In the face of climate change, political instability, ecological destruction, extinction of species and other global issues humanity is facing, various studies are showing that a radical societal transformation is needed to avoid an ecological collapse. This thesis explores the contemporary social-environmental phenomenon “nya gröna vågen” (new-back-to-the-landers) in Sweden as a response to an urgent need for societal transformation as well as a resistance to the conventional modern society. The aim of the study is to examine the material practices in which people within “nya gröna vågen” are involved, how their ideas relate to those practices, and what could be learned from the practitioners in terms of future pathways. To meet this aim, a variant of practice theory is used, which acknowledges non-human actors as well as ideas. Material practice is conceptualized as a network of associations of human and non-humans in specific time-spaces. The study uses semi-structured interviews with practitioners within “nya gröna vågen” and observations. The results show that practices within “nya gröna vågen” are connected to the physical surrounding where they are performed. The material practices of, for example, food provisioning, are understood as embodied understandings of the world made up by a network of human and non-human actors. Further, the material practices within “nya gröna vågen” are based on the idea of a co-creation of human and non-human actors shaping the world. The results also indicate how the actors’ material world-making practices responds to the current planetary situation. In response to what they perceive to be an ecological crisis, they have become involved in practices like regenerative agriculture, adapting to the evolving landscape and water projects. The results also present how the material practices bounded to a specific place as a platform for life are giving a sense of stability and belonging. A relational way of life where people are shaping new imaginations on how to navigate and make life in the future through practices in human/non-human networks.

Uppsatsen beskriver den moderna iranska filmens utveckling med utgångspunkt från några betydande iranska filmer i det iranska samhället. Syftet är att belysa vilka neorealistiska drag som präglar den iranska filmen under olika tidsperioder och vilket inflytande den italienska neorealismen har haft på den iranska filmen från 1960-talet fram till idag. Tre iranska filmer analyseras ur ett neorealistiskt perspektiv samt med utgångspunkt i narrationsteori. Utvecklingen av den digitala tekniken under 2000-talets första decennier lyfts fram som en viktig faktor för unga filmare i dagens Iran liksom betydelsen av iranska filmregissörers internationella framgångar. Resultatet av undersökningen visar att de neorealistiska dragen i iransk film inte är lika framträdande idag som de har varit en gång i tiden. Iransk film har utvecklats i likhet med filmen i övriga världen och har kommit långt från den tid då neorealistisk film spelade en viktig roll i landet.

This thesis explores elderly women´s subjective experiences of being women of age in our  capitalistic Swedish society of today. The aim of the research is to illuminate the importance of age-analysis in our contemporary society and within academia, by highlighting age as a social position which intersects with other identity categories such as gender and class. The data collection consists of seven qualitative semi-structured interviews with women within the age of 73-86, who were active feminists during the second wave of feminism. The analysis is primarily based on a theoretical framework consisting of Simone de Beauvoir´s “the Other”, Pierre Bourdieus´s different forms of capitals and “heteronormative lifescript”. The result shows in several different ways how old women are reduced to “the Other”. The findings further show that a narrow framework of norms about elderly women limits the space within which they can cultivate autonomous subjectivities. The result also indicates that the long-lasting experience of feminist awareness and activism have a great impact on the experience of aging. Drawing on Bourdieu, the concept of “feminist habitus” is introduced. The analysis clearly shows how access to social, cultural and symbolic capital is essential to the experience of aging. One of the main conclusions is that capitalist forces form the terms of elderly women´s life space.

Studien har fokuserat på hur feministiska aktivister använder sig av det sociala mediet Instagram. Syftet med studien har varit att undersöka hur aktivisterna har använt sig av text och bild samt samspelet mellan dessa och vad för typ av budskap som har kommunicerats. Materialet i studien baseras på sammanlagt tio inlägg från de feministiska aktivisterna Sarah Delshad (sarahdelshad), Anna (notondietanymore) och Natashja Blomberg (ladydahmers). De teoretiska utgångspunkterna för studien har varit den tredje vågen inom feminismen och multimodal kritisk diskursanalys. Den tredje vågen anser att dagens aktivism är mer individbaserad än förut samtidigt som vågen fortsatt att fokusera på att sprida det feministiska budskapet, men nu till en större publik. Den andra teoretiska utgångspunkten, multimodal kritisk diskursanalys, har också har använts som metod i studien med hjälp av olika analysredskap. Analysen visade på att inlägg kunde innehålla flera olika typer av teman och det var inte alltid som text och bild samspelade. De teman som framkom i studien var: stereotypiskt, informativt, personligt, egofunktionellt och normbrytande. De feministiska aktivisterna använde sig av olika former av teman som olika typer av strategier för att nå ut med sina budskap. / This studie is about how feminist activists use the social media Instagram. The purpose of this studie is to investigate how the activists are using text and images and how they interplay with each other and what kind of message they communicate. The studie is based on ten posts from the feminist activists Sarah Delshad (sarahdelshad), Anna (notondietanymore) and Natashja Blomberg (ladydahmers). The theoretical approaches of this studie is the third wave feminism and multimodal critical discourse analysis. The third wave feminism is more individualized than the waves before while the focus still remains on spreading the word of feminism, but on a bigger scale. The second theoretical approach, multimodal critical discourse analysis, is used as a method as well through different analytical tools. The analyze showed that the posts could contain several different themes and there was not always an interplay between the text and the image. The following themes appeared: stereotypical, informative, personal, ego functional and norm-breaking. These themes were used by the feminist activists as different types of strategies in order to spread the word of feminism.

Syftet med studien är att undersöka hur coronapandemin påverkat människors boendepreferenser, vilka effekter det fått på intresset för att bo på landsbygden och om trenden för en ny grön våg uppstått, likt den på 1970-talet. Detta för att erhålla ett bredare perspektiv på hur pandemin påverkat samhället, med utgångspunkt i betydelsen av hemmets egenskaper och närmiljö. Studien besvarar följande frågor: ● Hur har boendepreferenserna i Värmland förändrats under coronapandemin? ● Har coronapandemin blivit ett startskott för en ny utflyttningstrend till landsbygden, likt den gröna vågen som inträffade under 1970-talet? Studien grundar sig primärt i en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning riktad till urvalsgruppen Värmlandsbor över 18 år, för att undersöka frågeställningarna. Den bygger dessutom på en sekundäranalys av kommentarer till P4 Värmland Sveriges Radios Facebookinlägg om varför folk väljer att bo kvar på glesbygden. Perioden som studerats har avgränsats till åren 2020 och 2021. Utifrån studiens presenterade litteraturbakgrund visar analysen av det empiriska materialet påökad attraktivitet för landsbygden och mindre orter. Större boyta har efterfrågats i högre grad under pandemiåren än tidigare. Även betydelsen av närhet till natur- och grönområden samt tillgång till trädgård, uteplats eller balkong har ökat betydligt under coronapandemin, jämfört med innan. Samtidigt har viljan att bo citynära sjunkit. Under 1970-talets gröna våg var politiken det främsta motivet till utflyttning till landsbygden. Idag är det snarare längtan till naturen och lugnet som ligger bakom, men också att flytta närmare familj och vänner som redan bor där. Dessutom har intresset för odling ökat under pandemin, vilket delvis lockar till ett liv på landsbygden. Det finns även en trygghetsfaktor i att odla sin egen mat och vara självförsörjande i osäkra tider, såsom under coronapandemin. Övergången till distansarbete har för många gjort det möjligt att ta steget att flytta till landsbygden, eftersom arbetsplatsen inte längre kräver fysisk närvaro i samma utsträckning som innan pandemin. Det har dessutom visat sig att majoriteten vill fortsätta arbeta hemifrån i viss mån i även i framtiden. Det är dock för tidigt att säga om trenden kommer bestå. / The purpose of this study is to investigate how the corona pandemic has affected people's housing preferences, how it has affected the interest in living in rural areas and whether the trend for a new green wave has emerged, similar to the one that occurred in the 1970s. This to obtain a broader perspective on how the pandemic has affected society, based on the valuation of different characteristics of homes and their local environment. This study has answered the following questions: ● How housing preferences in Värmland have changed during the corona pandemic? ● Has the corona pandemic become the starting point for a new emigration trend to rural areas, like the green wave that occurred in the 1970s? The study is primarily based on a quantitative method in the form of an internet-based survey aimed at the selection group of residents in Värmland over the age of 18, to investigate the research questions. The study is also based on a secondary analysis of comments to a Facebook post published by the Swedish radio channel P4 Värmland Sveriges Radio about why people choose to stay in rural areas. The examined period has been limited to the years 2020 and 2021. Based on what is presented in the literature background, the analysis of the empirical material shows increased attractiveness for rural areas and smaller towns. Larger living space has been in greater demand during the pandemic years than before. The importance of closeness to nature and green areas as well as access to garden, patio or balcony increased significantly during the corona pandemic, compared with before. At the same time, the desire to live close to a city has declined. During the green wave of the 1970s, political motives were the main reason for moving to rural areas. Today, it is rather the longing for nature and tranquillity that lies behind the decision, but also to move closer to family and friends who already live there. Moreover, the interest in cultivation has increased during the pandemic, which in part attracts people to the countryside. In addition, there is a security factor in growing your own food and being selfsufficient during uncertain times, such as during the corona pandemic. The transition to teleworking has made it easier for people to take the step of moving to rural areas, as many workplaces no longer require physical presence to the same extent as before the pandemic. Besides, the majority want to continue working from home to some extent in the future as well. However, it is too early to say whether the trend will continue.

Med hjälp av data från Välfärdsstatsundersökningen och ISSP mellan åren 1986 och 2018 studeras svenskars förändrade attityder till vem som är bäst lämpad att handha barnomsorgen. Det primära alternativet till stat och kommun ansågs 1986 vara familjen, år 2018 utgör familjen knappt ett alternativ över huvudtaget. Samtidigt har stödet till en offentligt organiserad barnomsorg tilltagit markant. Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka huruvida attitydskillnader mellan generationer, kön, utbildningsnivåer och partipolitiska sympatisörer har förändrats över tid och således gett upphov till en förändrad syn på familjen, å ena sidan, och stat och kommun, å andra sidan, som bäst lämpad att bedriva barnomsorg. Med hjälp av medelvärdes- och multipel regressionsanalys visas att samtliga sociala grupper över tid blivit alltmer positiva till att någon annan än familjen handhar barnomsorgen. Förändringar i gruppskillnader över tid tycks dock inte förklara detta skifte i attityder till familjens roll. Resultatet visar att stödet till stat och kommun som bäst lämpad att bedriva barnomsorg ökat markant. Den förändrade synen till en barnomsorg i offentlig regi förklaras i stor utsträckning av att sympatisörer med Moderaterna genomgått en framträdande attitydförändring. Resultatet och dess följder diskuteras mot bakgrund av institutionell förändring och vilka implikationer detta ger.