Studiens syfte var att få en fördjupad kunskap i hur socialarbetare arbetar med våldsutövande män i nära relationer och få en förståelse för hur socialarbetare upplever arbetet. Som metod användes en kvalitativ intervjustudie med ett målstyrt urval av fem socialarbetare med erfarenhet av att arbeta med våldsutövande män. Det insamlade materialet analyserades utifrån en innehållsanalys och ett genus- och maktperspektiv. Studiens resultat visar att våldsutövande män har svårt att söka hjälp och prata om våldet till följd av skamkänslor orsakade av rådande maskulinitetsnormer. Det huvudsakliga arbetssättet innebär ett motiverande arbete som syftar till en beteendeförändring hos våldsutövare, inriktat på att få dem att förstå samt ta ansvar för våldet. Slutsatsen som kan dras är att våldsutövande män har ett stort behov av hjälp och stöd till en beteendeförändring som avsedda verksamheter i dagens läge inte möter upp, till följd av kommunala, organisatoriska och samhälleliga begränsningar.

Syftet med detta arbete var att undersöka hur olika institutionella logiker påverkar yrkesverksammas arbete med våldsutövande män. Totalt sex yrkesverksamma inom antingen Socialtjänsten, Kriscentrum eller Frivården intervjuades i semistrukturerade intervjuer. Som teoretisk utgångspunkt applicerades teorin om institutionella logiker, materialet analyserades sedan med hjälp av grundad teori. Resultatet i arbetet visade på två framträdande gemensamma logiker från samtliga intervjupersoner som vi valt att benämna alliansbyggande och konfrontation. Däremot fanns det skillnader i hur dessa institutionella logiker uttrycktes i de olika verksamheternas praktiska arbete med våldsutövande män. Vidare analyserar vi mot slutet av arbetet att alliansbyggande och konfrontation kan grunda sig i en gemensam professionell logik inom området Socialt arbete. Vi diskuterar också kring orsaker och konsekvenser som de gemensamma logikerna kan leda till beroende på de organisatoriska förutsättningarna. Arbetet avslutas med vår slutsats, en kritisk reflektion och förslag till vidare forskning.

Barns våld mot föräldrar och syskon har inom internationell forskning kategoriserats som två olika former av våld. Båda företeelserna beskrivs vara svårbegripliga utifrån att våldsutövaren i dessa fall är barn, då detta utmanar våra normativa föreställningar kring barn på flera sätt. Medan forskning om våldsutsatta barn och vägledning i hur socialtjänsten ska arbeta med problemet är relativt omfattande, är situationen gällande våldsutövande barn en annan. Arbetet med våldsutsatta barn speglar ett tydligt skydds- och omsorgsperspektiv på barn, då barnets behov av stöd och skydd från vuxenvärlden kommer främst. Detta bygger på normativa föreställningar kring barn och deras position i samhället, där barn är (görs) underordnade vuxna. Våldsutövande barn bryter däremot mot de mer eller mindre förgivettagna och normativa föreställningar kring barn som bland annat särskilt sårbara i och med deras beroendeställning till vuxna. Då socialtjänstens arbete med barn som utövar våld i familjen inte forskats kring tidigare har syftet med denna studie varit att undersöka och utforska hur socialsekreterare förstår och arbetar med barn som utövar våld inom familjen, med ett särskilt fokus på barns aktörskap. Kvalitativa intervjuer har genomförts med sju socialsekreterare med erfarenhet av ärenden som rör våld i familjen. Teoretiska ramverket utgörs av barndomssociologisk teori, omsorgsperspektiv och rättighetsperspektiv, teori kring ideala offer och förövare, samt teori kring gräsrotsbyråkratens handlingsutrymme. Insamlad empiri har sedan analyserats med hjälp av tematisk innehållsanalys. Resultaten visar att socialsekreterarna huvudsakligen förstår barnen som offer för sitt våldsutövande, där det sker en ansvarsförskjutning gällande våldet i de fall barn utövar våld. Studien visar vidare att barnets ålder och mot vem våldet riktas har betydelse för hur våldet förstås. Samtidigt finns en ambivalens kring hur barns våldsutövande i familjen och barnets ansvar i dessa fall ska förstås, samt att användandet av begreppet våld varierar i och med att barns våldshandlingar uppfattas få en annan betydelse än vuxnas.

In this phenomenographic study of social workers’ experiences regarding working with perpetrators of intimate partner violence (IPV), three focus areas were covered; causes of the use of violence in IPV relationships, effective strategies in the work with perpetrators of IPV, and the perpetrators’ justification of their use of violence in their intimate partner relationships. The experiences regarding causes of use of violence in intimate partner relationships comprised own experiences of abuse from IPV, mental health causes, toxic masculinity, and childhood negligence. These described causes were connected to a structural perspective, a structural societal perspective, a social psychologic perspective, and an individual psychologic perspective. The experiences regarding effective strategies in the work with perpetrators of IPV comprised the establishment of a good work alliance with the perpetrator, to acknowledge the perpetrator’s person, and to promote the perpetrator’s full undertaking of the responsibility for the violence. Lastly, the experiences regarding the perpetrators’ justification of their use of violence in their intimate partner relationships comprised shifting of the responsibility for the violence, impuissance, and an undertaking of the responsibility for the violence. The justification of the violence was connected to how the perpetrators did not want to identify themselves as perpetrators of IPV. / I denna fenomenografiska studie av socialarbetares uppfattning om arbetet med utövare av våld i nära relation speglas tre områden; orsaker bakom våldsutövande, verksamma strategier i arbetet med våldsutövare samt våldsutövares rättfärdigande av sitt våldsutövande. Uppfattningarna kring orsaker bakom våldsutövare innefattade erfarenheter av våldsutsatthet, påverkan av psykisk ohälsa, maskulinitetsfällan och försummelse i barndomen. Rötterna till dessa orsaksförklaringar kunde ses i kopplingar till strukturellt perspektiv, strukturellt samhällsperspektiv, socialpsykologiskt perspektiv samt individualpsykologiskt perspektiv. De uppfattningar som lyftes gällande strategier informanterna har i arbetet med våldsutövare innefattade en betoning av att etablera en god arbetsrelation med våldsutövaren, att bekräfta våldsutövaren som person och att främja ansvarstagande. Informanterna beskrev en balansgång där etablerande av en tillitsfull allians med våldsutövaren är avgörande, samtidigt som det är av största vikt att lyckas förhålla sig fördömande gentemot de handlingar våldsutövaren utfört. Slutligen handlade uppfattningarna bland informanterna kring våldsutövarnas rättfärdigande av sitt våldsanvändande om ansvarsförskjutning, maktlöshet samt ansvarstagande återspeglas. Våldsutövarna tenderade enligt informanterna att förlägga ansvaret utanför sig själva och uttrycka en upplevelse av maktlöshet inför det egna våldsutövandet. Informanternas uppfattningar uttryckte att våldsutövarnas rättfärdigande var ett tecken på det starka motstånd de bar mot att acceptera sig själva som våldsutövare.

Studiens syfte var att undersöka kopplingen mellan hur professionella inom socialt arbete arbetar med män som utövat våld i en nära relation och hur de ser på problemet. Som metod användes en kvalitativ intervjustudie med sju yrkesverksamma inom socialt arbete. De informanter som deltog arbetade antingen inom socialtjänsten eller i verksamheter som erbjuder behandling för våldsutövande män. I studien användes ett genusperspektiv och den ekologiska modellen som teoretiska utgångspunkter. Studiens resultat visar att professionellas arbete speglar deras syn på mäns våld mot kvinnor. De som arbetar med kvinnorna ser konsekvenserna av våldet medan de som arbetar med männen ser de som könsneutrala människor som behöver hjälp. Resultatet visar även på vikten av att våldsutövare tar ansvar för våldet och söker hjälp, detta för att undvika att våldsproblematiken förs vidare eller fortsätter. Vidare framkommer brister både i metod vid behandling av våldsutövande män samt i socialtjänstens förmåga att identifiera en våldsutsatthet respektive våldsutövande. Den behandlingsmetod som används berör inte den koppling som finns mellan manlighet och våldsutövning och de professionella som arbetar behandlande tycks sakna detta perspektiv. / The purpose of this study was to examine the connection between how social work professionals, work with men who use violence in an intimate relationship and how they see the problem. To conduct the study a qualitative method was used that included interviews with seven professionals in social work. The professionals who participated worked either in social services or in organizations offering treatment for violent men. The study used a gender perspective and the ecological model as theoretical points.  The results of the study show that the professionals' work reflects their view of men's violence against women. Those who work with women see the consequences of violence while those working with the men see them as gender neutral people who need help. The results also show the importance for offenders to take responsibility for the violence and seek help, this is to avoid that the problems of violence are forwarded or continues. Furthermore, the lack of ability to identify the violence victimization and violence is found both in the methods used in treatment of violent men as well as in the social service’s. The method used for treatment does not affect the link between masculinity and violence, the professionals who work with treatment also seem to lack this perspective.

Den här studien syftade till att undersöka vad som hindrar respektive främjar socialtjänstens arbete med våldsutövande män, samt vilka föreställningar socialarbetare har om dessa. Empirin samlades in via fem semistrukturerade intervjuer med personer yrkesverksamma vid socialtjänstens individ- och familjeomsorg. Fyra av dessa var verksamma som socialsekreterare och en som enhetschef. Den insamlade empirin analyserades med hjälp av tematisk analysmetod. Teoretiska utgångspunkter för analysen var organisationsteori, rollteori och genusteori. Några teoretiska begrepp som har använts är bland annat maskuliniteter och kategorisering. Våra resultat visar att socialtjänstens arbete med våldsutövande män främjas av en förändrad samhällssyn. Andra främjande faktorer är utbildning och resurser. Vidare visar resultatet på hinder för socialtjänstens möjligheter till ett framgångsrikt arbete med våldsutövande män. För det första så saknar arbetet i hög grad prioritet och det saknas även insatser att erbjuda dessa män. Även om delar av resultatet indikerar att detta är ett arbete som börjat lyftas inom kommunerna, ger det samlade resultatet en bild av en socialtjänst som i liten utsträckning, eller inte alls, bedriver arbete med män som utövar våld i nära relation. Dessutom råder en generell brist på kunskap om våldsutövande bland socialarbetare. En annan försvårande faktor är socialarbetarna själva. Det framkommer i resultatet att det finns föreställningar om män som utövar våld i nära relationer. Flera av männen kategoriseras utifrån negativa stereotyper kopplade till bland annat maskulinitet och etnicitet. Även om det finns en viss medvetenhet bland socialarbetarna om skadliga stereotyper och dess konsekvenser, visar resultatet på hur de själva är delaktiga i att reproducera dessa könsstereotyper. / The purpose of this study was to investigate which factors facilitate, or pose a barrier to, the social services’ work with abusive male partners in relationships. In addition to this, the aim of the study also includes exploring social workers’ views and preconceptions of abusive men. Data were collected through five semi-structured interviews with four social workers and one Head of Department. Organizational, role and gender theories were used in analyzing the data. Additional theoretical concepts used in this study are categorizing and masculinities. Our results show that changing societal views alongside knowledge and resources are facilitating factors. Furthermore, the results indicate a number of barriers. Firstly, working with these men appears to have low priority within the social services. In addition, there is a lack of services provided to abusive partners. Even though results indicate that changing societal views are starting to gain foothold within the social services, it is clear that the work of the social services largely overlooks the abusive partner. Another barrier is the lack of knowledge. Social workers do not have the appropriate training or experience in order to effectively work with abusive partners. Lastly, social workers themselves might form a barrier. Results show numerous preconceptions of violent men among the respondents in this study. The social workers tend to categorize violent men by negative stereotypes connected with masculinities and ethnicity. Although several of the social workers in this study show awareness of possible consequences of having negative stereotypes, it appears that they contribute to reproducing these stereotypes themselves.

Syftet med uppsatsen var att ge en övergripande bild av barns upplevelse av pappans våld mot mamman, samt att undersöka hur denna problematik kan konstrueras i forskningslitteraturen. Uppsatsens frågeställning var: Hur diskuterar forskningslitteraturen barns upplevelse av mäns våldsutövande i hemmet, med fokus på temana barnets hemmiljö, den våldsutövande pappan, den våldsutsatta mamman och sociala, fysiska och psykiska konsekvenser av våldet för barnet? Uppsatsen är en selektiv kunskapsöversikt av nio primärdokument. Resultaten analyserades med hjälp av socialkonstruktionistisk teoribildning. Resultaten visade att barn som upplever pappans våld mot mamman uppfattar hemmiljön som oförutsägbar, och barnen kan ha svårigheter i att knyta an till föräldrarna. Mammans omsorgsförmåga beskrivs i litteraturen som bristande och barnen har en tudelad bild av sin mamma och pappa. Barnen håller våldet hemligt vilket ger sociala och psykiska konsekvenser. Genom ömsesidigt samspel konstruerar och upprätthåller familjemedlemmarna varandras familjeroller. / The purpose of this study was to give a general picture of children’s experience of their father`s violence against their mothers, and to look at how this problem can be constructed in the research literature. The question at issue was: How does the research literature discuss children’s experiences of domestic violence, with focus on the themes the child’s home environment, the violent father, the abused mother, and the social, physical and psychological consequences of the violence for the child? The study is a selective review of nine primary documents. A social constructionist theory was used to analyze the results. The results showed that these children find their home environment unpredictable and they can have difficulties to attaching to their parents. The mothers caring ability is described as insufficient and the children have a conflicting understanding of both their parents. Through mutual interaction, the family members construct and obtain each others roles in the family.

I Sverige har forskningen kring mäns partnervåld mot kvinnor främst utgått från kvinnans roll som våldsutsatt istället för mäns roll som våldsutövande. Syftet med detta arbete är att undersöka hur den svenska facklitteraturen diskuterar mäns partnervåld mot kvinnor. Vår frågeställning har varit följande: Vilka generella konstruktioner av mäns partnervåld mot kvinnor framkommer i facklitteraturen med beaktande av temana makt och kontroll, kvinnans självbild, omgivningens attityder och normer samt orsaksförklaringar till partnervåldet? Arbetet utgörs av en kunskapsöversikt över sju stycken primärdokument som har analyserats med hjälp av socialkonstruktionistisk teoribildning. Resultaten visar att det finns en risk med att majoriteten av författarna i våra primärdokument diskuterar kvinnor som en särskilt utsatt grupp för mäns våld.  Författarna konstruerar en bild av kvinnan som offer för mannens partnervåld och mannen som förövaren. Genom dessa beskrivningar vidmakthåller författarna en offerbild av kvinnan som riskerar att förstärka hennes redan underordnade och sårbara position. / In Sweden, research on male partner violence against women has primarily been focused on the battered women rather then the abusive men. The aim of this work is to investigate how the Swedish literature discusses men's partner violence against women. Our research question has been: What general constructions of male partner violence against women is evident in the literature with regard to the themes of power and control, a woman's self-image, the surrounding attitudes and norms and causal explanations for partner violence? The work consists of a review of seven primary documents that have been analysed with the help of social constructionist theory. The results show that there is a risk that the majority of the authors in our primary documents discuss women as a particularly vulnerable group of male violence. The authors construct an image of women as victims of male partner violence and the man as the abuser. Through these descriptions, the authors perpetuate a victim image of the woman who is likely to strengthen her already inferior and vulnerable position.

De första behandlingsmodellerna för våldsutövande män växte fram i USA på 1980-talet och den mest kända är Duluthmodellen. I den behandlingsmodellen utgår man från ett strukturellt feministiskt perspektiv där manlig dominans, makt och kontroll är centralt som förklaring till våld. I Sverige har behandlingen för våldsutövande män vuxit de senaste tio åren efter att regeringen avsatt resurser för att ta ett helhetsgrepp om problematiken kring våld i nära relationer. Fortfarande finns dock ett stort behov av insatser för män. Få studier visar på försiktigt positivt resultat och en problematisering kring vad de egentligen mäter behöver lyftas. De behandlingsmodeller som finns i Sverige blandar bland annat psykodynamiska och KBT-inriktade utgångspunkter och har därför en annan ingång när det gäller hur man ser på individfokuserade förklaringar såsom biologisk sårbarhet och anknytning. Denna studies empiri består av intervjuer med behandlare inom Alternativ till våld (ATV) och Manscentrum och en teoretisk utgångpunkt med maskulinitetsteorier har använts för att belysa behandlarnas syn på vad som är verksamt i behandling samt hur de ser på maskulinitet och våld utifrån sina arbetssätt. Resultaten i studien visar att arbetsalliansen är mycket viktig i behandlingsarbetet i syfte att på männens villkor närma sig våldsproblematiken och få dem att ta ansvar för våldet. I behandlingsarbetet är papparollen en viktig utgångspunkt för att skapa förändringsmöjligheter genom samtal om maskulinitet och för att nå fram till männens känsloliv genom mentalisering och anknytning. Strukturella förklaringar till våld används inte primärt i behandlingsarbetet, men är viktigt för behandlarna förståelse av en av många bakomliggande faktorer som formar män att använda våld och påverkar dem på individnivå. / The first treatment models for men who abuse women emerged in the United States in the early 1980’s and the Duluth model is the most famous one. The treatment model is based on a structural feminist perspective, in which male dominance, power and control are central in the explanation of violence. In Sweden, treatment for violent men has grown over the past ten years after the government allocated resources in order to take a comprehensive approach to the problem of family violence. There is still a great need for interventions for men who abuse women. Few studies show results and questioning what they really measure is important. The treatment models in Sweden interfere with, among other things, Psychodynamic and Cognitive Behavioral Therapy (CBT) oriented starting points, and therefore have a different approach to individual focused explanations such as biological vulnerability and attachment. The empirical study consists of interviews with therapists in the treatment programmes Alternativ till Våld (ATV) and Manscentrum. A theoretical starting point with masculinity theories has been used to highlight the views on treatment and how the therapists talk about masculinity and violence based on their work methods. The results in the study show that the work alliance is very important in order to achieve trust between the therapist and the man in treatment. This in especially important in making the man in treatment comfortable in addressing the problem and taking responsibility for the violence. The role of the father in the treatment is an important starting point for creating change opportunities through conversations about masculinity. This is also important in getting through to the man’s emotional life through mentalization and attachment. Structural explanations of violence are not used primarily in the treatment, but are an important knowledge for the therapists in understanding one of many underlying factors that shape men and affect them at an individual level.

The aim of the study is to examine how Swedish newspapers portray abused men and abusing women in domestic violence. The main method used is qualitative content analysis to answer the research questions. The secondary method used is quantitative content analysis to be able to quantify categories and themes that appeared in the empirical material. The result of the study is that Swedish newspapers portray abused men and abusing women differently based on gender characteristics and power structures.