<p>Background: The concept of countries as brands has been increasingly accredited once the postmodern global world became an every day experience. A strong country brand can provide corporate brands with a unique set of values, which supports their positioning on the international market. Simultaneously, once corporate brands achieve worldwide success, they contribute actively to developing new features of the country brand. </p><p>Purpose: The aim of the paper is to design a model with regard to the value- transfer from country brands to corporate brands. The model is evaluated in accordance with the relationship between Sweden and Scania, respectively Oriflame, chosen as frames of research. The researchers assess whether the process occurrence is conscious or not, be it from inside (on the corporate level) or outside (from the audiences’ perspective), as well as its consistency (the values involved in the transfer). </p><p>Results: According to the research results, Scania displays a spontaneous value- transfer with Sweden the brand, whereasOriflame actively capitalises on the national set of common values. Either unconsciously present at the corporate level of Scania, or consciously exploited by Oriflame, these Swedish values repeat for both studied companies.</p>

Background: The concept of countries as brands has been increasingly accredited once the postmodern global world became an every day experience. A strong country brand can provide corporate brands with a unique set of values, which supports their positioning on the international market. Simultaneously, once corporate brands achieve worldwide success, they contribute actively to developing new features of the country brand. Purpose: The aim of the paper is to design a model with regard to the value- transfer from country brands to corporate brands. The model is evaluated in accordance with the relationship between Sweden and Scania, respectively Oriflame, chosen as frames of research. The researchers assess whether the process occurrence is conscious or not, be it from inside (on the corporate level) or outside (from the audiences’ perspective), as well as its consistency (the values involved in the transfer). Results: According to the research results, Scania displays a spontaneous value- transfer with Sweden the brand, whereasOriflame actively capitalises on the national set of common values. Either unconsciously present at the corporate level of Scania, or consciously exploited by Oriflame, these Swedish values repeat for both studied companies.

Bostadsbolag i Sverige kan vara kommunalt eller privat ägda och styrs utifrån olika lagarberoende på ägarform. Deras olika förutsättningar till värdeöverföring gör det intressant att undersöka skillnader mellan ägarform i bostadsbolag. Kommunala bostadsbolag ska finnas för att verka för allmännyttan samtidigt som de ska drivas under affärsmässiga principer. Syftet med studien är att jämföra kommunala och privata bostadsbolag när det kommer till deras redovisning av värdeöverföringar och investeringar. För att besvara studiens två frågor om hur det skiljer sig mellan kommunalt respektive privatägda bostadsbolag när det kommer till värdeöverföring och investering och hur redovisningen av värdeöverföring och investering kan tolkas utifrån intressenternas kontra ägarnas perspektiv, har en kvalitativinnehållsanalys valts som metod. Det insamlade materialet kommer vara både kvalitativ och kvantitativ data som hämtas från bostadsbolagens årsredovisningar. Resultatet visar på att kommunala och privata bostadsbolag investerar mer än vad de delar ut. Däremot delar kommunala bostadsbolag ut mer än vad de enligt lag får göra om undantagbortses. Vilket innebär att kommunala bostadsbolag använder sig utav undantagsregel för att få dela ut mer än vad som först är tillåtet. Både kommunala och privata bostadsbolag väljer att beskriva sin utdelning på liknande sätt hänfört till lag. Däremot vad gäller investeringar beskrivs det mer fritt vad de gör för investeringar och varför. Det varierar därför betydligt mer i hur de uttrycker sig kring investeringar än vad det gör med värdeöverföringar. Resultatet visar även att företagsledningar prioritera sina intressenter efter deras grad av kontroll på bolagets resurser. Detta uppmärksammas tydligast vid redovisning av investeringar eftersom bolagens olika sätt att beskriva dessa kan tyda på att de försöker tillgodose olika intressenter. Utifrån ägarperspektivet prioriteras utdelning i störst grad av de privata bolagen än det kommunala. Medan investeringar förespråkas av kommunala bostadsbolaget eftersom de har ett ska bidra till allmännyttan. De privata bostadsbolagen investerar mer om det anses vara ekonomiskt gynnsamt för ägarna i framtiden. / Housing companies in Sweden can be municipal or private owned and are regulated by different laws depending on ownership. Their different presumptions make it interesting to investigate the differences between ownership in housing companies. The municipal housing companies purpose is to work for the public good and simultaneously operate under business principles. The aim with this study is to compare municipal and private housing companies regarding their reporting of value transfers and investments. The study aims to answer the two questions: How do municipal and private owned housing companies differ in their value transfer and investments? How can the accounting of value transfers and investment be interpreted from the stakeholders versus the owners perspective? To answer the questions a qualitative content analysis has been chosen as a method. The collected data will be both qualitative and quantitative and will be retrieved from the housing companies annual reports. The results show that municipal and private housing companies invest more than they are transferring. However the municipal housing companies are also transferring more than they are able to according to the law, if exceptions are ignored. This means that municipal housing companies are using the exception rule to transfer more than what is allowed according to the main rule. Both municipal and private housing companies are describing their value transfers in a similar way with reference to law. On the contrary investments are usually described more openly about what kind of investments they are doing and why. Therefore, it varies considerably more in how they express themselves in terms of investments compared to value transfers. The results also show that company managements prioritize their stakeholders according to their degree of control over the company's resources. This is more clear when reporting investments, as the companies different ways of describing these may indicate that they try to satisfy different stakeholders. From the ownership perspective, dividends are prioritized more by the private companies than the municipal ones. While investments are advocated by the municipal housing company because they must contribute to the community. The private housing companies invest if it is considered to be financially for the owners in the future. This study is written in Swedish.

This thesis investigates the current interrelationship between the provisions contained in the Swedish Company Act (2005:551) and activities related to Corporate Social Responsibility (CSR) pursued by companies listed at Nasdaq Stockholm. The focal point of this thesis could be argued to be of particular relevance in this day and age, as companies listed at Nasdaq Stockholm continue to perform at the top of the league in global sustainability performance measurements, and Swedish and European legislators have intensified their efforts to encourage businesses to operate in a way that does not incur unacceptable social costs to society. Thus, most companies, particularly those with a vested interest in the private consumer market, seem to recognise the importance of fostering long-term relationships with a wide sphere of stakeholders. The purpose of the thesis has been to contribute to the steadily increasing body of legal research that discusses to what extent Swedish companies, without breaching corporate law, could involve themselves in CSR investments. Since I, initially, conclude that Swedish publicly listed companies seem to increasingly invest in activities related to CSR, the thesis also discusses whether the relevant provisions of the SCA need to change to better adapt to companies’ involvement in CSR activities. In brief, I argue, that current business research on CSR coupled with the aforementioned relevant provisions of the SCA allow boards and managing directors to pursue practically any CSR investments, and that shareholders are mostly restricted to rely on relatively blunt ex post actions against a board and/or managing director that has pursued an ill-considered CSR investment, including the obvious choices of voting to replace the board or selling their shares. And since current business research has not consistently proven the positive impact of CSR policies on the financial performance of businesses there are reasons to suspect that the law practically, due to the shielding force of the business judgment rationale and the legislator’s wish to protect most transactions, cannot be effectively applied to stop CSR investments, even if these are nothing but costs for the business. On the other hand, the findings of the thesis also suggest that the occurrence of such unwise CSR investments is not necessarily a proliferating problem, since many companies listed at Nasdaq Stockholm nowadays have powerful and short-sighted institutional owners. The situation might therefore very well be the opposite and that executives struggle to manage for the long-term, as the logic of the market tell them to do otherwise. / Den här examensuppsatsen utforskar förhållandet mellan några av aktiebolagslagens regler och det engagemang som bolag noterade på Nasdaq Stockholm uppvisar i frågor rörande Corporate Social Responsibility (CSR). Ämnet kan sägas vara särskilt relevant då såväl det samtida näringslivet som lagstiftaren tycks präglas av en ökad medvetenhet kring CSR-frågor. Den ökade medvetenheten i näringslivet förefaller alltmer inverka på affärsbeslut, ett faktum som inte minst avspeglas i de svenska bolagens topplaceringar i globala index som mäter bolags arbete med hållbarhetsfrågor. Samtidigt speglas lagstiftarens ökade medvetenhet av allt fler svenska som europeiska regulatoriska initiativ på området och vars yttersta syfte är att uppmuntra och stimulera hållbara företag som inte pådyvlar samhället oacceptabla sociala kostnader. Det är således inte särskilt anmärkningsvärt att bolagen, i synnerhet de med intressen anknutna till konsumentmarknaderna, tycks erkänna vikten av att bygga och underhålla långsiktiga relationer med en vidare krets av intressenter än deras aktieägare. Det är min förhoppning att den här uppsatsen kommer att bidra till den ständigt växande del av den aktiebolagsrättsliga diskursen som diskuterar till vilken grad bolag, utan att handla i strid med ABL:s bestämmelser, kan företa åtgärder kopplade till CSR. Eftersom jag inledningsvis anför att bolagen på Nasdaq Stockholm tycks ägna sig allt mer åt CSR diskuterar också uppsatsen om några av ABL:s bestämmelser bör förändras för att bättre hantera dessa företags allt större engagemang i CSR-frågor. Sammanfattningsvis argumenterar jag för att nuvarande företagsekonomisk forskning kring CSR tillsammans med de aktuella bestämmelsernas juridiska innebörd innebär att såväl bolagsstyrelser som verkställande direktörer kan företa i princip vilken investering relaterad till CSR som helst. Aktieägare är i praktiken hänvisade till att söka åstadkomma långsiktigt lönsamma satsningar på hållbarhet genom sanktioner ex post, exempelvis genom att sälja sina aktier eller rösta bort styrelsen. Detta innebär å ena sidan i praktiken, med tanke på att nuvarande företagsekonomisk forskning kring CSR:s inverkan på bolags vinster är tvetydig, att de relevanta bestämmelserna i ABL såsom de nu är utformade utgör en trygg hamn även för många av de transaktioner relaterade till CSR som är direkt värdeförstörande. Å andra sidan argumenterar jag i uppsatsen för att problemet med överinvesteringar i CSR inte nödvändigtvis behöver vara särskilt utbrett då bolagen och deras bolagsstyrning allt mer kommit att präglas av kortsiktiga investeringsperspektiv.