La dengue est une préoccupation mondiale majeure en santé publique, touchant principalement les jeunes enfants en Asie du sud est. Les vaccins contre la dengue sont actuellement en développement. Des études coût-efficacité seront nécessaires en cas d'introduction d'un nouveau vaccin. Pour cela, il est indispensable d’obtenir des informations sur le coût économique lié à la dengue (qui sont relativement rares) et des données précises sur l'incidence de la maladie, ceci afin de fournir des estimations solides quant à l'importance de la dengue dans les régions endémiques.Ce travail de thèse propose une approche méthodologique par laquelle le Ministère de la Santé devrait envisager lors de l'évaluation de la pertinence et de la faisabilité de l'adoption d’un vaccin contre la dengue par les programmes de nationaux de vaccination, particulièrement dans les pays en voie de développement ; le Cambodge par exemple. Nous avons mis en place des études prospectives d'incidence de la dengue sur plusieurs années, réalisées dans la population générale, incluant un large éventail de groupes d'âge. Les résultats de ces études ont été comparés avec les données de surveillance nationale réunis dans la même région en calculant des facteurs de multiplication afin d’estimer la sous-déclaration. D'autres études de coûts de la maladie ont été menées pour estimer le poids financier la dengue sur plusieurs années et d'identifier les groupes vulnérables. Cette approche a également permis de mieux comprendre l'épidémiologie de la dengue dans le pays, dont certaines caractéristiques sont nécessaires pour évaluer la faisabilité de l'introduction d’un nouveau vaccin contre la dengue. Les résultats rapportés dans cette thèse vont permettre (1) d’initier à partir des données cambodgiennes des simulations de coût-efficacité à partir des caractéristiques attendues du vaccin et (2) de développer un modèle dynamique afin de permettre aux autorités nationales d'analyser les études de coût-efficacité en tenant compte des spécificités immunologiques et épidémiologiques des pays concernés. Si un vaccin efficace et fiable est disponible à un prix abordable, son adoption par le programme national de vaccination serait probablement rentable pour le Cambodge mais répondrait surtout à un problème d'inéquité sociale. / Dengue is a major public health concern worldwide, particularly in young children in Southeast Asia. Dengue vaccines are currently in development and policymakers need appropriate economic studies to determine their potential financial and public health impact. Alongside economic assessment, accurate disease incidence data are required to provide robust estimates of disease burden across the regions where dengue is endemic. This thesis proposes a methodological approach by which the Ministry of Health should consider when assessing feasibility of adoption dengue vaccines, with specific reference to developing country settings, e.g. Cambodia. We implemented prospective dengue incidence studies over several years, performed in a general population and include a wide range of ages. The results of these studies were compared with national surveillance data gathered in the same region by calculating multiplication factors to estimate underreporting on several years. Additional prospective cost of illness study was conducted to generate accurate economic burden of disease estimates over several years and identify vulnerable groups. This strategy also allowed better understanding of the epidemiology of dengue in Cambodia, of which some characteristics are needed to evaluate the feasibility of introducing dengue vaccine. Designing cost-effectiveness studies before a vaccine has been fully evaluated requires assumptions about variables such as efficacy and effectiveness, dosage and costs. Our next step will be to determine the threshold price – sensitivity analyses - for a vaccine to be cost-effective rather than assigning a specific cost, because it is difficult to predict cost for a vaccine that has not been marketed. Should this vaccine be safe and affordable enough, the adoption of the new vaccine into a National Immunization Programme would probably be cost-effective but, above all, a matter of social equity.

La thrombopénie immunologique (TI) est une maladie auto-immune rare. Son épidémiologie est mal connue. Le traitement de la TI aiguë repose sur les corticoïdes et les immunoglobulines. Passée la phase aiguë, plusieurs traitements sont possibles, dont la splénectomie, le rituximab et les agonistes du récepteur à la thrombopoiétine. L'exposition aux traitements de la TI en vie réelle n'a jamais été évaluée, et leur risque infectieux jamais comparé. Des vaccinations sont recommandées avant le rituximab et la splénectomie, mais la couverture vaccinale n'est pas connue. Nous avons constitué deux matériels complémentaires : 1) la cohorte French Adult Immune Thrombocytopenia : a pHarmacoepidemiological study (FAITH) est la cohorte des patients adultes incidents ayant une TI primaire traités de façon persistante (plus de 3 mois), bâtie dans le Système National d'Information Inter-régimes de l'Assurance Maladie (SNIIRAM) au niveau national ; 2) le registre Cytopénie Auto-immune : Registre Midi-PyrénéEN (CARMEN) est une étude observationnelle en vie réelle suivant les patients incidents de TI dans la région Midi-Pyrénées. Grâce à ces deux cohortes, nous avons décrit l'épidémiologie de la TI incidente en France, l'exposition aux traitements et la couverture vaccinale chez l'adulte, et évalué le risque infectieux des traitements et l'effet protecteur des vaccins. / Immune thrombocytopenia (ITP) is a rare autoimmune bleeding disorder. ITP epidemiology is not well known. ITP treatment is based on glucocorticoids, and intravenous polyvalent immunoglobulin in case of severe bleeding. ITP becomes persistent (lasting more than 3 months) or chronic (more than 12 months) in about 70% of adults. In that case, non-corticosteroid treatments are suggested, mostly splenectomy, rituximab and thrombopoietin receptor agonists. The use of these treatments have never been assessed in the real life practice as well as their effectiveness and safety, particularly as regards the risk of infection. Vaccinations are recommended before splenectomy or rituximab. However, the vaccination rates and their effectiveness has not been assessed. We build two complementary materials: 1) the French Adult Immune Thrombocytopenia: a pHarmacoepidemiological study (FAITH) is the cohort of all incident primary ITP adults persistently treated (more than 3 months), built in the French health Insurance system database (Système national d'information inter-régimes de l'Assurance Maladie, SNIIRAM) at the national level; 2) the Cytopénie Auto-immune : Registre Midi-PyrénéEN (CARMEN) registry that includes and follows all incident ITP adults in the French Midi-Pyrénées region. Thanks to these two cohorts, we could assess the epidemiology of incident ITP in France; describe the exposure ITP treatments; assess the vaccination coverage in rituximab treated and splenectomized patients in France; and assess the risk of infection according to ITP treatments and the protective effect of the vaccines in this population.

Les LT CD4 folliculaires (TFH) forment un lignage distinct de LT contrôlant spécifiquement les lymphocytes B (LB) et la mise en place de la mémoire B. Alors que ces cellules étaient considérées comme des cellules effectrices uniquement, récemment il a été identifié, chez l'Homme et la souris, l'existence de TFH mémoires. Les TFH mémoires en tant que LT CD4 mémoires sont nécessaires, en cas de nouvelle rencontre avec l'antigène (Ag), à la mise en place d'une réponse Anticorps (Ac) rapide, efficace et de forte affinité. En effet, leur présence est corrélée à la génération et le maintien à long terme d'Ac de forte affinité lors d'infections virales. De plus, des études récentes montrent que l'analyse des TFH mémoires dans le sang périphérique peut fournir des indices pour comprendre le mode d'action des vaccins ainsi que la pathogenèse de maladies auto-immunes. Par ailleurs, dans le contexte de nombreuses maladies, de récents travaux suggèrent que l'évaluation de la fréquence et du phénotype des TFH mémoires dans le sang périphérique pourrait servir de bio-marqueur à l'établissement de diagnostique. Tout comme les cellules B mémoires qui sont subdivisées en différentes sous-populations en fonction de leur localisation et de la nature de leur Ac, différentes populations de TFH mémoires ont été récemment identifiées. Certaines se situent dans les organes lymphoïdes secondaires (OLS) drainants le site d'immunisation, de vaccination ou d'infection, ou circulantes dans les OLS non-drainants ou à proximité des plasmocytes à longue durée de vie dans la MO. Ces observations soulèvent donc la question majeure de leurs phénotypes, différences fonctionnelles et interactions face aux différentes populations de cellules B mémoires. L'objectif de mes travaux de Thèse a consisté à étudier l'hétérogénéité phénotypique et fonctionnelle présente entre ces différentes populations de TFH mémoires aux localisations diverses. De plus au vu de l'hétérogénéité existante au sein des LB mémoires (nœuds lymphatiques ou rate) et plasmocytes à longue durée de vie (MO), nous avons aussi évalué l'interaction cellulaire et fonctionnelle qui a lieu entre ces populations mémoires. Dans ce contexte, nous avons développé un modèle expérimental unique de vaccination protéique chez la souris sauvage non modifiée. / T Helper Follicular (TFH) cells form a distinct lineage of helper T cells and they specifically control B cells and memory B cell generation. While these cells were considered as effector cells, recently it was identified in Human and in mouse, the existence of memory TFH cells. Memory TFH cells, as CD4 memory T cells, are necessary in case of antigen (Ag) rechallenge to establish a fast, efficient and high affinity Antibody (Ab) response. Indeed, their presence is correlated with the generation and the long-term maintenance of high affinity Ac during viral infections. Moreover, recent studies have shown that analysis of memory TFH cells in the blood may provide clues to understanding the mode of action of vaccines and the pathogenesis of autoimmune diseases. In addition, in the context of many diseases, recent works have also suggested that the frequency and phenotype of memory TFH cells in the blood could serve as a biomarker for diagnosis. Likewise to memory B cells that are subdivided into different cell populations based on their location and the nature of their Ab, different populations of memory TFH cells have recently been identified. Some are in secondary lymphoid organs (SLO) draining the site of immunization, vaccination or infection, or circulating in the non-draining SLO or near the long-lived plasma cells (PC) in bone marrow (BM). These observations raise the question of their phenotypes, functional differences and interactions with the different subsets of memory B cells. The aim of my thesis was to study the phenotypic and functional heterogeneity between the different subsets of memory TFH cells. Due to the heterogeneity of memory B cells (draining lymph nodes or non-draining spleen) and long-lived PCs (BM), we also evaluated the cellular and functional interaction that occurs between these different memories populations. In this context, we have developed a unique experimental model of protein vaccination in unmodified wild-type mice. Specifically, after immunization, we evaluated the development of memory TFH cells and memory B cells specific for the same Ag in the draining SLO and circulating in the spleen and BM. We demonstrated that local memory TFH cells (that reside in the draining SLO) exhibit a more polarized phenotype than their circulating counterparts (present in non-draining SLO).

Bakgrund: Vaccinationer räknas till sjukvårdens mest effektiva hälsoåtgärd och räddar cirka 1.5 miljoner liv årligen. Trots möjligheten att utnyttja vaccin väljer somliga att inte vaccineras. Detta fenomen kallas för vaccintveksamhet är ett av de tio största hoten mot den globala folkhälsan. Syfte: Syftet var att beskriva vilka motiv som leder till att föräldrar är tveksamma till att vaccinera sina barn. Metod: En allmän litteraturstudie med en deskriptiv design genomfördes. En litteratursökning utfördes i databaserna Cinal och Pubmed, vilket resulterade i elva kvalitativa studier som var relevanta för denna studies syfte. Travelbees omvårdnadsteori användes som teoretisk referensram. Resultat: Resultaten från artiklarna presenterades i 6 olika teman: oro gällande vaccinets säkerhet, misstro till myndigheter, påverkan av social miljö och normer, naturlig immunisering och sjukdomars allvarlighetsgrad och hälsosam livsstil. Föräldrar ifrågasatte vaccinets säkerhet och upplevde otillräcklig information från myndigheter. En del påverkades av samhällets normer. Somliga ansåg att en naturlig immunisering var att föredra och en del trodde att sjukdomarna var ofarliga. Vissa ansåg att en hälsosam livsstil gav ett tillräckligt skydd mot sjukdomarna. Slutsats: Föräldrarnas tveksamhet till att vaccinera sina barn grundas huvudsakligen i en ofullständig förståelse för vaccinets säkerhet och effektivitet. Många kände misstro till sjukvården och föredrog naturlig immunisering framför vaccinering. Den ofullständiga förståelsen bottnade i många fall i informationsbrist och resulterade i att föräldrar kände oro inför vaccin. Sjuksköterskan har en viktig roll i att inta god handlingsberedskap och att i vårdmötet säkerställa att föräldrarna ges förutsättningar att förstå nyttan och nödvändigheten med vaccin. / Background: Vaccine is one of the most effective tools to prevent diseases and saves around 1,5 million lives yearly. Despite access to vaccines, some individuals choose to not vaccinate. This phenomenon known as vaccine hesitancy, is one of the ten biggest threats to global public health. Purpose: The purpose of this study was to describe the motives behind parents’ hesitancy to vaccinate their children. Method: A litterature study with a descriptive design was performed. A literature search was conducted using Cinahl and PubMed databases, leading to eleven qualitative studies relevant to the purpose of this study. Travelbee's nursing theory was used as a theoretical model. Results: The results from all articles are presented in six themes: Concerns regarding the vaccine’s safety, Distrust of authorities, Impact of social environment and norms, Natural immunization and disease severity and Healthy lifestyle. Parents questioned the safety of the vaccine and experienced lack of information from authorities. Some were influenced by norms of the society. Multiple parents considered that a natural immunization was preferable to the actual diseases. Several believed that a healthy lifestyle would provide enough protection against the diseases. Conclusion: Parents hesitancy to vaccinate their children are mainly based on an incomplete understanding of the vaccine's safety and effectiveness. The incomplete understanding was due to a lack of information which led parents to worry about the vaccine. The nurse has an important role in taking good action readiness and to ensure that parents are given the conditions to understand the benefit and necessity of the vaccine.

Bakgrund: Vaccin anses vara den mest kostnadseffektiva och slagkraftiga interventionen för att undvika spridning av sjukdomar. Ca 1,5 miljoner dödsfall skulle årligen kunna undvikas om den globala vaccinationstäckningen ökade. 2019 års statistik från World Health Organization [WHO] visar dock på stagnerad eller dalande vaccinationstäckning och en ökad misstro till vaccin. Detta får WHO att klassificera ”misstro till vaccin” som ett av de tio största hoten mot global hälsa. Sjuksköterskan är den som möter upp och står närmast föräldrar i deras beslut om vaccination av deras barn. Genom korrekt, bred och evidensbaserad information ges föräldrar rätt förutsättningar för att fatta sina beslut. Syfte: Syftet var att identifiera och undersöka vilka faktorer som påverkar föräldrars beslut att inte vaccinera sina barn. Metod: Litteraturöversikt har använts som metod där elva vetenskapliga artiklar som svarade till syftet utgjorde grunden för resultatet. Artiklarna hämtades från databaserna PubMed, CINAHL och PsychInfo. Dorothea Orems egenvårdsteori står som bärande teoretisk referensram till denna litteraturöversikt. Resultat: Faktorer som påverkade föräldrars beslut att inte vaccinera sina barn var många och skiljde sig brett från varandra. De identifierade faktorerna presenterades i huvudkategorierna: ”Vaccinets verkan och biverkningar”, ”Förutsättningar”, ”Myndigheter och vårdpersonal” och ”Andra metoder-Andra faktorer”. Resultatet visade att rädsla för biverkningar, som saknade vetenskapligt stöd, var en vanligt förekommande anledning till att föräldrar valde att inte vaccinera sina barn. Men även misstro till myndigheter och vårdpersonal och bemötandet från dessa påverkade föräldrarnas beslut. Slutsats: Vaccin diskuteras mer än någonsin förut. Informationen som sprids kan ofta vara felaktig, vinklad eller utan vetenskaplig förankring. Föräldrar som ställer sig tveksamma till vaccin eller har frågor blir påverkade av information från både säkra och osäkra källor. Faktorer som ligger till grund för föräldrarnas beslut är många och varierande och måste bemötas med ett individuellt förhållningssätt. Vid kontakt med tveksamma föräldrar är det sjuksköterskans uppgift att kunna möta upp, vara öppen för och kunna besvara föräldrarnas frågor och farhågor med bred och djupgående information om vaccinets för-och nackdelar.

This study examines how vaccines are presented in the daily newspaper Dagens Nyheter (DN). The purpose of the study is to contribute new research on how news frames appear in daily newspapers, especially in the field of journalism. The purpose of the study is also to expand research on how vaccines are presented in newspapers, more specifically to expand research on generic design framework. The study will carry out the investigation through Entman's definition of framing and thereby operationalise through a deductive approach. The results of the study show that vaccines are designed in an objective way. When it comes to news frameworks, responsible frameworks are most prevalent in articles about vaccination in DN. This is probably due to the fact that the majority of vaccine articles attribute both responsibility and solutions related to vaccines.

Le purpura rhumatoïde, récemment renommé vascularite à IgA (IgAV) est, en Occident, la vascularite systémique la plus fréquente de l’enfant. Cette vascularite leucocytoclasique IgA-médiée des petits vaisseaux touche principalement la peau, les articulations, le tube digestif et les reins. L’évolution est le plus souvent favorable mais certains patients peuvent développer une pathologie rénale chronique. L’étiologie de l’IgAV étant inconnue, les études épidémiologiques sont importantes afin de générer des hypothèses étiologiques. La première partie de cette thèse consacrée à l’épidémiologie de l’IgAV, consiste en une revue de la littérature résumant l’ensemble des connaissances actuelles d’épidémiologie descriptive de l’IgAV ainsi que les facteurs de risque génétiques ou environnementaux rapportés. La seconde partie est une étude prospective sur 3 ans décrivant les caractéristiques épidémiologiques des cas incidents d’IgAV survenus chez les enfants habitant le département du Val de Marne, localisé au sud-est de Paris. Grâce à une analyse capture–recapture à 4 sources, nous avons estimé l’incidence annuelle de l’IgAV à 30/100 000 enfants < 15 ans. La faible variation de l’incidence de l’IgAV dans le temps et dans l’espace et l’existence d’une saisonnalité de la maladie suggèrent un facteur déclenchant infectieux ubiquitaire et non émergent. La troisième partie de cette thèse, s’intéresse à la question du rôle de la vaccination dans le déclenchement de l’IgAV. En l’absence d’études pharmaco-épidémiologiques robustes, nous avons réalisé une étude en case-crossover, qui est une variante d’une étude cas–témoin traditionnelle afin d’étudier l’effet de la vaccination sur le risque à court terme d’IgAV. Nos résultats indiquent que les vaccins communément réalisés chez l’enfant n’augmentent pas significativement le risque d’IgAV dans les 3 mois suivant la vaccination. Les résultats de cette thèse améliorent nos connaissances de l’épidémiologie de l’IgAV et suggèrent que les infections, mais pas les vaccins, jouent un rôle dans l’étiologie de la maladie. D’autres études épidémiologiques sont toutefois nécessaires, en particulier dans les populations non étudiées et multi-ethniques, afin de mieux cerner le rôle des facteurs génétiques dans la survenue de la maladie. / Henoch-Schönlein purpura, recently renamed immunoglobulin A vasculitis (IgAV), is the most common systemic vasculitis in childhood in Western countries. The sites predominantly affected by this IgA-mediated, leukocytoclastic, small-vessel vasculitis are the skin, joints, gastrointestinal tract and kidneys. IgAV is often self-limiting, although chronic kidney disease can develop in some patients. Because the cause of IgAV is unknown, epidemiological studies are important to provide clues to understanding its etiology. The first part of this thesis, devoted to the epidemiology of IgAV, is a literature review summarizing the currently available knowledge on descriptive epidemiological aspects of IgAV and environmental and genetic risk determinants. The second part is a prospective survey describing the epidemiological characteristics of IgAV in Val de Marne, located in the southeast suburbs of Paris, France. With a 3-year study and 4-source capture–recapture analysis, we estimated the annual incidence of IgAV at 30/100,000 children (age ≤ 15 years). The few secular and geospatial variations in IgAV incidence and the observation of a seasonal pattern in IgAV incidence lend support to a role for a ubiquitous and communicable infectious trigger. The third part of the thesis addresses the concern suggested mainly by case reports of vaccination as a potential trigger of IgAV. In light of the lack of robust pharmacoepidemiological studies, we performed a case–crossover study, a variant of a traditional case–control study, to investigate the effect of vaccination on short-term risk of IgAV. The results indicated that vaccines commonly administered to children do not significantly increase the risk of IgAV in the 3 months after vaccine exposure. The results of this thesis enhance our knowledge of IgAV epidemiology and suggest that infections but not vaccines may play a role in the etiology of the disease. More epidemiological investigation is required, particularly in understudied areas and multiethnic populations, to gain insight in the burden of genetics in IgAV etiology.

Coronaviruset utbröt i den kinesiska staden Wuhan i slutet av 2019 och spred sig sedan vidare till övriga världen under 2020. I takt med att viruset muterat och spridits över samtliga kontinenter har mediebevakningen accelererat. I samband med att Sverige vid årsskiftet 2020/2021 fick tillgång till vaccin och började vaccinera befolkningen har också vaccinfrågan för Covid-19 blivit högst aktuell i nyhetsrapporteringen. Sedan läkemedelsföretagens forskningsframsteg gett hopp om ett vaccin på världsmarknaden har rapporteringen fokuserat kring framtagandet och distributionen av vaccin. Syftet med denna studie är att undersöka hur fyra svenska dags- och kvällstidningar, Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Aftonbladet, har gestaltat frågan kring vaccin covid-19 under tidsperioden 1 mars till och med 31 mars 2021. Studiens frågeställningar inkluderar också en jämförelse de utvalda mediernas rapportering samt hur spänningsförhållanden och alarmism skildras under tidsperioden för vår studie. Det teoretiska ramverket utgår från gestaltningsteorin, krisjournalistik och teorin om medielogik. Vi har använt oss av en kvalitativ framinganalys med vissa kvantitativa inslag som metod genom att undersöka 100 utvalda artiklar från tryckt svensk dags- och kvällspress inom ämnet covid-19-vaccin. Sammantaget visar studiens resultat att gestaltningen av vaccinering mot covid-19 i dags- och kvällspress fokuserade på konflikt, ansvar och lägesrapportering med myndighetsföreträdare som huvudsaklig aktör. Rapporteringen var övergripande negativ och turbulent i sitt slag och behandlade ämnen som fokuserade på problem och negativa konsekvenser av händelser och företeelser kopplade till vaccin. Centralt i rapporteringen var Astra Zenecas vaccin, återkommande ämnen var exportfrågor, biverkningar, vaccinmål och tillgång på vaccin. Tonläge, struktur, bildspråk och spekulation bidrog till att det i det empiriska materialet gick att upptäcka alarmistiska budskap.

Bakgrund: Covid-19-pandemin orsakas av ett coronavirus som upptäcktes i december 2019. Vaccin mot Covid-19 har tillverkats för att skydda människor från att insjukna. Att vaccinera är sjuksköterskans arbetsuppgift. Sjuksköterskan ansvarar över att informera personen och göra hen delaktig vid vaccinationen. Genom att sjuksköterskan arbetar efter omvårdnadsprocessen och sjuksköterskans etiska kod kan personen som vaccineras få personcentrerad omvårdnad och bemötas efter personens behov. Syfte: Att undersöka vuxna personers uppfattningar om Covid-19-vaccin. Metod: Kvantitativ enkätstudie med kvalitativa inslag. Resultat: Viljan att vaccinera sig mot Covid-19 är hög och majoriteten av respondenter är vaccinerade. Trots att Covid-19-vaccin genomgått alla de kontroller vaccin måste genomgå för att bli godkända ses bristande förtroende för vaccinens säkerhet. Biverkningar av vaccinen, misstro för vaccinens effekter och genomgången Covid-19-infektion är bidragande faktorer till att personer inte vill vaccinera sig. Media har påverkat vaccinationsviljan både positivt och negativt. Konklusion: Denna studie bidrar till kunskap som kan öka sjuksköterskans förståelse för olika uppfattningar om Covid-19-vaccin. Sjuksköterskor kan med hjälp av resultatet få stöd i bemötandet av personer som funderar på att vaccinera sig. Det är huvudsakligen personer med negativa uppfattningar gällande Covid-19-vaccin som är i behov av sjuksköterskans stöd. / Background: The Covid-19-pandemic caused by a coronavirus was first discovered in December 2019. Vaccines against Covid-19 has been produced to protect people from the disease. Vaccinating is one of the nurse’s assignments. The nurse is responsible for informing the person and involving them in the vaccination. By using the nursing process and the nurse’s code of ethics, the person being vaccinated can receive person-centered care and be treated according to the person’s needs. Aim: To investigate adults' opinions of Covid-19 vaccines. Method: A quantitative survey study with qualitative elements. Findings: The willingness to get vaccinated against Covid-19 is high and most respondents are already vaccinated. Although Covid-19-vaccines has been tested there is a lack of confidence in the safety of the vaccines. Side effects of the vaccines, mistrust of vaccines effects and a history of Covid-19 infection are contributing factors to people not wanting to be vaccinated. The media has influenced the attitude towards Covid-19 vaccinations both positively and negatively. Conclusion: With the help of the results, nurses can receive support in the treatment of people who are considering getting vaccinated. It is mainly people with negative opinions regarding Covid-19-vaccines who need the nurse’s support.

Bakgrund: Humant papillomvirus (HPV) är de vanligaste förekommande sexuellt överförbara infektionerna, vilket drabbar miljontals människor världen över och kan i vissa fall leda till cancer. HPV-vaccin ingår i svenskt barnvaccinationsprogram för flickor sedan 2010 och från 2020 inkluderas även pojkar. Syftet: Syftet med studien var att beskriva skolsköterskors erfarenheter av HPV-vaccination. Metod: Åtta skolsköterskor från två kommuner i norra Sverige deltog i studien. Data samlades genom semi-strukturerade intervjuer och analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Resultat: Resultatet presenteras i fem kategorier: Att information främjar följsamheten, att bemöta frågor och skapa trygghet, att arbetsbelastningen ökat, att möta tveksamhet till vaccin samt att bemöta elevers vilja. Slutsats: Skolsköterskor strävade efter att ge tydlig och aktuell information om HPV-vaccin till elever och vårdnadshavare. Utvecklandet av nationella rutiner för information är ett lämpligt förbättringsområde, eftersom det kan stödja skolsköterskor i deras arbete och öka vaccinationstäckningen.