Abstrakt Bakgrund: Varseblivning vid generell anestesi är något som för många patienter skapar oro och kan ge psykiska trauman postoperativt. I anestesisjuksköterskans arbete ingår det att övervaka anestesidjupet hos den sövda patienten och det finns många tekniska hjälpmedel som stöd. Syfte: Studiens syfte var att ta reda på om EEG-baserad övervakning är ett tillförlitligt hjälpmedel för anestesisjuksköterskan vid övervakning av anestesidjupet i generell anestesi. Följande frågeställningar har använts: Hur tillförlitlig är EEG-baserad övervakning för att bedöma anestesidjupet? Finns det skillnader mellan de olika EEG-baserade hjälpmedlen när det gäller tillförlitlighet att bedöma anestesidjupet? Finns det behov för EEG-baserad övervakning av anestesidjupet? Metod: Litteraturstudie. Artikelsökning gjordes i PubMed och 31 artiklar inkluderades och granskades enligt SBU’s mall för relevans bedömning. Sex stycken artiklar exkluderades och de resterande 25 artiklar genomgick kvalitetsgranskning med SBU:s kvalitetsgranskningsmall. (SBU, 2011). Vid analys formulerades sex rubriker. Resultat: I flera av studierna gjordes jämförelser mellan olika läkemedel och EEG-monitorer vilket gjorde det svårt att generalisera, men det som framsteg var bland annat att EEG-övervakning möjliggjorde för att mängden läkemedel som administreras till patienten kunde minskas, samt bidra till ett snabbare uppvaknade och extubering. Vid specifika grupper som löper stor risk att drabbas av varseblivning kunde EEG-övervakning vara till nytta vid bedömning av anestesidjupet. De flesta studier genomförde postoperativa intervjuerna, dock skiljde sig antal intervjuer samt tidpunkt för genomförande. Slutsats: EEG-övervakning kan minska mängden läkemedel som patienten får under anestesin. Det framkom skillnader mellan monitorer och vad de egentligen påvisar.

The thesis examines the nineteenth century German philosopher and philologist Friedrich Nietzsche’s early notion of how a word is generated in the process of perception. It does so by looking at the “metaphorical transitions” Nietzsche talks about in the essay “Über Wahrheit und Lüge im außermoralischen Sinne” (“On Truth and Lie in an Extra-MoralSense”). According to the relevant passage in “On Truth and Lie…“ an image is first created as a metaphor for a stimulus and a word is then created as a metaphor for the image. Nietzsche also states that the word has two fundamental aspects: metaphor and concept. The essay, and in particular the passage on the metaphorical transitions, has often been interpreted either from a skeptical viewpoint, saying that Nietzsche’s enterprise is to reject philosophical realism and the Aristotelian/Kantian correspondence theory of truth. Or it has been interpreted from a dogmatic viewpoint, saying that Nietzsche holds that there is an insurmountable barrier between “consciousness” and “the world” and that human knowledge is therefore doomed only to consist of private and erroneous representations of a world beyond the reach of the intellect. This thesis suggests a third way of looking at the passage, where the metaphorical transitions are taken to be the very possibility of knowledge, since they constitute the human way of being in the world. Thus Nietzsche’s train of thought in “On Truth and Lie...” is interpreted as a general model for looking at how knowledge arises. By force of this interpretation, it is argued that a consequence of Nietzsche’s position is that the epistemological strength of language, taken as the ability to pose the question what something is, lies in its image creating aspect, the metaphor, rather than in its discursive aspect, the concept.

Detta arbete försöker undersöka och lyfta fram frågor som berör estetik, d.v.s. den intuitiva varseblivningen. Betoningen på kroppens intuitiva varseblivning kan i dag ses som ett fenomen inom nutida konst och somatisk filosofi. Mitt arbete behandlar frågan om varför människans förmåga att uppleva affekt, stark sinnesrörelse, riskerar att sina i ett samhälle med en allt snabbare teknologisk utveckling och ett dominerande fokus på den yttre representationen. I mitt teoretiska perspektiv vill jag belysa denna fråga via en nutida pragmatisk filosofi kallad ”somaestetik”. Min metod är att sätta denna filosofi i relation till en nutida videokonstnär, Pipilotti Rist, och hennes sätt att arbeta med den intuitiva varseblivningen. Genom att belysa hennes verk: Gravity, Be My Friend och Sip My Ocean utifrån min egen upplevelse och via tolkandet av två böcker: Pipilotti Rist Grattis! och Pipilotti Rist vilka även innehåller hennes egna intentionsbeskrivningar av hennes verk: Open My Glade, belyser jag frågan hur hon med sina drömlika videoinstallationer utforskar kroppen, våra ritualer och tabun. Mitt gestaltningsarbete är ett försök att i samarbete med dansare undersöka den intuitiva varseblivningen ur ett somaestetiskt perspektiv. I min inledning vill jag skildra min egen konstupplevelse av Pipilotti Rists verk: Gravity, Be My Friend på Magasin 3 i Stockholm våren 2007. Uppsatsen består sedan av en del där jag försöker tolka den pragmatiske filosofen Richard Shustermans böcker Performing Live och Pragmatic Aesthetics. Jag definierar estetiken som begrepp och preciserar vad som menas med somaestetik, dess syfte och innehåll. Utifrån Shustermans resonemang beskriver jag sedan fenomen inom samhället som bidragit till att fragmentarisera den moderna människans upplevelse och utarma affektens betydelse. Enligt honom utgör ”dikotomier”, som den traditionella uppdelningen mellan kropp och själ med premiering av den själsligt/andliga aspekten, dominerande faktorer i vår moderna tid inom många områden, som konst, filosofi, sociologi, religion och politik men som vi nu verkar stå inför en uppgörelse med. Med detta som utgångspunkt diskuterar jag sedan videokonst producerad av Pipilotti Rist utifrån min tolkning av två böcker: Pipilotti Rist samt Pipilotti Rist Grattis! Min analys och slutdiskussion är ett försök att definiera eventuella beröringspunkter mellan somaestetik och samtida medierad konst representerad av Rist, samt ställa frågor kring konstens roll i framtiden. / <p>BI/Konst</p>

Syftet med detta arbete är att undersöka hur förändring av material påverkar varseblivningen av objekt när formen lämnas oförändrad. Detta kan vara av intresse då spel med realistisk grafisk stil blir mer och mer högupplöst vilket samtidigt ställer högre krav på de grafiska utvecklarna att framställa verklighetstrogna material. Jag har utfört en kvalitativ undersökning med personintervjuer av sex personer. Dessa sex personer har fått se tre objekt där de fått definiera objektets syfte. Intervjupersonerna fick sedan se objekten med olika material där mina frågor haft som mål att få respondenten att motivera uppfattat material samt det uppfattade materialets egenskaper. De intervjuades motiveringar om objekt och material har jag sedan tolkat utifrån litteratur om psykologi, främst om kategorisering som George Lakoffs bok "Women, Fire, and Dangerous Things" (1990) beskriver. Min undersökning har visat att uppfattningen av textur kan förändra ett objekts syfte och funktion. Detta kan behöva undersökas vidare i en interaktiv digital miljö för att se påverkan både i rörlig bild och möjligen spelsammanhang.

<p>DVD finns tillgänglig på Kungl Konsthögskolans bibliotek. Masterarbetet består av en skriftlig och en gestaltande del. Alternativtitel angertitel på gestaltande del. </p>

<p>I Logische Untersuchungen formulerade Edmund Husserl sin fenomenologi – ”en filosofi som sträng vetenskap”. Fenomenologin med dess metod, epochén, skall utövas under parollen ”Till sakerna själva!” Genom att ifrågasätta invanda tankesätt skall vi sätta världen inom parentes och därigenom nå objektiv kunskap.</p><p>Denna uppsats behandlar intersubjektivitetsproblemet hos fenomenologin. Genom en studie av Husserls Cartesianische Meditationen, Martin Heideggers Sein und Zeit och Maurice Merleau-Pontys Phénoménologie de la perception närmar jag mig frågan om ”De andra hos Merleau-Ponty”. Hur kan vi förstå den andre och annanheten när fenomenologins epoché är en metodisk solipsism som berövar subjektet dess värld?</p><p>Merleau-Ponty gör oförnuftet, tvetydigheten och slumpen till tema för sitt tänkande. Genom perceptionen varseblir vi världen och subjektet är (i) sin värld genom den levda kroppen. Det finns inget ”inre” utan det är genom världen, och vår verksamhet däri, som vi känner oss själva. Merleau-Pontys subjekt är ”vikt åt världen”.</p> / <p>In Logische Untersuchungen Edmund Husserl defined his phenomenology as a science for finding objectivity. The method of phenomenology, the phenomenological reduction, would provide knowledge on indubitable grounds by going back “to the things themselves”. We must put the world aside if we want to find objective knowledge.</p><p>This essay is a reading of Edmund Husserls Cartesianische Meditationen, Martin Heideggers Sein und Zeit and Maurice Merleau-Pontys Phénoménologie de la perception, and their theories of the others. How can we understand other in our mind when phenomenology in the course of its methodological solipsism, thought the phenomenological reduction, would seem to deprive the subject from the world?</p><p>Merleau-Ponty makes ambiguity and accidental existence a theme for his philosophy. Through perception we apprehend the world, as lived through with our bodies. There is no “inner man”. With some else’s words: ”Your abode is your act itself. Your act is you.”</p>

I Logische Untersuchungen formulerade Edmund Husserl sin fenomenologi – ”en filosofi som sträng vetenskap”. Fenomenologin med dess metod, epochén, skall utövas under parollen ”Till sakerna själva!” Genom att ifrågasätta invanda tankesätt skall vi sätta världen inom parentes och därigenom nå objektiv kunskap. Denna uppsats behandlar intersubjektivitetsproblemet hos fenomenologin. Genom en studie av Husserls Cartesianische Meditationen, Martin Heideggers Sein und Zeit och Maurice Merleau-Pontys Phénoménologie de la perception närmar jag mig frågan om ”De andra hos Merleau-Ponty”. Hur kan vi förstå den andre och annanheten när fenomenologins epoché är en metodisk solipsism som berövar subjektet dess värld? Merleau-Ponty gör oförnuftet, tvetydigheten och slumpen till tema för sitt tänkande. Genom perceptionen varseblir vi världen och subjektet är (i) sin värld genom den levda kroppen. Det finns inget ”inre” utan det är genom världen, och vår verksamhet däri, som vi känner oss själva. Merleau-Pontys subjekt är ”vikt åt världen”. / In Logische Untersuchungen Edmund Husserl defined his phenomenology as a science for finding objectivity. The method of phenomenology, the phenomenological reduction, would provide knowledge on indubitable grounds by going back “to the things themselves”. We must put the world aside if we want to find objective knowledge. This essay is a reading of Edmund Husserls Cartesianische Meditationen, Martin Heideggers Sein und Zeit and Maurice Merleau-Pontys Phénoménologie de la perception, and their theories of the others. How can we understand other in our mind when phenomenology in the course of its methodological solipsism, thought the phenomenological reduction, would seem to deprive the subject from the world? Merleau-Ponty makes ambiguity and accidental existence a theme for his philosophy. Through perception we apprehend the world, as lived through with our bodies. There is no “inner man”. With some else’s words: ”Your abode is your act itself. Your act is you.”

<p>Syftet med undersökningen är att studera personalens sociala scheman angående en underhållshandbok som finns på intranet på Volvo östra. Problemet är att underhållshandboken inte används i någon stor utsträckning. Syftet är att med hjälp av en kartläggning av personalens roll- och händelsescheman angående användningen av handboken, kunna hitta bakomliggande problem till varför inte handboken används. Underhållshandboken finns dels på intranet och dels i pärmar. I enkätundersökningen deltog 23 försökspersoner som arbetar vid underhållssektionens alla avdelningar.</p><p>Resultatet visar att de som någon gång använt underhållshandboken använder handboken främst vid situationer när de blir tillsagda att använda den. Av de som inte använt underhållshandboken någon antyder att detta kan vara problemet till det låga användandet. Andra möjliga problem kan var att det upplevs som omständigt att ta sig till de rätta sidorna och att använda intranet upplevs som ‘fult’. Ett förslag på fortsatt arbete är att införa en utbildning angående underhållshandboken och intranet och förankra intranet som arbetsredskap</p>

Syftet med undersökningen är att studera personalens sociala scheman angående en underhållshandbok som finns på intranet på Volvo östra. Problemet är att underhållshandboken inte används i någon stor utsträckning. Syftet är att med hjälp av en kartläggning av personalens roll- och händelsescheman angående användningen av handboken, kunna hitta bakomliggande problem till varför inte handboken används. Underhållshandboken finns dels på intranet och dels i pärmar. I enkätundersökningen deltog 23 försökspersoner som arbetar vid underhållssektionens alla avdelningar. Resultatet visar att de som någon gång använt underhållshandboken använder handboken främst vid situationer när de blir tillsagda att använda den. Av de som inte använt underhållshandboken någon antyder att detta kan vara problemet till det låga användandet. Andra möjliga problem kan var att det upplevs som omständigt att ta sig till de rätta sidorna och att använda intranet upplevs som ‘fult’. Ett förslag på fortsatt arbete är att införa en utbildning angående underhållshandboken och intranet och förankra intranet som arbetsredskap

An increasing number of people in Sweden are having problems with their hearing ability. The three major tools to aid hearing-impaired and deaf individuals are: hearing aids, special telephony, and alerting systems. Both hearing aids and telephony have seen a huge technical development. Hearing aids have gone from huge ponderous devices to small delicate in-ear devices. Simple text telephones have evolved into total conversation telephones with audio, video, and text all operating in real time. Although smart lamps and other alerting services not specifically made for hearing-impaired individuals do exist, the development of alerting system is unsatisfactory. The gap in technology is a huge problem and integration between modern products and alerting systems is getting harder. This thesis explores how to close this gap. The result of this thesis project is a prototype that provides the missing technological link between an alerting systems and modern smart devices. An eventual product should support all kinds of services, but the prototype is limited to solving the problem of connecting an alerting system to a modern total conversation telephones. The prototype was evaluated and based on the evaluation data a timeline was created. An overall positive response towards the product exists and the timeline had adding more third party services (such as Skype and FaceTime) as a high priority. The complete timeline as well as adding Signal Initiation Protocol support is left as future work. / I Sverige har antalet personer med hörselskada ökat de senaste åren. För att hjälpa de med hörselproblem finns det tre viktiga hjälpmedel: hörapparater, special telefoner och varseblivningssystem. Stora teknologiska framsteg har skett för både hörapparater och special telefoner. Hörapparater har gått från stora otympliga apparater till små nätta anordningar som man har i örat. Enkla texttelefoner är idag komplexa system som stödjer både video, ljud och text i realtid. Även fast smarta lampor och andra varseblivningsprodukter existerar så är utveckling för varseblivning speciellt gjorda hörselskadade och döva undermåliga. Gapet som skapats mellan moderna varseblivningsprodukter och varseblivning som hjälpmedel växer sig allt större. Denna rapport ska undersöka detta gap. Resultatet av detta projekt är en prototyp som tillhandahåller den teknologin som ska länka modern varseblivning och varseblivning som hjälpmedel. Den tänkta produkten kan användas för många olika tjänster men i detta projekt är den begränsad till total konversations telefoner. Prototypen har blivit utvärderad och en tidslinje, baserad på utvädringen, har skapats. Tidslinjen ska beskriva kommande tjänster och enheter som skall kunna användas tillsammans med prototypen. Det visar sig att den skapade prototypen blev positivt mottagen och att tjänster som Skype och Facetime skulle ha hög prioritering på tidslinjen.