Vårdrelaterade infektioner är den vanligaste vårdskadan på svenska sjukhus och drabbar årligen 9 % av sjukhusens patienter. Syftet med studien var att undersöka inkomna synpunkter och klagomål till Patientnämnden rörande brister i hygien och vårdmiljö samt vårdrelaterade infektioner. Datainsamling skedde genom att ärenden som inkommit till Patientnämnden under perioden 160701–170630 studerades. För att besvara syftet har en deskriptiv design och huvudsakligen kvalitativ textanalys med induktiv ansats använts. Resultatet av studien visade att tio ärenden innehållande upplevda brister i hygien och vårdmiljö samt 26 ärenden innehållande vårdrelaterade infektioner inkommit till Patient­nämnden under den aktuella tidsperioden. Upplevda brister i hygien och vårdmiljö gjorde att patienter och närstående ansåg vårdpersonalen vara okunnig och slarvig, samt att de ifrågasatte vårdens städrutiner. Att drabbas av en vårdrelaterad infektion beskrevs som frustrerande, med förlängda vårdtider samt ett minskat förtroende för vården. Vårdrelaterade infektioner orsakade ett fysiskt och psykiskt lidande. Enligt Virginia Henderson är målet med omvårdnad en bättre hälsa för den människa som vårdas samt att omvårdnaden ska ge patienten sitt oberoende tillbaka så snart som möjligt. När patienter drabbas av en vårdrelaterad infektion misslyckas således vårdpersonalen med omvårdnadens mål. Att öka vårdpersonalens följsamhet till basala hygienrutiner samt förståelsen för patientens situation leder till minskat lidande för patienter och närstående. / Health care acquired infections are the most common injuries resulting from care that occur in Swedish hospitals and 9 % of hospitalized patients are affected annually. The aim of this study was to investigate the comments and complaints received by the Patients Advisory Committee regarding the hospitals shortcomings in hygiene and healthcare environment and health care acquired infections. To collect data cases received by Patients Advisory Committee during 160701-170630 were analysed. A descriptive design and qualitative data analysis was used. The results of this study showed that ten cases containing perceived shortcomings in hygiene and healthcare environment and 26 cases involving health care acquired infections were received by Patients Advisory Committee. Due to the experienced deficiencies in hygiene and the healthcare environment patients and close relatives considered the healthcare staff to be ignorant and sloppy. They also questioned their cleaning routines regarding the healthcare environment. As a patient, being affected by a health care acquired infection was described as frustrating, with extended care times and reduced confidence in the overall healthcare organization. Health care acquired infections caused physical and mental suffering. According to Virginia Henderson, the aim of nursing care would always be a better health for the persons being cared for and to help them regain their independence. The result of the study show that the health care system has failed in this regard. Increasing compliance to basic hygiene routines and the understanding of the patients’ situation lead to reduced suffering for patients and relatives.

Bristande handhygien hos vårdpersonal är idag främsta orsaken till uppkomst av vårdrelaterad infektion (VRI), något som både skapar lidande för den drabbade samt utgör stora kostnader för vården och samhället. Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att undersöka vilka faktorer som påverkar följsamheten till handhygien hos vårdpersonal samt vilka interventioner som finns för att förbättra följsamheten. 25 artiklar analyserades och resultatet visade att följsamheten till handhygien påverkades av olika typer av arbetsmoment, yrkesprofession, den fysiska arbetsmiljön, arbetskollegor samt vårdpersonalens egen inställning/attityd till handhygien. Interventioner för att förbättra handhygien var främst utbildning och feedback, tävlingar och belöning, visuell stimulering samt multimodala interventioner. Det finns kunskapsluckor gällande hur och när handhygien bör utföras. Det är viktigt att göra personalen delaktig i arbetet med följsamhet till handhygien. Utbildning är viktigt i arbetet för att främja handhygien. Tävlingar, belöning samt upplevelsen av att vara övervakad leder till att personalen känner prestationskrav vilket visade sig ha god effekt på handhygienen. Personalen upplever dock inte alltid detta positivt. Genom att skapa en miljö där personalen känner sig delaktig och kombinera detta med flera interventioner kan följsamheten främjas på bästa sätt, dock finns det en bristande kunskap om hur interventionerna ska utformas för att ha kvarstående effekt över tid.

Vårdrelaterade infektioner, VRI, är ett av de största hoten mot patientsäkerheten i hälso- och sjukvården. Inte bara i Sverige utan också i resten av världen. I den här uppsatsen så har vi analyserat data från punktprevalensmätningar för VRI, PPMVRI, som utförts i Västerbotten mellan åren 2008-2015. Utifrån det givna datat har vi skapat modeller med både logistisk regression, LR, och linjär diskriminant analys, LDA. Vi jämför sedan de två metodernas förmåga att prediktera VRI med avseende på specificitet, enskilda modeller konstruerades både för hela Västerbotten men också för enskilda sjukhus och avdelningar. Vidare så undersöker vi om information kring patienters komorbiditet, alltså förekomsten av andra sjukdomar förutom den primära, kan öka metodernas prestanda. Av våra två metoder var det LR som presterade bäst med en specificitet på 32.79 % och LDA hade en specificitet på 31.20 %. För båda metoderna så visade det sig att modellen för Västerbotten presterade bättre än modellerna för enskilda avdelningar och sjukhus. Vi kom också fram till att information om patienters komorbiditet kan hjälpa till att öka specificiteten, men vi hade för få observationer (90 st med VRI och 90 st utan VRI) för att kunna ge ett definitivt svar. En överlevnadsanalys utfördes för att bekräfta tidigare resultat om att VRI-patienter har en signifikant högre 90-dagars dödlighet, vårt resultat stämde väl överens med tidigare studier. Sammanfattningsvis visade vi på att statistiska metoder kan användas för att prediktera och analysera vilka patienter som ligger i riskzonen för att drabbas av VRI, samt att det skulle behövas ytterligare studier för att undersöka huruvida information om patienters komorbiditet skulle kunna hjälpa oss att ytterligare förbättra den prediktiva förmågan hos dessa metoder.

Bakgrund: Patienter drabbas av vårdrelaterade infektioner inom olika vårdmiljöer varje dag.Detta bidrar till onödiga kostnader och ett onödigt lidande för patienten som skulle kunnaundvikas. Syfte: Att beskriva vårdmiljöns betydelse för att förebygga vårdrelateradeinfektioner. Metod: Litteraturöversiktens resultat bygger på 15 vetenskapliga artiklar, sompublicerats mellan 2015–2020. Artiklarnas ursprungsland är USA, Kanada, Kina, Tyskland,Iran, Österrike, Uganda, Nigeria och England. Resultat: Tre teman identifierades som var,Vårdmiljöns utformning, Kontaktytor i vårdmiljön och Möjligheter till handhygien. Resultatetvisar att vårdmiljön och dess utformning har en betydelse för risken av att drabbas av envårdrelaterad infektion. Slutsats: Slutsatsen av denna litteraturöversikt är att vårdmiljön har enbetydelse för överföring av bakterier och virus, vilket kan orsaka vårdrelaterade infektioner. / Background: Patients are affected by healthcare-associated infections in different careenvironments every day. This contributes to unnecessary costs and suffering for patients thatcould be avoided. Aim: To describe the importance of the care environment in preventinghealthcare-associated infections. Method: The results of the literature review are based on 15scientific articles, published between 2015-2020. The countries of origin of the articles are theUnited States, Canada, China, Germany, Iran, Austria, Uganda, Nigeria and England. Results:Three themes were identified: Care environment, Contact surfaces in the care environment andOpportunities for hand hygiene. The results show that the care environment and its design ismaking a risk of suffering from a healthcare-associated infection. Conclusion: The conclusionof this literature study is that the care environment has an impact on the transmission of bacteriaand viruses, which can cause healthcare-associated infections.

Bakgrund: I operationssjuksköterskans kompetensbeskrivning ingår infektionsförebyggande arbete för att minska risken att patienten att drabbas av postoperativa infektioner. En smittväg som bakterier kan färdas till operationssåret är via partiklar i luften, på engelska colony forming units (CFU). Det är således viktigt för operationssjuksköterskan att ha kunskap om vilka faktorer som påverkar antal CFU för att kunna vidta åtgärder för att begränsa antalet CFU. Studier visar att faktorer som antal personer som befinner sig inne på operationssalen samt antal dörröppning kan öka antal CFU/m3.    Syfte: Att undersöka sambandet mellan mängd CFU inom det sterila området på operationssalen, antalet personer samt dörröppningar på salen.   Metod: Icke experimentella mätningar med aktiv luftmätare och observationer genomfördes på 13 operationer. Insamlade data analyserades statistiskt genom korrelationell analys med kvantitativ ansats.   Resultat: Ingen korrelation kunde ses mellan antalet CFU inom det sterila fältet, antal dörröppningar, vilken dörr som öppnades eller hur många personer som befann sig inne på operationssalen.     Slutsats: Risken för att drabbas av en infektion från luftburna CFU på stora operationssalar med LAF-ventilation anses vara minimal. Operationssjuksköterskan kan i sitt arbete känna trygghet i salens förmåga att hantera ett stort antal personer och dörröppningar.

Bakgrund Basala hygienrutiner inklusive handhygien är den mest fundamentala åtgärd för att förhindra smittspridning. WHO har tagit fram riktlinjer för sjukvårdspersonal när och hur handhygien ska utföras. Indirekt kontaktsmitta är den vanligaste smittvägen förmikroorganismer inom sjukhus där främsta mellanled är sjukvårdspersonalens händer. Tidigare forskning har visat att sjuksköterskor brister i följsamhet till handhygien. Vårdrelaterade infektioner och multiresistenta mikroorganismer kan leda till lidande förindividen. I sjuksköterskans ansvarsområde ingår att lindra lidande och främja hälsa. Syfte Syftet var att beskriva vad som påverkar sjuksköterskors följsamhet vad gäller handhygien inom sjukhus. Metod Studien genomfördes med designen icke-systematisk litteraturöversikt. Genom sökningar med specifika söktermer i databaserna CINAHL complete och PubMed identifierades 15 vetenskapliga artiklar som kvalitetsgranskades utifrån Sophiahemmet Högskolakvalitetsgranskningsmall. Genom integrerad dataanalys sammanställdes resultatet i identifierade kategorier. Resultat De fyra identifierade huvudkategorierna i resultatet var Individuella barriärer och motivationer, Barriärer och motivationer på avdelningen, Tillgänglighet av handhygienmaterial och När och vart sjuksköterskan arbetar samt försvårande tillfällen. Dessa huvudkategorier bestod av åtta subkategorier. Identifierade faktorer som påverkadesjuksköterskors följsamhet till handhygien var bland annat arbetsbelastning, stöd frånchefer, motivation att skydda patienten samt hudirritation, torrhet och skador på händerna. Slutsats Resultatet visade på både organisatoriska och individuella faktorer som påverkadesjuksköterskors följsamhet till handhygien. Litteraturöversiktens syfte besvarades genom fyra övergripande huvudkategorier i resultatet vilka alla påverkade sjuksköterskors följsamhet till handhygien. I somliga kategorier framkom barriärer vilket hade negativinverkan på följsamhet, och i andra kategorier motivationer som påverkade följsamheten positivt. Handhygien är grundläggande för sjuksköterskor och resultatet kan bidra tillförbättringsarbete på organisatorisk och individuell nivå. / Background Basic hygiene routines, including hand hygiene, is the most fundamental measure in transmission prevention. The WHO has developed guidelines for when and how healthcare workers should perform hand hygiene. The most common pathway of transmission in hospitals is indirect contact transmission, where healthcare professionals' hands are the foremost intermediaries. Previous research show nurses lack of compliance for handhygiene. Healthcare associated infections and multiresistant microorganisms can lead to suffering for the individual. Ease of suffering and promoting health is the nurse’s responsibility. Aim The aim was to describe what affects nurse's adherence to hand hygiene in hospital settings. Method The method for this study was non-systematic literature review. Through searches with specific keywords in the databases CINAHL complete and PubMed, 15 scientific articles were identified through inclusion- and exclusion criterions. The quality of identified articles was assessed with Sophiahemmet Högskolas quality review template. The result was compiled in identified categories through integrative data analysis. Results The results of this literature review were presented with four main categories: Individual barriers and motivations, Barriers and motivations on the ward, Availability of handhygiene materials lastly When and where the nurse works and aggravating situations. These main categories were based on eight subcategories. The identified factors that affected nurse’s compliance to hand hygiene included workload, support from manager, motivation to protect patients, skin irritation, dryness and sore hands. Conclusions The result showed that both organizational and individual factors affected nurses handhygiene compliance. The purpose of this literature review was answered through four categorizes, all affected nurses hand hygiene compliance. In some categories, barriers that effected the compliance negatively were found. In other categories motivations with positive impact were identified. Hand hygiene is fundamental for nurses and the result can contribute to improvement work on both an organisational and individual level.

Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner (VRI) är den vanligaste vårdskadan inom Sveriges hälso- och sjukvård, fler än 57,000 personer i den svenska slutenvården diagnostiseras med en VRI årligen. Patienter har ofta ingen eller mycket lite kunskap om VRI och vad det kan leda till för konsekvenser. Upplevelser av en VRI utifrån patientperspektivet har hamnat i skymundan. Det är viktigt att belysa patientupplevelser för att öka kunskap och förståelse hos den verksamma sjuksköterskan. Syfte: Syftet med studien var att belysa patienters upplevelser av vårdrelaterade infektioner. Metod: Studien genomfördes som en integrerande sammanställning av kvalitativ forskning inspirerad av metasyntes med en induktiv ansats. Forskning inhämtades från databaserna Cinahl Complete och PubMed och analyserades med hjälp av Fribergs analysmodell för integrerande sammanställningar av kvalitativ forskning inspirerade av metasyntes. Totalt tio forskningsartiklar inkluderades i analysen. Resultat: Patienter som drabbas av vårdrelaterade infektioner upplever fysiska besvär till följd av VRIn. Patienterna påverkades även psykiskt, både negativt och positivt. Patienter upplever att VRIn skapade begränsningar i vardagen på grund av fysiska nedsättningar vilket även ledde till att patienterna upplevde att familj och relationer påverkades. Upplevelser av sjukvården och bemötande av sjukvårdspersonalen hade en betydelse i hur patienterna beskrev upplevelsen i sin helhet. Patienterna upplevde att kommunikation och kontinuitet var två betydande faktorer för omvårdnaden, både kommunikation och kontinuitet upplevdes vara bristfällig. Slutsats: Vårdrelaterade infektioner måste bemötas med ett holistiskt synsätt från sjukvårdspersonalen och utrymme måste ges för patienterna att kunna berätta och dela upplevelsen i samband med att vård ges för infektionen. Fysiska sjukdomar kan leda till psykologisk påverkan och bör också tas i beaktning vid vård av vårdrelaterade infektioner.

Bakgrund: Urinvägsinfektioner är en av de vanligaste vårdrelaterade infektionerna inom svensk sjukvård. Varje år drabbas 65 000 personer av en vårdrelaterad infektion, av dessa är 14 % urinvägsrelaterad. Detta medför onödigt lidande för patienten, men ger också upphov till förlängda vårdtider och ökade kostnader för hälso- och sjukvården. Syfte: Syftet var att beskriva hur sjuksköterskan kan arbeta preventivt för att minska förekomsten av vårdrelaterade urinvägsinfektioner. Metod: Studiens design var en litteraturöversikt innehållande 15 vetenskapliga artiklar, varav 13 stycken var kvantitativa och två stycken var kvalitativa. Datainsamlingen har skett via sökningar i databaserna PubMed och Cinahl, valda artiklar granskades med granskningsmallar och sammanställdes sedan i resultatet. Resultat: Resultatet visade att ett förebyggande arbete kring rutiner vid kateterisering innebar minskade risker för att drabbas av urinvägsinfektioner. Utbildning och ökad medvetenhet kring hygien visade sig ha en positiv effekt både hos patienter och bland personal. Det påvisades även ett positivt samband med ett ökat vätskeintag samt kosttillskott i form av tranbärskapslar. Slutsats: För att minska vårdrelaterade urinvägsinfektioner krävs det att sjuksköterskan har en följsamhet i det förebyggande arbetet. Utbildning bland personal och patienter, större medvetenhet kring basala hygienrutiner och korrekt rutiner vid kateterisering har en stor betydelse i det preventiva arbetet. / Background: Urinary tract infection is one of the most common nosocomial infections in Swedish health care. Each year, 65 000 people suffer from a nosocomial infection, of which 14 % are urinary tract related. This problem causes unnecessary suffering for the patient, prolonged waiting times and increased costs for health care. Aim: The aim of this study was to describe how nurses could prevent nosocomial urinary tract infections. Methods: This was a literature review based on 15 articles. Of these, 13 studies had a quantitative approach and two studies had a qualitative approach. The data collection has been done by searching in the databases PubMed and Cinahl. Chosen articles were reviewed by using reviewing templates, analyzed and were compiled in the result. Results: The result showed that proactive work regarding routines when catheterize amounted to less risks for patients suffering from urinary tract infections. Education and increased awareness around hygiene turned out to have a positive effect on patients in decreasing urinary tract infections and on staff behavior. There was also a positive correlation between an increased fluid intake and cranberry capsules as a supplement. Conclusion: To reduce nosocomial urinary tract infections it is required that the nurse is involved in the proactive work. Education for staff and patients, greater awareness around basic hygiene routines and correct routines when catheterizing has a big impact on the proactive work.

Syfte: Att undersöka hur patienter på ett universitetssjukhus uppfattar information gällande preoperativ dusch samt patientens genomförande av duschen på avdelningen. Introduktion: Vårdrelaterade infektioner är vanliga och kan leda till ökade kostnader, långvarig sjukhusvistelse och ökad lidande för patienter. Ett sätt att förhindra detta är att duscha med klorhexidin före operation. Det är sjuksköterskans ansvar att informera patienten om den preoperativa duschen, kontrollera att patienten uppfattat informationen och har möjlighet och resurser att följa den. Metod: En kvalitativ deskriptiv intervjustudie med semistrukturerade frågor. Materialet analyserades enligt Granheim och Lundmans beskrivning av innehållsanalys på manifest nivå. Urvalet utfördes genom bekvämlighetsurval. Deltagarna i studien var 12 patienter. Resultat: Deltagarna var övergripande nöjda med informationen om den preoperativa duschen. De kände att de hade fått tillräcklig information och att den var lättförståelig. Patienternas hade uppfattat informationen på olika sätt. Utförandet av duschen, uppfattning om särskilt viktiga delar på kroppen och vad patienterna upplevde som viktigt att tänka på efter duschen varierade. Slutsats: Information måste individanpassas och sjuksköterskan bör se till att patienten förstår informationen genom att be patienten återberätta informationen. / Aim: To investigate how patients in a university hospital in Sweden perceive the information about the preoperative shower and the patients execution of the shower in the hospital ward. Introduction: Healthcare-associated infections are common and can lead to increased costs, prolonged hospital stay and increased patient suffering. One way to prevent this is to shower with chlorhexidine before surgery. It’s the nurses’ responsibility to give the patient information about the preoperative shower and check that the patient knows about the shower procedure and is able to follow the instructions. Method: A qualitative descriptive interview study with semi-structured questions. The material was analyzed according to Granheim and Lundman's description of content analysis on a manifest level. The selection was carried out by convenience sample. Participants in the study were 12 patients. Results: Participants were overall satisfied with the information about the preoperative shower. They felt they had sufficient information and that it was easy to understand. Patients understood the information in different way. The performance of the shower, the knowledge of key areas of the body and what the patients experienced as important to consider after the shower varied. Conclusion: Information must be individually adapted and the nurse should ensure that the patient understands the information by asking to retell the information.

Introduction: In Sweden, approximately 57,000 people suffer from Healthcare associated infection (HAI) annually, of which half of the infections are estimated to be avoidable. This can lead to consequences such as extended treatment time, increased costs for the patient and increased patient mortality as well as increased care costs. Today, there is a large scientific base on prevention and the cause of HAI from a healthcare perspective. However, there is a lack of evidence regarding patients' experience of having suffered a HAI. Attention to patients' experiences contributes to increased knowledge among healthcare personnel, which can enable improved care that can be adapted to the patient's needs. Aim: The aim of the literature study was to investigate patients' experiences of being affected by a healthcare-associated infection. Method: The study has a literature study as a method with a descriptive design and a qualitative approach, which was based on eleven original scientific articles. Result: The analysis of the articles resulted in two categories with four subcategories each. The category An inner perspective of HAI described patients' experiences of HAI on a personal level, where patient experiences of being affected, isolated, limitation, impact on social relationships, new routines and behaviors were identified. The category An external perspective of HAI describes patients' experience of HAI influenced by factors from the environment where experiences in information, communication, care management, finances and the accusation have been identified. Conclusion: Many and different dimensions of experiences emerged throughout the HAI course that affected the quality of life physically, emotionally and socially. Patients' experiences could be traced to various causes that could have been addressed. The result indicated a lack of care management in the form of substandard communication, information, knowledge and hygiene routine. Also a lack of care management regarding person-related care with a lack of awareness that patients had emotional experiences and how these could be responded to. Keywords: Literature study, nursing, patient perspective, healthcare-associated infection, care science / Introduktion: I Sverige drabbas cirka 57 000 personer årligen av en vårdrelaterad infektion (VRI) varav hälften av infektionerna uppskattningsvis kan undvikas. Det kan leda till konsekvenser som förlängd vårdtid, ökade kostnader för patienten och ökad patientdödlighet samt ökade vårdkostnader. Det finns idag ett stort vetenskapligt underlag om prevention och orsak till VRI ur ett vårdperspektiv. Däremot förekommer bristande underlag om patienters upplevelse av att ha drabbats av VRI. Uppmärksamhet av patienters upplevelser och erfarenheter bidrar till ökad kunskap hos vårdpersonal, vilket kan möjliggöra förbättrat omhändertagande och förbättrande åtgärder som kan anpassas till patienternas behov. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka patienters upplevelser av att drabbas av en vårdrelaterad infektion Metod: Studien har litteraturstudie som metod med deskriptiv design och kvalitativ ansats, som baserades på elva vetenskapliga orginalartiklar. Resultat: Analysen av artiklarna resulterade i två kategorier med fyra subkategorier vardera. Kategorin Ett inre perspektiv av VRI beskrev patienters upplevelser av VRI på det personliga planet där patientupplevelser av att drabbas, isolering, begränsning, påverkan på sociala relationer samt nya rutiner och beteenden identifierats. Kategorin Ett yttre perspektiv av VRI beskriver patienters upplevelse av VRI påverkat av faktorer från omgivningen där upplevelser inom information, kommunikation, vårdhantering, ekonomi samt ansvarsfrågan identifierats.  Slutsats: Det framkom många och olika dimensioner av upplevelser genom hela VRI- förloppet, som påverkat livskvaliteten fysiskt, emotionellt och socialt. Patienters upplevelser kunde härledas till olika orsaker som hade kunnat åtgärdas. Resultatet visade på bristande vårdhantering i form av undermålig kommunikation, information, kunskap och hygienrutin. Även bristande vårdhantering gällande personcentrerad vård med avsaknad av en medvetenhet kring att patienter hade emotionella upplevelser och hur dessa kunde bemötas. Nyckelord: Litteraturstudie, omvårdnad, patientperspektiv, vårdrelaterad infektion, vårdvetenskap