Socialtjänsten har ett ansvar för att barn ska växa upp under trygga och goda förhållanden och en skyldighet att erbjuda det hjälp och stöd som familjer och barn behöver. Syftet med vår litteraturstudie är att belysa både barns och socialsekreterares perspektiv av en utredningsprocess då barnen har varit aktuella hos socialtjänsten för misstanke om våld i hemmet. Genom att integrera två separata perspektiv syftar vi att uppnå en belysande del i arbetet med upptäckten av våldsutsatta barn samt hur arbetet kan vidareutvecklas och förbättras. I empirin framkommer flera gemensamma teman som barnen betonade var av stor vikt; processen innan avslöjandet, relation, maktlöshet och deltagande. Socialsekreterarna belyste ur sitt perspektiv komplexiteten kopplat till organisatoriska aspekter och överväganden, samt maktförhållande och rättigheter. Vidare har vi applicerat barnkonventionen samt en operationalisering av begreppet barnets bästa vid analysen, där vi ser att delaktighet, individuella bedömningar av barnet samt kompetens i bemötandet gentemot barn är av särskild vikt. Trots att principen om barnets bästa är lagstadgad i socialtjänstlagen samt i barnkonventionen framkommer en problematik kring hur principen ska tolkas och implementeras i det praktiska arbetet med barn. Barnen upplever till stor del ett bristande bemötande av socialsekreterarna, där de inte ges möjlighet till delaktighet. Ur socialsekreterarnas perspektiv framkommer en komplexitet kring att sammanföra de organisatoriska aspekterna med en individuell bedömning av barnen. Socialsekreterarna önskar en vidare kunskap inom området och vi kan se att barnen besitter mycket kunskap att ta hänsyn till, vilket visar på vikten av integreringen av de två olika perspektiven.

Barns trauma är allt annat än enkelt- sekundär traumatisering hos socialarbetare Child trauma is anything but simple- social workers affected by secondary traumatization The purpose of this study is to examine how social workers who work with abused children are affected by secondary trauma, what consequences can be caused bysecondary trauma, and how to prevent social workers from developing secondary trauma. The theoretical framework includes Lazarus & Folkman's (1984) coping theory and the Demand-control-support theory (Karasek & Theorell, 1990). This study is a structured literature review but with method features from systematic literature studies. To explore the questions, the process of finding and screening articles included three databases and a manual search. This process started with 91 articles and was deducted to the final 10 articles that met the criteria and were analyzed through a narrative synthesis. The results showed that the following themes: workload and work experience, work environment and organizational factors, and the conflict between work and family life are affecting the risk for social workers to develop secondary trauma. Consequences that were identified included physical, psychological, and other types of consequences. Preventative actions included self-care, coping strategies, and protective factors. These results were discussed in reference to previous research and theoretical framework. To conclude, social workers who work with abused children are at risk of being affected by secondary trauma. The consequences and preventive actions differ depending on the context and person. Thus, finding a blueprint for avoiding and minimizing the risk of developing secondary traumatization does not exist, instead, it is a process where strategies are continually evolving.  Keywords: Secondary trauma, social workers, abused children, work environment. Nyckelbegrepp: Sekundär traumatisering, socialarbetare, våldsutsatta barn, arbetsmiljö. Stacey Carlsten Wordcount: 15845

Syftet med denna studie är att undersöka hur socialsekreterare beaktar barnets bästa när ett våldsutsatt barn placeras i familjehem. Därmed har socialsekreterares uppfattning av barnets bästa, hur det tillämpas vid placering av våldsutsatt barn samt huruvida handlingsutrymmet är tillräckligt stort för att kunna beakta barnets bästa undersökts. De teoretiska utgångspunkterna för arbetet är empowerment samt Michael Lipskys definition av gräsrotsbyråkratens handlingsutrymme. Studien utgår ifrån ett kvalitativt angreppssätt i form av semistrukturerade intervjuer mot bakgrund av ett målinriktat urval. Resultatet från intervjuerna har analyserats tematiskt och utgör således grunden för vidare diskussion. Resultatet i studien visar främst på att socialsekreterare tolkar barnets bästa genom att se till barnets skydd och trygghet. Detta tillämpas genom att göra barnet mer delaktig i beslutsprocessen genom att ta hänsyn till barnets önskemål vid placering. Samt ständigt se till barnets specifika situation och därmed ta beslut och överväga faktorer som säkerställer barnets trygghet. Resultatet visade även olika uppfattningar kring socialsekreterarnas handlingsutrymme där en del ansåg sig ha tillräckligt med handlingsutrymme för att kunna ta beslut för barnets bästa, medan övriga upplevde det motsatta. Samtliga intervjupersoner stod dock eniga i att det främsta som hindrar deras handlingsutrymme är bristen på familjehem. / The aim of this study is to examine how social workers consider the child’s best interest when an abused child is placed in a foster home. Thus, the social workers’ perception of the child’s best interest, how it is considered when placing an abused child in foster care and whether the social worker discretion is large enough to be able to take the child's best interest into consideration has been investigated. The theoretical framework from which the study is based upon is empowerment and Michael Lipsky's definition of the discretion of street-level bureaucrats. The study is assessed using a qualitative approach in the form of semi-structured interviews with a purposive sample. The results from the interviews have been thematically analyzed and thus form the basis for further discussion. The results of the study mainly show that social workers perceive the best interest of the child by ensuring their protection and safety. This is applied by making the child more involved in the decision-making by taking the child’s desires into consideration when placing the child. Also, by constantly looking at the child’s specific situation and thus making decisions that ensures the child’s safety. The results also showed different perceptions regarding the social worker discretion where some participants felt they had enough discretion to make decisions in the best interest of the child, whereas some participants felt the contrary. However, all participants agreed upon the fact that the main difficulty with their discretion is the lack of foster homes.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare och elevhälsoteam på grundskolor arbetar med att identifiera barn som är eller har blivit utsatta för fysiskt eller psykiskt våld i hemmet. Studien utgår från två frågeställningar som berör lärare och elevhälsoteamets möjligheter att identifiera våldsutsatta barn, utmaningar i arbetet och strategierna de använder sig av. Studien utgick från en kvalitativ metod i form av tio semistrukturerade intervjuer med en lärare, två elevcoacher, tre skolkuratorer och fyra skolsköterskor på grundskolor i Halland. De teorier som tillämpas för att analysera det empiriska materialet är relationsteorin, rollteorin och begreppet tillit. Resultatet påvisade vikten av att lärare och elevhälsoteamet arbetar med att skapa relationer präglade av stark tillit till eleverna. Dessutom är det av relevans att ha en god samarbetsförmåga mellan de olika professionerna samt att visa engagemang och vara lyhörd gentemot barnen. Intervjupersonerna belyste även de utmaningar som de står inför. Dessa är bland annat kopplade till resurser, socialtjänstens hantering av anmälningarna och barnens lojalitet till föräldrarna. Genom att vara ute hos eleverna och skapa starka relationer med tillit, underlättas arbetet med att uppmärksamma och identifiera våldsutsatta barn. / The purpose of this study is to examine how teachers and student health teams in elementary schools work to identify children who are or have been subjected to physical or psychological violence at home. The study has answered two questions about the ability of teachers and student health teams to identify children exposed to violence at home, the challenges they face, and the strategies they employ. We used a qualitative method based on ten semi-structured interviews with one teacher, two student coaches, three school counselors, and four school nurses at elementary schools in Halland. The theories we applied to analyze the empirical material are relationship theory, role theory, and the concept trust. The results indicated the importance of teachers and student health teams working to build strong, trusting relationships with students. Additionally, it is relevant to have good collaboration between the different professions and to show engagement and be perceptive to the children. The interviews also showed the challenges they face, including resources, the Social Services handling of reports, and the children's loyalty to their parents. By being present among the students and creating strong, trusting relationships, the work of identifying and recognizing children exposed to violence was facilitated.