Socialtjänsten har ett ansvar för att barn ska växa upp under trygga och goda förhållanden och en skyldighet att erbjuda det hjälp och stöd som familjer och barn behöver. Syftet med vår litteraturstudie är att belysa både barns och socialsekreterares perspektiv av en utredningsprocess då barnen har varit aktuella hos socialtjänsten för misstanke om våld i hemmet. Genom att integrera två separata perspektiv syftar vi att uppnå en belysande del i arbetet med upptäckten av våldsutsatta barn samt hur arbetet kan vidareutvecklas och förbättras. I empirin framkommer flera gemensamma teman som barnen betonade var av stor vikt; processen innan avslöjandet, relation, maktlöshet och deltagande. Socialsekreterarna belyste ur sitt perspektiv komplexiteten kopplat till organisatoriska aspekter och överväganden, samt maktförhållande och rättigheter. Vidare har vi applicerat barnkonventionen samt en operationalisering av begreppet barnets bästa vid analysen, där vi ser att delaktighet, individuella bedömningar av barnet samt kompetens i bemötandet gentemot barn är av särskild vikt. Trots att principen om barnets bästa är lagstadgad i socialtjänstlagen samt i barnkonventionen framkommer en problematik kring hur principen ska tolkas och implementeras i det praktiska arbetet med barn. Barnen upplever till stor del ett bristande bemötande av socialsekreterarna, där de inte ges möjlighet till delaktighet. Ur socialsekreterarnas perspektiv framkommer en komplexitet kring att sammanföra de organisatoriska aspekterna med en individuell bedömning av barnen. Socialsekreterarna önskar en vidare kunskap inom området och vi kan se att barnen besitter mycket kunskap att ta hänsyn till, vilket visar på vikten av integreringen av de två olika perspektiven.

Barns trauma är allt annat än enkelt- sekundär traumatisering hos socialarbetare Child trauma is anything but simple- social workers affected by secondary traumatization The purpose of this study is to examine how social workers who work with abused children are affected by secondary trauma, what consequences can be caused bysecondary trauma, and how to prevent social workers from developing secondary trauma. The theoretical framework includes Lazarus & Folkman's (1984) coping theory and the Demand-control-support theory (Karasek & Theorell, 1990). This study is a structured literature review but with method features from systematic literature studies. To explore the questions, the process of finding and screening articles included three databases and a manual search. This process started with 91 articles and was deducted to the final 10 articles that met the criteria and were analyzed through a narrative synthesis. The results showed that the following themes: workload and work experience, work environment and organizational factors, and the conflict between work and family life are affecting the risk for social workers to develop secondary trauma. Consequences that were identified included physical, psychological, and other types of consequences. Preventative actions included self-care, coping strategies, and protective factors. These results were discussed in reference to previous research and theoretical framework. To conclude, social workers who work with abused children are at risk of being affected by secondary trauma. The consequences and preventive actions differ depending on the context and person. Thus, finding a blueprint for avoiding and minimizing the risk of developing secondary traumatization does not exist, instead, it is a process where strategies are continually evolving.  Keywords: Secondary trauma, social workers, abused children, work environment. Nyckelbegrepp: Sekundär traumatisering, socialarbetare, våldsutsatta barn, arbetsmiljö. Stacey Carlsten Wordcount: 15845