Bakgrund: En vårdrelaterad infektion (VRI) är en av de vanligaste komplikationer som drabbar patienter som vårdas på sjukhus eller andra vårdinrättningar; uppskattningsvis drabbas cirka 10 % av patienterna. Basala hygienrutiner är en effektiv metod för att förhindra kontaktsmitta och därmed minska spridningen av VRI. Enligt Socialstyrelsens föreskrifter om basala hygienrutiner inom hälso- och sjukvården ska vårdpersonalen för att begränsa VRI iaktta dessa åtgärder vid all undersökning, behandling eller annan direktkontakt med patienten. Syfte: Syftet med studien var att kartlägga vårdpersonalens kunskaper om basala hygienrutiner och om det finns faktorer som påverkar följsamheten till de basala hygienrutinerna. Metod: Studien hade en kvantitativ ansats med icke experimentell design, där personalens kunskaper om basala hygienrutiner beskrevs och mättes. Hypoteser utformades och testades. Deskriptiv- och sambandsanalys genomfördes på resultatet. Resultat: Kunskapsnivån hos personalen är relativt hög men förbättringspotential finns. Det finns en tendens till högre följsamhet när kunskapsnivån ökar. Till viss del påverkar olika faktorer följsamheten till hygienrutinerna, bland annat tillgång till desinfektionsmedel och tvättställ samt akuta situationer. Slutsats: Författarna till föreliggande studie anser att utbildning bör ingå som ett obligatoriskt moment vid anställning vid Skaraborgs Sjukhus, samt att det bör finnas en plan för uppdatering av vårdpersonalens kunskaper om basala hygienrutiner. / Background: A hospital-aquired infection is one of the most common complications suffered by patients treated in a hospital or other health care facilities; about 10 % of the patients get a hospital-aquired infection. Routines for basic hygiene is an effective method for preventing contact transmission, and thereby reduce the spread of VRI. According to the regulations for basic hygiene from the National Board of Health and Welfare, the staff is obligated to comply with these measures at any examination, treatment or other direct contact with the patient, to limit the spread of VRI. Aim: The purpose of the study was to chart the nursing staff’s knowledge of the routines for basic hygiene and whether there are factors that affect the adherence to these routines. Method: The study had a quantitative approach with non-experimental design, where the staff's knowledge of the routines for basic hygiene were described and measured. Hypotheses were designed and tested. Descriptive and correlation analyses were performed on the result. Result: The level of knowledge in the staff is relatively high, but there is room for improvement. There is a tendency of higher adherence when the level of knowledge arises. To some extent certain factors affect the adherence to the hygiene routines, for example access of disinfectants and sinks, and acute situations. Conclusion: Extent of knowledge about the subject affects adherence to the routines for basic hygiene, and because of that the authors of this study consider that education should be included as a mandatory element for employment at Skaraborg Hospital, and that there should be a plan for refreshing the nursing staff’s knowledge of routines for basic hygiene.

Syftet med studien var att jämföra hur väl transthorakal (TTE) och transesofageal ekokardiografi (TEE) kompletterar varandra vid diagnosticering av Staphylococcus Aureus (S. aureus) -endokardit (SAE). S. aureus är en av de ledande bakterierna inom vårdrelaterade infektioner. SAE blir vanligare, något forskare relaterar till att fler invasiva ingrepp görs. TTE är förstahandsalternativet för att besvara alternativt dementera frågeställningen och följs ofta av en TEE som bidrar till förbättrad bildkvalité och möjlighet att visualisera mindre strukturer. På Skaraborgs sjukhus i Skövde (SkaS) anses TEE-undersökningarna många gånger genomförs i onödan då få endokarditer hittas. Studien var jämförande med en kvantitativ ansats. Materialet har samlats in på kliniskt fysiologiskt laboratorium i Skövde. Det resulterade i elva deltagare. Båda könen inkluderades, patienter under 18 år exkluderades. Resultatet visade att fyra endokarditer diagnostiserades. Streptococcus Sanguinus var den bakterie som orsakade flest endokarditer medan S. aureus inte orsakade någon endokardit. Fem av elva patienter hade någon form av riskfaktor för endokardit. Fem av elva patienter blododlades positivt för S. aureus. Hygienen vid undersökningstillfällena, framförallt TEE är viktig då 80 % av vårdpersonalen kan vara bärare av S. aureus. TTE- och TEE-undersökningen kompletterar varandra. Kombinationen av undersökningarna gör resultatet tillförlitligt. TEE är därför av värde vid endokarditfrågeställning. / The purpose was to compare how transthoracic (TTE) and transesophageal echocardiography (TEE) complement each other in the diagnosis of Staphylococcus Aureus (S. aureus)-Endocarditis (SAE). S. aureus is one of the leading bacteria in health-related infections. SAE becomes more common, which researchers associate with more invasive interventions. TTE is a first step to confirm or rule out endocarditis and often followed by TEE-examination. At Skaraborg Hospital in Skövde (SkaS), the TEE-survey is considered unnecessary many times when not finding enough endocarditis. The study was a comparative study with quantitative approach, where the material was collected at clinical physiological laboratory at SkaS, Skövde, which resulted in eleven participants. Both sexes were included, patients below 18 years were excluded. Results showed that four endocarditis was diagnosed. Streptococcus Sanguinus was the bacterium that caused most endocarditis while S. aureus did not cause endocarditis. Five of eleven patients had some form of risk factor for endocarditis. Five of eleven patients were positive for S. aureus. Hygiene at the examinations, especially TEE is important because 80 % of healthcare professionals could be carriers of S. aureus. The TTE and TEE survey complement each other. Carrying out the surveys together is what makes the diagnosis safe.

Introduktion: Anestesiverksamhet betraktas enligt Socialstyrelsen som en högriskspecialitet med avseende på patientsäkerhet. Varje år skapar vårdrelaterade infektioner onödigt lidande för patienter, förlänger vårdtider och kostar samhället enorma summor. Med en god och säker vård med hög kvalitet kan anestesisjuksköterskor förbättra säkerhetsarbetet för patienten. Syfte: Att beskriva anestesisjuksköterskors erfarenheter av faktorer som påverkar följsamheten till basala hygienrutiner i samband med anestesiinduktion. Metod: Studien har en kvalitativ ansats. Åtta anestesisjuksköterskor från tre olika sjukhus i Sverige medverkade i studien. Data samlades in med kvalitativa semistrukturerade intervjuer och intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fem huvudfaktorer: Stress och tidsbrist vid akuta situationer, operationssalens fysiska miljö, dåliga vanor, bristande feedback och patientens psykiska tillstånd. Slutsats: Det som framkom i studien var att hygienen brister av anledningar som går att förhindra och förbättra. För att motverka bristande hygienrutiner måste alla inom anestesiverksamheten arbeta tillsammans med hjälp av god kommunikation samt mot ett gemensamt mål. Anestesiverksamheten borde se dessa faktorer som en utav de mest primära och ha mer öppna dialoger tillsammans med medarbetarna för att identifiera liknande problem. / Introduction: Anesthetic healthcare are considered according to the National Board of Health and Welfare as a high risk specialist in patient safety. Health related infections create unnecessary suffering for patients, prolongs care times and cost the community huge amounts of money. With a good and safe healthcare of high quality, anesthetic nurses can improve the safety work for the patient. Aim: To highlight the anesthesia nurses experience of the factors that affects the compliance with basic hygiene routines associated with anesthesia induction. Method: The study has a qualitative approach. Eight anesthesia nurses from three different hospitals in Sweden participated in the study. Data was collected using qualitative semi-structured interviews and the interviews were analyzed with qualitative content analysis. Results: The analysis resulted in five main factors: stress and lack of time in acute situations, physical environment of the operating room, bad habits, lack of feedback and patients mental condition. Conclusion: The study found that hygiene is lacking for reasons that can be prevented and improved. In order to counter the lack of hygiene routines, all within the anesthetic healthcare units must work together with the help of good communication and towards a common goal. Anesthetic healthcare units should consider these factors as one of the most primary and have more open dialogues with employees to identify similar issues.

Introduktion: Vårdrelaterade infektioner, VRI:er, är ett stort hälsoproblem i Sverige. Genom att förebygga de undvikbara infektioner som drabbar patienter på våra sjukhus skulle vi kunna frigöra uppemot 200 000 vårddygn och 2,2 miljarder kronor per år. PVK:er står för en oklar del av dessa infektioner. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som kan påverka förekomsten av PVK-relaterade infektioner. Metod: en systematisk litteraturöversikt med kvalitativ ansats. Originalstudier som svarade mot studiens syfte söktes i databaserna Ci-nahl och Pubmed, med kriterier att de skulle vara publicerade de senaste 10 åren. Narrativ analys i form av koncentrering och kategorisering av resultatet med en sammanställning i text. Resultat: Tolv studier inkluderades i översikten. Huvudfynden kan sammanfattas som att klorhexidinsprit är bättre än povidonjod, injektionsmembran behöver desinfekteras för att kunna rekommenderas, heparin är inte bättre än natriumklorid för att förebygga komplikat-ioner, valet av förband påverkar inte komplikationsförekomsten och att PVK:er bör bytas på klinisk indikation. Slutsats: Det som genomgående lyfts i de inkluderade studierna är att det saknas underlag för att fastställa förekomsten av PVK-relaterad bakteriemi. Denna litteraturö-versikt visar att för att minska förekomsten av PVK-relaterade infektioner bör klorhexidinsprit användas som desinfektionsmedel och PVK:er bytas på klinisk indikation. Det som tydligt framkommit är att PVK-relaterade infektioner är ett understuderat ämne, det behövs stora stu-dier som mäter förekomsten av infektionerna för att sedan med ytterligare studier kunna mäta effekten av olika interventioner. / Introduction: Healthcare-associated infections, HAI’s, are a major health problem in Sweden. By preventing the avoidable infections that affect patients in our hospitals, we could free up to 200,000 care days and 2.2 billion SEK yearly. PVC’s account for an unclear proportion of these infections. Aim: The aim of the study was to investigate which factors may affect the occurrence of PVC-related infections. Method: a systematic literature review with a qualitative approach. Original studies that responded to the purpose of the study were searched in the data-bases Cinahl and Pubmed, with criteria that they should have been published in the last 10 years. Narrative analysis in the form of concentration and categorization of the results with a compilation in text. Results: Twelve studies were included in the review. The main findings can be summarized as that chlorhexidine alcohol is better than povidone-iodine, injection membranes need to be disinfected to be recommended, heparin is not better than sodium chloride for preventing complications, the choice of dressing does not affect the occurrence of compli-cations and that PVC’s should be changed on clinical indication. Conclusion: What is consistently highlighted in the included studies is that there is a lack of evidence to determine the occurrence of PVC-related bacteraemia. This literature review shows that in order to reduce PVC-related infections, chlorhexidine alcohol should be used as a disinfectant and that PVC’s are to be changed on clinical indication. What has clearly emerged is that PVC-related infections are an understudied topic, large studies are needed that measure the occurrence of the infections in order to then be able to measure the effect of various interventions with further studies.