Jean Françaix (1912 – 1997) var en av 1900-talets prominenta franska tonsättare. 1942, mitt under tyskaockupationen av Frankrike, skrev han verket Divertissement för fagott och stråkkvintett. Fastän styckets historia kanske är okänd, så har Françaixs verk blivit en del av standardrepertoaren för fagott sedan den publicerats året 1973. I detta examensarbete analyseras Françaixs verk med hänsyn till dess historiska kontext. Syftet med arbetet var att få en fördjupad kunskap både när det gäller stycket samt Françaix som tonsättare. Genom analysen har jag fått en inblick av Françaixs användning av bland annat harmonik, rytmik, influenser från andra musikstilar och framförallt humor.

<img src="http://www.diva-portal.org/cgi-bin/mimetex.cgi" /> Uppsatsens syfte var att definiera tidningen Missionsbanerets pacifism problematiserad utifrån andra världskrigets konflikter mellan stormakterna och mellan de totalitära staterna och Sveriges nordiska grannländer. Tidningen har kategoriserats efter sin hållning till pragmatisk respektive radikal pacifism utifrån konflikterna och dess hantering av pacifismens grundproblem, hur man ska handskas med en aggressiv motståndare som inte tar hänsyn till fredsbevarande arbete. Tidningen har även placerats in i ett större svenskt sammanhang. Följande frågor har använts i undersökningen: 1: Vilken syn hade tidningen på andra världskriget och krig i stort? 2: Vad var synen på andra världskrigets orsaker? 3: Hur betraktades stormakternas inbördes konflikter, deras medverkan i kriget och deras ideologier i förhållande till tidningens pacifistiska grundsyn? 4: Hur betraktades Finlands, Norges och (Danmarks) situation, deras krigsåtgärder och deras eventuella rättigheter till sina landområden i förhållande till tidningens pacifistiska grundsyn? Tidningens nummer har bearbetats mellan perioden 17 november 1938 till 27 september 1945 där de artiklar som haft anknytning till kriget och världsläget i stort utvalts till analysen. Resultaten visar att tidningen övervägande var en radikalpacifistisk tidning. Olika omständigheter gjorde emellertid att denna i vissa fall mildrades. Exempel på sådana var att tidningen godkände referat av kristna soldaters berättelser och vittnesbörd. Ett fåtal artiklar visar även på en syn att kriget kunde leda till något positivt till exempel genom att människor i sin nöd började söka Gud. När det gäller behandlingen av pacifismens grundproblem intog tidningen en radikalpacifistisk hållning inför konflikterna mellan stormakterna. I konflikten Finland-Sovjetunionen var hållningen mer åt det pragmatiskt pacifistiska hållet. Denna skillnad berodde förmodligen på en möjlig fruktan inför kommunismens eventuella utbredning, ett broderskapsförhållande till finländarna och en vilja att väcka förståelse hos läsarna för finlands folks nöd och behov. I ett svenskt sammanhang höll tidningen en moralisk linjen då tidningen sällan kompromissade med sin pacifism. Vidare gick tidningen emot normen i den svenska pressen om krigsmaktens betydelser för freden eller för landets intressen.

No description available.

Syftet med uppsatsen var att genom en fallstudie undersöka mottagningsprocessen i Värmland och vilka organisationer och aktörer som var inblandade med de finska krigsbarnen, samt att se genom en kvalitativ texttolkning om fallstudien visade några skillnader i mottagningsprocessen och flyktingmottagningen generellt beskrevs i den tidigare forskningen. Att den tidigare forskningen visar att Värmland relativt snabbt klassades som ett skyddsobjekt med anknytning till Tysklands ockupation av Norge så innebar det att inga flyktingar fick vistas i Värmland efter 1940. Klassningen som skyddsobjekt och det höga antalet barn som Värmland tog emot i förhållande till sin befolkning tyder på att den norska flyktingströmmen inte påverkade de finska barnen i Värmland. Den generella mottagningen av barn från Finland i Sverige, ger inte heller någon klar bild på att den massiva invandringen till Sverige under andra världskriget påverkade barnens vistelse. Makthavarna i Sverige och det svenska folkets hållning mot våra nordiska grannar var att man såg det sin plikt att hjälpa dem så långt man kunde. Var det genom donationer, krigsmaterial eller att öppna sina hem till tusentals barn, så försökte många personer i Sverige att hjälpa till så gott dom kunde. Att barnen evakuerades till Sverige och inte flydde är ändå av den största betydelse när man ska se till resultatet av uppsatsen. Den enorma ideella uppoffring Sverige och svenska familjer gjorde för cirka 70 000 finska barn får en allt för liten plats i svensk historia, tycker jag.

Denna undersöknings syfte var att fördjupa kunskapen om Sveriges syn på första världskriget, genom ett lokalt perspektiv. Detta genomfördes genom att undersöka vilka berättelseperspektiv som tidningen använde sig av i sitt berättande och genom att undersöka om tidningen tog något parti av de stormakterna som deltog i kriget Undersökningen genomfördes genom att gå igenom Bärgslagspostens upplagor mellan 1914–1916. Berättelseperspektiven som undersökningen utgått ifrån är den fatalistiska, den heroiska, den idylliska och den tragiska. De berättelser som fanns med i Bärgslagsposten sorterades ut efter de perspektiven skribenten använt sig av. För att undersöka partitagande under kriget så jämfördes det hur mycket som skrevs om de olika allianserna men också dess innehåll. Resultatet för berättelseperspektiven som användes var att Bärgslagsposten använde sig av den tragiska berättelsen oftare än de övriga. Det var även ett perspektiv som aldrig förekom, vilket var den heroiska. Resultaten som denna undersökning fick fram stämmer till en viss del överens med den tidigare forskningen. Det fanns inslag av partiställning åt båda alliansernas håll i olika delar av rapporteringen av kriget, men tidningen balanserade ändå den information de gav ut och påtalade ofta vikten av att hålla Sverige neutralt under kriget. / Abstract This studys purpose has been to deepen the knowledge about the swedish view on the first world war, through a local perspectiv. This has been accomplished by examining which perspective story the paper used and if they took one of the superpowers’ side during the war. Materials from Bärgslagsposten during 1914–1916 has been examined and the story persepectives that’s been used are the fatalistic, the heroic, the idyllic and the tragic. The stories in Bärgslagsposten was sorted out after which perpsectiv the author had used. The texts and reports the paper pulished during this time were examined to see if the paper took any sides in the war, both by looking at how often a country were written about and what they wrote about them. The results were that the story perpspectiv they used the most were the tragic one and they never used the heroic storytelling. They did not take any sides during the war and were sure to emphasize the importance of keeping Sweden neutral. The results of this study are to a certain extent consistent  with what the previous  research has shown.

Följande uppsats undersöker vad svenska officerare studerade under två militära studieresor till Frankrike under perioden 1954-1960. Syftet med uppsatsen är att få en tydligare bild av vad som officerarna avsåg att studera efter andra världskrigets slut och hur kunskaper samt innovation förmedlades under fredstid.  Studien genomförs med en kvalitativ textanalys av källmaterialet för att utröna den svenska militära organisationens studium av den franska Krigsmakten utifrån de erfarenheter som uppstått i samband med det världskrig som föregått världen. Detta görs genom att analysera den militära organisationens uppbyggnad med hjälp av kulturella dimensioner. Analysen av detta bedrivs även mot bakgrunden till den omorganisation av maktbalansen i världen som skedde.  Resultaten av studien tyder på att den kulturella faktorn har haft en betydande roll inom den militära sektorn, och att det från Sveriges sida fanns ett stort intresse att ta lärdom av erfarenheter från det föregående världskriget.

Uppsatsen behandlar kvinnoföreningen Husmodersföreningen i Hässleholm med omnejd fråndess att föreningen startades och tio år framöver, dvs åren 1938–1948. Husmodersföreningen iHässleholm med omnejd var verksamma fram till år 2011 då den lades ner efter 73 verksammaår. Hässleholm är en stad belägen i nordöstra Skåne. Uppsatsen studerar föreningens medlemsantal och aktiviteter, exempelvis föreläsningar,kurser och studiebesök. Föreläsningarna kunde ha fokus på bl.a. hälsorelaterade ämnen,barnuppfostran, knyppling, inredning eller vara samhällsbildande. Kurserna som erbjöds varexempelvis sykurser eller matlagningskurser av olika slag. Med de olika studiebesöken fickmedlemmarna exempelvis åka till Perstorps Ättiksfabrik eller gå på Husmodersföreningensriksmöten. Föreningen hjälpte även till i samhället genom att bidraga stöd till Norge och Finlandunder krigsåren där kvinnorna hjälpte till att sända bl.a. garn, kläder, mat och andraförnödenheter till de krigsdrabbade grannländerna.

I Sverige före världskriget pågick det en kulturell kamp mellan de Frankrikesympatiserande socialisterna och Tysklandsvänliga nationalkonservativa. Claes Ahlund åberopar mediekampen i det wilhelminska Tyskland och betecknar även de övriga europeiska mediekamperna som kulturkampf. Den här kampen innebar en ”kulturell och intellektuell mobilisering” i de krigförande länderna såväl som de neutrala dito. Den kulturella och intellektuella mobiliseringen gick ut på att dikter, noveller, berättelser,romaner, artiklar och annat material med olika budskap framfördes ”på politiska möten, i tidningar, på biografer och teatrar.”. Kulturkampen i de krigförande länderna bestod av en kamp om att svartmåla de fientliga länderna i ”patriotisk lojalitet”, samt att angripa dessa länders kultur och vetenskap. I Sverige gick kulturkampen ut på att de tidigare nämnda fraktionerna förde en intellektuell kamp om den svenska neutraliteten, om ett potentiellt svenskt deltagande i kriget, om förhärligandet och fördömandet av de krigförande länderna, samt om krigets natur. I förevarande uppsats undersöks huruvida den kulturella kampen förekommer i den konservative Sven Hedin och socialistiska Marika Stiernstedts rapporter från västfronten mellan åren 1914-1915. Resultaten av denna studie visar att Hedin använder en Sverigeorienterad strategi för att locka anhängare, vilket var vanligt för högersinnade skribenter under krigsåren. Detta förekommer dock inte i Stiernstedts skrifter. Rastankarna som förekommer i rapporterna var tidstypiska. Likaså är Stiernstedts dikotomi kring kampen mellan civilisationen och barbariet ett vanligt tema i fransmännen och de Frankrikevänliga skribenternas böcker. Politiska diskussioner reflekterar de samtida tankarna som existerade i det svenska och europeiska samhället. De strategier som författarna använder sig av är ofta lika, förutom att Hedin betonar svenskar närhet till tyskar. Krigsbilden som ges av Hedin och Stiernstedt inkluderar de fyra teman som Sturfelt diskuterar i sin studie. Fyra teman (fatalistiska, heroiska, idylliska och tragiska) framträder i Hedins skildringar av kriget medan tre teman (heroiska, idylliska och tragiska) förekommer i Stiernstedts rapport.