<p>I denna uppsats diskuteras problematiken kring användandet av miljöredovisningen som ett beslutsunderlag vid leverantörsval. Syftet är att ta reda på om Vattenfall AB Värme Uppsalas miljöredovisning uppfyller de krav som ställs på den av externa intressenter i egenskap av beslutsunderlag. För att uppfylla detta syfte har de externa intressenternas intressen representerats av IASB:s kvalitativa egenskaper. På grund av denna substitution har vi valt att samla in det empiriska materialet genom intervjuer med två anställda på Vattenfall AB Värme Uppsala som arbetar med miljöredovisningen. Empiriskt material har även insamlats genom en källanalys av ”Säkerhet, hälsa och miljö 2006” som är den publikation där Vattenfall AB Värme Uppsalas miljöredovisning ingår. Den teoretiska referensramen består av ISO 14001:s 17 kategorier av miljöledningssystemet, EMAS krav på offentliggörande av information samt de tidigare nämnda kvalitativa egenskaperna. Den slutsats som har uppnåtts genom att ställa empirin mot teorin är att de krav som antas ställas av externa intressenter på Vattenfall AB Värme Uppsalas miljöredovisning till viss del är uppfyllda. Företaget möter dock delvis problem när det gäller att realisera tankar som kan relateras till de kvalitativa egenskaperna.</p>

<p>Teknikprogrammet på Ållebergsgymnasiet i Falköping blir mer och mer populärt samtidigt som det kommer att saknas utbildade ingenjörer. Därför väljer Ållebergsgymnasiet att satsa på en ny kurs i byggteknik och samtidigt ta in fler elever till Teknikprogrammet.</p><p>Arbetet med denna rapport har främst handlat om att samla in information för att utforma ett kurskompendium för en gymnasiekurs i byggnadsteknik till Teknikprogrammet på Ållebergsgymnasiet i Falköping. Teknikprogrammet har tidigare planerat att starta upp en sådan kurs och tidigare elever har varit intresserade av densamma.</p><p>Kompendiet är inriktat mot småhus med trästomme och kursen ska vara allmänbildande och skapa intresse för byggbranschen i allmänhet och småhus i synnerhet. Det inledande kapitlet av kompendiet handlar om byggfysik med bland annat fukt, energi, ljud och ventilation. Sedan följer ett kapitel om byggteknik med förklaringar till hur en byggnad kan vara uppbyggd från grund till tak, vilka uppvärmningssystem som finns med mera. Här går vi dock inte in i varje detalj. Det blir i stället en grundläggande genomgång. Sedan följer beskrivningar om byggnadsritningar, information om hur byggprocessen fungerar, vilken lagstiftning som är relevant, vad standardavtal är med mera.</p> / <p>The technology programme at Ållebergsgymnasiet in Falköping becomes more and more popular. At the same time more trained engineers are needed. Therefore chooses Ållebergsgymnasiet to start a new course in construction technology and concurrent take in more students to the technology programme. Ållebergsgymnasiet has earlier planned to start up such a course and students have been interested by the same.</p><p>The work with this report has mostly been about searching information in order to formulate a compendium for a gymnasium course in building techniques.</p><p>The compendium is primarily about single-family detached homes with wooden frame and the course will be instructive and shall create interests for the construction industry in general and single-family detached homes in particular. The introductory chapter of the compendium is about construction physics with, for example, moisture, energy, noise and ventilation. Afterwards follows a chapter about construction techniques with examples of how to construct a building from the foundations to the roof, information about heating systems and more. This will not be very detailed; instead it will be a fundamental introduction. After that follows descriptions of construction drawings, information about the construction process, legislation, standard agreements etc.</p>

I Sverige finns det stor potential för att utnyttja förgasning av biomassa för el- och värmeproduktion. Forskning och utveckling går framåt både nationellt och internationell men det finns en del kvar för att få förgasningstekniken kommersiell. Vid förgasning av biomassa är fukthalten ett stort problem, det försämrar förgasningsprocessen och minskar på processens värmevärde. Det kan lösas genom att använda sig av en bränsletork. I detta arbete presenteras en energi- och massbalans över en torkprocess som är installerad på en förgasningsanläggning i mikroskala på Emåmejeriet i Hultsfred. Analysen kommer att bidra till en större förståelse för hur torkningen fungerar och hur det påverkar fukthalten på utgående bränsle. En bra torkprocess bidrar till en förbättrad förgasningsprocess i framtiden. Resultatet visar att torken torkar bränslet och ger en låg fukthalt som gör att förgasaren fungerar bra. Luften till utloppet av torken har en temperatur på 20 grader och har en relativ fuktighet på 76 % vilket innebär att luften inte blir mättad i torken. Det visar att det finns mer utrymme för att göra en förbättring. Enligt mätningar som har gjorts på fukthalten visar att torken lyckas att torka bränsle med en fukthalt på 30-40% till en fukthalt på 5-10%. Den till torkprocessens tillförada värme är spillvärme från förgasaren med en effekt på 23.6 kW och torkeeffekte, alltså den effekt som krävs för att förånga vattnet i bränslet ger 14.5 kW.

Energy security is a dynamic term with many alterating aspects, some more frequently used than others. Furthermore, humankind is becoming increasingly dependent on energy to sustain today's modern lifestyle and therefore the topic of energy security is becoming more important than ever. The trend of validating energy security is also expanding from an exclusively national context to the inclusion of, for example, the operations of a single organization. One of these organizations is the housing company, Uppsalahem, with their ambition to transform their energy system in line with their aspiration to reduce environmental impact and assure that it withstands the threats of tomorrow. This thesis aims to explore the adaptation of energy security validation from a national perspective to a company perspective with Uppsalahem as the main actor. With this in mind, the validation methodology was constructed. It included a risk analysis, indicators of energy security and a correlation analysis. The combination of these three were selected with the ambition to shed light upon several aspects of energy security. Uppsalahem's electrical and heat supply systems were then subjected to the validation and the results implied that Uppsalahem is situated in a state of dependency with its suppliers. Therefore, it is in Uppsalahem's best interest that their operations are sustained and external and internal defects are avoided. This thesis presents serveral measures that can be implemented in order for Uppsalahem to minimize its dependecy on external suppliers as well as reduce the risk of malfunction within its internal operations.

<p>Kan man producera brännbar gas av biobränsle i en småskalig anläggning? Kan</p><p>detta göras till en rimlig kostnad? Är det möjligt för en privatperson installera</p><p>förgasningsanläggningen själv eller krävs det en fackman? Skulle man kunna göra</p><p>gas av sitt trädgårdsavfall?</p><p>Svaret på dessa frågor är ja, det går.</p><p>Men om man vill göra det på ett säkert och miljövänligt sätt är svaret tyvärr nej.</p><p>Detta gäller i alla fall den anläggningen som detta arbete handlar om.</p><p>Tack vare Compower i Lund så kunde jag få tillgång till en kinesisk ”stalk gasifier”</p><p>Målet var att med denna panna framställa och analysera den gas som produceras</p><p>från biobränslen (gengas). Gasen skulle i bästa fall kunna användas i Compowers</p><p>microkraftverk för el och värmegenerering.</p><p>Efter installation och uppstart såg det lovande ut. Brännbar gas producerades efter</p><p>ca 20 min och gasen brann fint. Bränslet bestod då av en blandning mellan pellets</p><p>och flis.</p><p>Vid samtliga prov brinner gasen med klarblå låga och ingen synlig rök finns i</p><p>samband med förbränningen.</p><p>Pga. skrubber funktionen blir lågan pulserande</p><p>Det visade sig dock efter en stunds eldning att flisen var för blöt och tjärbildning</p><p>uppstod i pannan.</p><p>Efter nedstängning upptäcktes porositeter i fläkthusets gods och tjära hade läckt ut</p><p>på golvet.</p><p>Vid eldning nr. 2 användes endast pellets och det fungerade bra tills det visade sig</p><p>att askan från pelletsen tillsammans med tjäran bildade en sörja och chokade</p><p>luftgenomströmningen så att ingen gas kunde ta sig igenom utan tvingades ut</p><p>igenom luftintaget.</p><p>När vi senare kom in på emissionsmätningarna så visade det sig att vi inte kunde</p><p>mäta alla ämnena i gasen innan dess att vi förbrände den. Vi fick istället inrikta oss</p><p>på att mäta emissionerna efter det att vi tänt gasen. Detta gav oss rimligare världen</p><p>om än höga. Efter den sista eldningen, eldning nr 3, kunde vi konstatera att så länge</p><p>pannan eldades som den skulle så fungerade den bra, dock var CO-emissionerna</p><p>höga. När det gällde stängning så var det inte lika enkelt och det fanns även en stor</p><p>risk för utsläpp av koloxid vilket alltid bör undvikas.</p>

I denna uppsats diskuteras problematiken kring användandet av miljöredovisningen som ett beslutsunderlag vid leverantörsval. Syftet är att ta reda på om Vattenfall AB Värme Uppsalas miljöredovisning uppfyller de krav som ställs på den av externa intressenter i egenskap av beslutsunderlag. För att uppfylla detta syfte har de externa intressenternas intressen representerats av IASB:s kvalitativa egenskaper. På grund av denna substitution har vi valt att samla in det empiriska materialet genom intervjuer med två anställda på Vattenfall AB Värme Uppsala som arbetar med miljöredovisningen. Empiriskt material har även insamlats genom en källanalys av ”Säkerhet, hälsa och miljö 2006” som är den publikation där Vattenfall AB Värme Uppsalas miljöredovisning ingår. Den teoretiska referensramen består av ISO 14001:s 17 kategorier av miljöledningssystemet, EMAS krav på offentliggörande av information samt de tidigare nämnda kvalitativa egenskaperna. Den slutsats som har uppnåtts genom att ställa empirin mot teorin är att de krav som antas ställas av externa intressenter på Vattenfall AB Värme Uppsalas miljöredovisning till viss del är uppfyllda. Företaget möter dock delvis problem när det gäller att realisera tankar som kan relateras till de kvalitativa egenskaperna.

Teknikprogrammet på Ållebergsgymnasiet i Falköping blir mer och mer populärt samtidigt som det kommer att saknas utbildade ingenjörer. Därför väljer Ållebergsgymnasiet att satsa på en ny kurs i byggteknik och samtidigt ta in fler elever till Teknikprogrammet. Arbetet med denna rapport har främst handlat om att samla in information för att utforma ett kurskompendium för en gymnasiekurs i byggnadsteknik till Teknikprogrammet på Ållebergsgymnasiet i Falköping. Teknikprogrammet har tidigare planerat att starta upp en sådan kurs och tidigare elever har varit intresserade av densamma. Kompendiet är inriktat mot småhus med trästomme och kursen ska vara allmänbildande och skapa intresse för byggbranschen i allmänhet och småhus i synnerhet. Det inledande kapitlet av kompendiet handlar om byggfysik med bland annat fukt, energi, ljud och ventilation. Sedan följer ett kapitel om byggteknik med förklaringar till hur en byggnad kan vara uppbyggd från grund till tak, vilka uppvärmningssystem som finns med mera. Här går vi dock inte in i varje detalj. Det blir i stället en grundläggande genomgång. Sedan följer beskrivningar om byggnadsritningar, information om hur byggprocessen fungerar, vilken lagstiftning som är relevant, vad standardavtal är med mera. / The technology programme at Ållebergsgymnasiet in Falköping becomes more and more popular. At the same time more trained engineers are needed. Therefore chooses Ållebergsgymnasiet to start a new course in construction technology and concurrent take in more students to the technology programme. Ållebergsgymnasiet has earlier planned to start up such a course and students have been interested by the same. The work with this report has mostly been about searching information in order to formulate a compendium for a gymnasium course in building techniques. The compendium is primarily about single-family detached homes with wooden frame and the course will be instructive and shall create interests for the construction industry in general and single-family detached homes in particular. The introductory chapter of the compendium is about construction physics with, for example, moisture, energy, noise and ventilation. Afterwards follows a chapter about construction techniques with examples of how to construct a building from the foundations to the roof, information about heating systems and more. This will not be very detailed; instead it will be a fundamental introduction. After that follows descriptions of construction drawings, information about the construction process, legislation, standard agreements etc.

Den negativa miljöpåverkan från förbrukning av fossila bränslen ökar kravet på förnyelsebara energikällor. Biobränsle är ett speciellt lovande alternativ. Detta projekt vill visa på möjligheten att använda gas från biobränsleförgasning som förbränns utan synliga flammor i glassmältugnar. Med bättre teknik är det möjligt både att upprätthålla produktionen och reducera kväveoxidutsläppen med ekonomiska fördelar. Biobränslena bidrar inte till växthuseffekten. En del av hela projektet är de experiment som utfördes den 1 juni 2004 vid Kosta glasbruk. Experimenten tog 7 timmar och 50 minuter. Den viktigaste uppgiften i detta examensarbete är att utvärdera mass- och energibalanserna på den medströms fastbäddsförgasare som användes vid experimenten. / The negative environmental impact of the consumption of fossil fuels has led to an increased claim for a wider use of renewable energy sources. Biomass appears as a particularly promising option. This project demonstrates the possibility to heat glass furnaces with gas from biofuel gasification combusted without visible flames. By better technique you can both retain production and reduce nitrogenoxide emissions with economical benefit. The biofuel doesn’t contribute to the greenhouse effect. A part of the whole project is the experiments performed on June 1st 2004 in Kosta glass- factory, total 7 hours and 50 minutes. A major effort of this diploma work is to evaluate mass and energy balances of the down – draft fixed bed gasifier used in the experiments.

No description available.

<p>Den negativa miljöpåverkan från förbrukning av fossila bränslen ökar kravet på förnyelsebara energikällor. Biobränsle är ett speciellt lovande alternativ. Detta projekt vill visa på möjligheten att använda gas från biobränsleförgasning som förbränns utan synliga flammor i glassmältugnar. Med bättre teknik är det möjligt både att upprätthålla produktionen och reducera kväveoxidutsläppen med ekonomiska fördelar. Biobränslena bidrar inte till växthuseffekten. En del av hela projektet är de experiment som utfördes den 1 juni 2004 vid Kosta glasbruk. Experimenten tog 7 timmar och 50 minuter. Den viktigaste uppgiften i detta examensarbete är att utvärdera mass- och energibalanserna på den medströms fastbäddsförgasare som användes vid experimenten.</p> / <p>The negative environmental impact of the consumption of fossil fuels has led to an increased claim for a wider use of renewable energy sources. Biomass appears as a particularly promising option. This project demonstrates the possibility to heat glass furnaces with gas from biofuel gasification combusted without visible flames. By better technique you can both retain production and reduce nitrogenoxide emissions with economical benefit. The biofuel doesn’t contribute to the greenhouse effect. A part of the whole project is the experiments performed on June 1st 2004 in Kosta glass- factory, total 7 hours and 50 minutes. A major effort of this diploma work is to evaluate mass and energy balances of the down – draft fixed bed gasifier used in the experiments.</p>