Fri luftväg är det mest basala inom anestesisjuksköterskans kontext. En definitiv metod för att säkerställa fri luftväg är intubering i trachea, normalt görs detta när patienten är sövd. Vakenintubation är relativt ovanligt men förekommer på patienter där man inte är säker på att kunna upprätthålla fri luftväg efter sövning. Man förväntar sig en svår luftväg redan i förväg. Problemet är att det är svårt att hitta kvalitativ forskning där patienternas egna upplevelser av en vakenintubering beskrivs. Tidigare forskning om vakenintubering är inte omvårdnadsbaserade utan mer medicinskt inriktad. Detta gör ämnet mer intressant att studera.Syftet med studien är att beskriva patienters upplevelser i samband med en vakenintubation.Kvalitativ innehållsanalys har använts då de ansågs mest passande när människors upplevelser ska beskrivas. Sex informanter intervjuades och de fick svara på en öppen frågeställning. I analysen framkom två domäner: Fysiska upplevelser - samt Psykiska upplevelser av vakenintubation. De fysiska upplevelserna delades in i kategorierna Upplevelsen av smärta och beröring samt Sedativa läkemedels inverkan vid vakenintubering. De psykiska upplevelserna delades in i kategorierna Obehagliga minnen och erfarenheter, Upplevelsen av att känna sig utelämnad, Medvetenhet vid vakenintubation samt En paradoxal känsla. Konklusionen blir att vakenintubering är en obehaglig upplevelse. Studien har kommit fram till helt ny kunskap som kan ge bättre förståelse inför omhändertagandet av patienter som ska vakenintuberas. Anestesisjuksköterskan har en stor roll i att bemöta patienten på ett professionellt sätt. Detta för att lindra lidande och öka tryggheten för patienten. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot anestesisjukvård

Anestesisjuksköterskans arbete är genom sin karaktär och mångsidighet psykiskt krävande och anestesiologi är en specialitet där noggrannhet och en ständig mental och fysisk närvaro är av största vikt. Arbetet karaktäriseras idag av ett högt tempo och ställer krav på hög produktivitet samt innebär ofta vård av kritiskt sjuka patienter och krav på förmågan att fatta snabba beslut. Dessa faktorer kan ge upphov till negativ stress, vilket i förlängningen kan leda till fysiskt och psykiskt lidande för sjuksköterskan själv men även ett vårdlidande för patienten eftersom fel och misstag lättare begås under stressade förhållanden. Forskning visar också att det finns ett klart samband mellan arbetsrelaterad stress bland sjuksköterskor och brister i patientsäkerheten. Mot bakgrund av detta är det därför viktigt att tydliggöra vad anestesisjuksköterskan upplever som stressande i sitt yrke. Syftet med studien var att beskriva vad som upplevs som arbetsrelaterad stress bland anestesisjuksköterskor. Datainsamling skedde genom enskilda, öppna intervjuer med åtta anestesisjuksköterskor från två sjukhus i Västra Götaland. Intervjuerna analyserades sedan med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att stress på arbetet upplevs vid avsaknad av kontroll, men även vid brister i vårdandet samt i organisationen. Det handlar framför allt om att stress uppkommer när anestesisjuksköterskan på olika sätt känner sig ensam och utlämnad, när fokus inte ligger på patienten och när tidsbrist och kollegor hindrar anestesisjuksköterskan från att göra, vad hon känner, är ett bra arbete. Tidspress och produktionstryck ses som två stora bovar till stressen med risk för en ”löpande-band-verksamhet”, där patienten inte ses som en människa. Tidspressen hindrar bland annat anestesisjuksköterskan från att lindra patientens lidande men kan även orsaka vårdlidande. Bättre stöd från kollegor och framför allt anestesiläkare är önskvärt då detta stöd är viktigt för att motverka stress. Anestesisjuksköterskorna beskriver att de ofta känner en inre stress som inte syns utåt. Detta måste tas på största allvar då stress i förlängningen kan leda till stressrelaterade sjukdomar. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot anestesisjukvård

Amyotrofisk Laterskleros (ALS) är en neurologisk sjukdom som endast drabbar det motoriska nervsystemet vilket leder till förlamning och slutligen döden, överlevnaden är 3-5 år. Det finns inget botemedel mot sjukdomen, endast symtomatisk behandling. Lidande kan gestalta sig på olika sätt, välbefinnande är en unik upplevelse och högst individuell. En vårdrelation mellan en patient med denna diagnos och vårdpersonalen bör ges utrymme och präglas utav patientens önskemål. En ökad förståelse gentemot dessa patienters upplevelse är centralt och av stor betydelse för vårdrelationen. Tidigare studier kring patienters upplevelse av ALS inom ett avgränsat område är gjort. Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva upplevelser av att leva med ALS. Uppsatsen har en narrativ ansats, där självbiografier analyserats utifrån syftet. Fem kategorier blev funna ur den analyserade texten: Förändring, vårdlidande, sjukdomslidande, existentiella funderingar och välbefinnande. Medveten isolering med samtidiga funderingar kring döden visade sig vara existentiella funderingar och centralt i deras upplevelser. Bemötandet av dessa personer bör ägnas tid till för samtal med tillit och trygghet skapas. Faktorer som främjade välbefinnande hos personer med ALS var bland annat familjen, humor samt en känsla av kontroll. Detta är betydelsefullt att ta till vara på i mötet med dessa patienter. Den sammanvägda förståelsen av upplevelser av att leva med ALS är att känna sig fången i en förlorad kropp. Det är viktigt att sjuksköterskan i ett tidigt stadium av sjukdomsförloppet kommunicerar den ALS sjukes önskemål om den fortsatta vården innan denne förlorar sin förmåga att uttrycka sig. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Forskning har visat att den första tiden efter förlossningen är betydelsefull för att den nyblivna mamman skall finna trygghet i moderskapet. Att vårda utifrån ett livsvärldsperspektiv innebär att vårdaren utgår från kvinnans egna hälsoresurser och själva vårdandet och vårdrelationen framträder då som centrala aspekter för att stödja och stärka. Vårdvetenskapliga studier har visat att tiden på BB är den del av mödravårdskedjan där kvinnor är minst nöjda. Syftet med studien är därför att beskriva nyblivna mammors upplevelser av dimensioner som hindrar vårdandet på BB. En kvalitativ ansats valdes och som vetenskapligt verktyg användes Lundman och Hällgren Graneheims modell för kvalitativ innehållsanalys. Data som analyserats är en del av en större enkätundersökning som gjordes på en BB-verksamhet på ett sjukhus i västra Sverige. En rad dimensioner som hindrar vårdandet gestaltades genom mammornas nedskrivna svar. Dessa presenteras under ett tema och fyra kategorier. Det framträdande temat var att inte bli sedd som unik mamma ger upphov till lidande i moderskapets början. Resultatet visar att de nyblivna mammorna kommer till BB med en önskan om att bli stärkta i den nya rollen som föräldrar och en central aspekt är att patientperspektivet inte i tillräcklig omfattning genomsyrar vårdandet. Mammornas upplevelser av de hindrande dimensionerna diskuteras utifrån deras grundläggande behov av att tillåtas vara patienter och därmed bli omhändertagna samt att få individuellt anpassat stöd. När vårdmötet inte präglas av lyhördhet och respekt inför varje mammas unika förutsättningar kan vårdandet skapa ett vårdlidande och detta påverkar mamman i den nya livsrollen som mor. / Program: Barnmorskeutbildning

Bakgrund: Vårdskador är vanligt förekommande i både svensk och utländsk sjukvård. Överlag bidrar vårdskadorna med flera dygns förlängda vårdtider och upptar ett stort antal vårdplatser. Detta upptar resurser och kostar samhället många miljarder kronor varje år. Hälso- och sjukvårdspersonal ansvarar för patientsäkerheten i vården, vilket i Sverige är reglerat i lagar och föreskrifter. Dessa finns till för att skydda patienter mot vårdskador och innebär en skyldighet för hälso- och sjukvården att ständigt jobba för att utveckla kvalitet och säkerhet i vården. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva patienters upplevelser av att drabbas av vårdskada. Metod: En litteraturöversikt enligt Friberg har genomförts. Sökning efter resultatartiklar till översikten gjordes i CINAHL Complete och PubMed. Elva originalartiklar hittades, vilka utgör underlag för resultatet i översikten. Resultat: Med stöd i Katie Erikssons vårdteori identifierades tre huvudkategorier av upplevelser, vilka var vårdlidande, sjukdomslidande och livslidande. Varje kategori hade tillhörande underkategorier där patienternas upplevelser beskrivs. Diskussion: Huvudfynd i resultatet har diskuterats utifrån bakgrund, annan forskning och Katie Erikssons vårdteori. Kommunikation och information från vårdpersonalen efter en vårdskada upplevs av patienter bristfällig. I de fall då kommunikation och information upplevs tillfredställande minskar också vårdlidandet. Patienters upplevelser visar att vårdpersonal inte följer sitt ansvar och befintliga lagar, vilket tycks utgöra ett problem som hämmar kvalitet och säkerhet i vården. I kontrast till de negativa upplevelserna förekommer också positiva upplevelser vilka relateras till god vård innan och efter vårdskadan. / Background: Adverse events are common in Swedish and foreign healthcare. These events overall contribute to several days of prolonged hospital stay and occupies a large number of hospital beds. It occupies resources and costs the society billions of Swedish crowns (SEK) every year. Healthcare professionals are responsible for the patients’ safety in the healthcare, which in Sweden is regulated by laws and regulations. These are designed to protect patients against adverse events and injuries in the healthcare and entail obligations for healthcare professionals to constantly work to develop the quality and safety for the patients in the healthcare.  Aim: The aim of this literature review was to describe patients´ experiences of being affected by an adverse event. Method: A literature review has been performed according to Friberg’s method. The databases CINAHL Complete and PubMed were used for searching articles for this literature review. Eleven original articles were found, which are used to form the results of this review. Results: With support in Katie Eriksson´s theory of caring, three main categories of patients experiences were found, these categories were suffering related to healthcare, suffering from illness, suffering of life. Each category had related subcategories where patients' experiences are described. Discussion: Main findings has been discussed on the basis of the background, other research and Katie Eriksson’s theory of caring. A lack of communication and information from the healthcare professionals after an adverse event was experienced. In cases when the communication and information perceived satisfactorily the suffer were reduced. Patients’ experiences show that healthcare professionals do not follow their responsibilities and the existing laws, which inhibits the quality and safety of the healthcare. In contrast to the negative experiences there were also positive experiences, which are related to good care before and after the adverse event.

Syftet med studien var att beskriva patienters erfarenheter av hur den personligaintegriteten respekteras i olika vårdsituationer. Varje människa har rätt att blirespekterad som en individ och inte utsättas för intrång i den personliga sfären. Då dettainte alltid respekteras i vårdsituationerna blir det intressant att skaffa kunskaper om hurpatienter upplever detta. I studien användes en kvalitativ ansats. Med hjälp av criticalincident metoden undersöktes patienters positiva och negativa erfarenheter av hur denpersonliga integriteten respekterades i olika vårdsituationer. Nio informanter deltog istudien, dessa bidrog med arton berättelser. Materialet analyserades kvalitativt. Treöverordnade teman med fem underteman framstod. Övergripande handlar fenomenetom att bli respekterad som människa. De tre överordnade temana är att bli lyssnad till,att bli sedd och att bli förstådd. Resultatet visar att om den personliga integriteten interespekterades blev patienter kränkta och ett onödigt lidande orsakades därmed avvården. Studien har betydelse för vården då respekt för integriteten är ett grundläggandebehov för patienters upplevelse av hälsa och lidande. / The aim of this study was to describe patient’s experiences of how privacy is respectedin health care. Every human being has the right to be respected as an individual and notbe subjected to interference in the personal sphere. Since this is not always respected inhealth care, it is interesting to gain knowledge about patient’s experiences. Aqualitative method was used in the study. By using the critical incident techniquepatient’s positive and negative experiences of personal integrity in health care wasreviewed. Nine informants participated and contributed eighteen stories. The materialwas analyzed qualitatively. Three superior themes with five subthemes found. Overall,this phenomenon is about to be respected as a human being. The superior themes are tobe heard, to be seen and to be understood. The result shows that if the personal privacywas not respected, the patient’s felt violated and an unnecessary suffering was therebycreated of health care. The study has implications for health care because the integrityis a fundamental need for patient’s experiences of health and suffering.

Bakgrund: Det är viktigt att sjuksköterskor som arbetar inom den perioperativa vården har kunskaper och färdigheter om faktorer som orsakar trycksår så att förebyggande åtgärder kan genomföras. Det är väl dokumenterat att det finns stora kostnadsbesparingar för samhället i arbetet genom förebyggandet av trycksår. Trycksår i litteraturöversikter diskuteras främst i samband med långtidsvård, intensivvård och rehabilitering. Det är mindre fokus i litteraturöversikter på den akuta vården samt den operativa miljön relaterat till trycksår. Syfte: Syftet med den systematiska litteraturstudien var att kartlägga faktorer som är viktiga att uppmärksamma för att minska risken att utveckla trycksår perioperativt. Metod: En systematisk litteraturstudie med kvantitativ metod. Resultat: I resultatet presenteras faktorer i tre olika teman per, intra och postoperativa faktorer som är viktiga att beakta för det perioperativa teamet i det trycksårspreventiva arbetet. Återkommande faktorer som påverkar trycksårsutveckling var operationstid, diabetes, poäng i Bradenskalan, BMI, mobilitet, mätinstrument, blodtryck, läkemedel, anestesiform, temperatur, postoperativa tiden, friktion och skjuvning, utsatta områden där trycksår utvecklas samt fukt och inkontinens. Slutsats: Vår systematiska litteraturstudie påvisar faktorer som påverkar trycksårsutveckling i den operativa miljön. Resultatet av denna systematiska litteraturstudie kan möjligen styrka att det finns många perioperativa faktorer som påverkar trycksårsutveckling samt att den perioperativa miljön är en högriskmiljö för att utveckla trycksår. Viktiga faktorer som det perioperativa teamet behöver uppmärksamma för att minska risken att trycksår uppstår perioperativt framkommer i resultatet. / Background: It is important that clinical nurse specialists working in the perioperative care have the knowledge and skills of key factors that cause pressure sores so that preventive measures can be implemented. It is well documented that there are significant cost savings to society in the prevention of pressure ulcers. Pressure ulcers in the literature reviews discussed primarily in the context of long-term care, intensive care and rehabilitation. There is less focus on literature reviews on the acute care and the operating environment related to pressure ulcers. Objective: The purpose of the systematic study was to identify factors that are important to pay attention to reduce the risk of developing pressure ulcers perioperatively. Method: A systematic literature review with quantitative method. Results:In the result analysis showed this result in three different themes: a, intra and post-operative factors that are important to consider for the perioperative team in pressure ulcer prevention. Recurring factors in the outcome affecting pressure ulcers development were operative time, diabetes, points Braden Scale, BMI, mobility, measuring instruments, blood pressure, drugs, anesthesia shape, temperature, postoperative period, friction and shear, vulnerable areas where pressure ulcers develop as well as moisture and incontinence. Conclusion: Our systematic literature review reveals factors affecting pressure ulcer development in the operating environment. The result of this systematic literature could possibly prove that there are many perioperative factors affecting pressure ulcer development, and the perioperative environment is a high-risk environment for developing pressure ulcers. Important factors that the perioperative team needs to pay attention to reduce the risk of pressure ulcers occurring perioperatively evident in the results.

<p>Syftet med studien var att beskriva patienters erfarenheter av hur den personligaintegriteten respekteras i olika vårdsituationer. Varje människa har rätt att blirespekterad som en individ och inte utsättas för intrång i den personliga sfären. Då dettainte alltid respekteras i vårdsituationerna blir det intressant att skaffa kunskaper om hurpatienter upplever detta. I studien användes en kvalitativ ansats. Med hjälp av criticalincident metoden undersöktes patienters positiva och negativa erfarenheter av hur denpersonliga integriteten respekterades i olika vårdsituationer. Nio informanter deltog istudien, dessa bidrog med arton berättelser. Materialet analyserades kvalitativt. Treöverordnade teman med fem underteman framstod. Övergripande handlar fenomenetom att bli respekterad som människa. De tre överordnade temana är att bli lyssnad till,att bli sedd och att bli förstådd. Resultatet visar att om den personliga integriteten interespekterades blev patienter kränkta och ett onödigt lidande orsakades därmed avvården. Studien har betydelse för vården då respekt för integriteten är ett grundläggandebehov för patienters upplevelse av hälsa och lidande.</p> / <p>The aim of this study was to describe patient’s experiences of how privacy is respectedin health care. Every human being has the right to be respected as an individual and notbe subjected to interference in the personal sphere. Since this is not always respected inhealth care, it is interesting to gain knowledge about patient’s experiences. Aqualitative method was used in the study. By using the critical incident techniquepatient’s positive and negative experiences of personal integrity in health care wasreviewed. Nine informants participated and contributed eighteen stories. The materialwas analyzed qualitatively. Three superior themes with five subthemes found. Overall,this phenomenon is about to be respected as a human being. The superior themes are tobe heard, to be seen and to be understood. The result shows that if the personal privacywas not respected, the patient’s felt violated and an unnecessary suffering was therebycreated of health care. The study has implications for health care because the integrityis a fundamental need for patient’s experiences of health and suffering.</p>

Bakgrund: Allt fler nyanlända och asylsökande söker vård i Sverige. Många bär på traumatiska upplevelser av att fly sitt hemland och lämna sin trygghet. Psykisk ohälsa är vanligt förekommande och flertalet kommer vara i behov av att söka sjukvård i Sverige som i sin tur har skyldighet att ge var och en den vård de behöver, på lika villkor. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter med posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) relaterat till flyktingtrauma. Metod: Studien utfördes som en intervjustudie på livsvärldsteoretisk grund och intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Temat “Svåra möten som berikar” framträdde med fyra subteman där sjuksköterskorna beskriver upplevelser av att känna sig begränsad och inte räcka till i sin vårdande roll, behovet av att bygga relationer till patienter, tyngden av att bära någon annans lidande, men också den hedrande känslan av att få ta del av någons lidande. Sjuksköterskorna beskriver vidare en känsla av att dessa patienter inte får vård på lika villkor och att det finns ett behov av mer kunskap om transkulturell psykiatri och dess roll i vårdandet av denna patientgrupp. Diskussion/Slutsats: Trots sjuksköterskans välvilja om att vårda och göra gott krävs ytterligare kunskap kring området transkulturell psykiatri för att kunna anta de utmaningar dagens hälso-sjukvård står inför. Verksamheter bör därför prioritera tillgång till reflektion och stöd på arbetsplatsen, ombesörja att rätt profession befinner sig på rätt plats samt lägga vikt vid kompetensutveckling.

Sjuksköterskors ansvar är att främja hälsa och lindra lidande. En bristande patientsäkerhet kan leda till att patienter utsätts för vårdlidande. För att förbättra patientsäkerheten måste sjuksköterskor rapportera risker och avvikande händelser till vårdgivaren. Trots en lagstiftad skyldighet att rapportera risker och avvikelser är det många sjuksköterskor som inte gör detta. Syftet med litteraturöversikten var att sammanställa faktorer som påverkar sjuksköterskors avvikelserapportering. Studien gjordes med integrerad metod och analysmaterialet bestod av 26 artiklar. Fyra huvudkategorier beskriver hindrande faktorer. Tre huvudkategorier beskriver främjande faktorer. Sjuksköterskor beskrev att hinder för att rapportera risker och avvikelser kunde vara olika rädslor, arbetsmiljön, bemötandet från patienter, kollegor, organisation och ledning, kunskapsluckor i utbildningen om avvikelserapportering, kulturen på arbetsplatsen och utebliven återkoppling. De främjande faktorerna var att sjuksköterskorna önskade en stödjande ledning, öppen och tillåtande kultur och att de hade kunskap om vad avvikelserapportering innebär. Det är viktigt att sjuksköterskors arbetsmiljö är tillåtande. Om sjuksköterskor vågar rapportera risker och avvikelser upprätthålls en hög patientsäkerhet. För att vidare kunna arbeta med utveckling av sjuksköterskors avvikelserapportering inom svensk hälso- och sjukvård behövs fler studier i svensk kontext göras.