Det är idag vanligt med företag som använder sitt befintliga varumärke för att nå nya målgrupper för att öka sin lönsamhet. Ett sätt att göra detta är att introducera produkter i en ny prisklass, en så kallad vertikal brand extension. Problemet är det att det är oklart exakt hur detta påverkar konsumenternas uppfattning om varumärket och vilka faktorer som spelar roll. Denna uppsats behandlar prestigens påverkan på konsumenternas uppfattning av varumärket vid en vertikal brand extension för företag inom den högteknologiska sektorn. Anledningen bakom att vi har begränsat oss till den högteknologiska sektorn är att det saknas empiriska undersökningar som behandlat denna bransch. All föregående datainsamling och analysering har tidigare behandlat för många branscher samtidigt vilket lett till ett resultat som inte nödvändigtvis är rättvisande för den högteknologiska. Det finns teori som hävdar att det bör vara skillnad på branscherna men det saknas relevant data för att bekräfta detta. Vi har samlat in egen primärdata genom att hålla öppna gruppintervjuer med två fokusgrupper uppdelade i två ålderssegment. Vi har valt att utgå ifrån två välkända märken som uppfattas har olika hög prestige; Apple och Asus. Vår undersökning kommer fram till att varumärken som är uppfattade att ha hög prestige har lättare att gå upp i prisklass än ett företag som uppfattas ha lägre prestige. Omvänt så har ett företag som har låg prestige lättare att gå ner i prisklass än ett företag som har hög. Dessutom finner vi att fler och fler konsumenter köper datorer baserat på funktion vilket minskar vikten av prestige inom den högteknologiska sektorn. / Every so often companies take use of their brand equity to expand to new markets and target audiences. A common strategy to do so is to introduce products in a different price class, also known as vertical brand extensions. The problem is that it is unknown how this affects the consumer’s evaluation of the brand and which factors that contributes to this effect. This thesis deals with the effects of prestige on consumer’s evaluation of vertical brand extensions in the high-technology sector. The reason for choosing the high-technology sector is that there is a lack of empirical research dealing with it separately. All recent data and analysis includes a wide variety of sectors which has resulted in conclusions that may not be relevant for the sector of our interest. Theory exists that argue that there should be a difference between these sectors but there is no evidence to prove this. We have collected our own primary data by conducting two open group interviews with two focus groups divided into two age segments. The research and questions have been formed around a couple of well-known brands; Apple and Asus. Our conclusion is that highly prestigious brands have a higher probability to succeed at introducing more expensive products than a brand with lower prestige. Brands with lower perceived prestige may likewise have a higher probability to succeed at introducing a cheaper product than their higher-prestige counterparts. Furthermore we find that more consumers base their buying decision on function rather than prestige which reduces prestige’ relevance within the high-technology sector.

Titel Second Life som marknadsföringsforum – en kartläggning av marknadsföringen i den virtuella världen Författare                        Malin Bandh Lina Bäcke Handledare                                           Susanne Åberg Nyckelord                        Varumärkeskapital, relationsmarknadsföring, viral marknadsföring, virtuella världar, Second Life Bakgrund och problem                      De virtuella världarna växer alltmer och antalet användare ökar. Företag är osäkra på hur marknadsföringen inom den virtuella världen fungerar och hur de kan etablera sig där. Syfte                                  Syftet med denna uppsats är att kartlägga marknadsföringen inom den virtuella världen Second Life idag, samt hur företag kan gå tillväga med sin marknadsföring i den virtuella världen. Problemformulering     Grundproblemet är att företag inte vet hur de ska marknadsföra sig i den virtuella världen Second Life i relation till den fysiska världen. Detta leder till frågeställningarna: Vilka faktorer bör företag ta i beaktning vid en etablering i Second Life? Använder företag Second Life för att skapa varumärkeskännedom eller för försäljning? Hur kan företag kommunicera ut sitt varumärke i den virtuella världen? Metod                               Uppsatsen är en kartläggning av den virtuella världen Second Life. Empiriskt material har samlats in genom kvalitativ data i form av videointervju, mailintervju, observation samt sekundärdata. Resultat och slutsatser   Företag bör undersöka varför konsumenter befinner sig i den virtuella världen och vad de egentligen efterfrågar. Att enbart etablera en virtuell butik har inte givit den effekt som företagen förväntat sig. En kombination av en virtuell butik och aktiviteter för avataren är därför att rekommendera. Fokus på marknadsföringen bör ligga på upplevelser som uppfyller konsumentens behov och där avatarerna aktivt kan delta.

Denna uppsats behandlar varumärkesassociationer samt dess påverkan på varumärkeskapital. Uppsatsen är genomförd som en fallstudie och undersöker hur det svenska telekommunikationsföretaget Tre tolkar konsumenters associationer till varumärket Tre. Detta jämförs sedan med de varumärkesassociationer som föreligger kring Tres varumärke på marknaden. Varumärkesassociationer formas primärt hos konsumenter och är således inte enbart en process som företag styr. Detta innebär dock inte att associationerna är opåverkbara från företagets sida. En central faktor som påverkar skapandet av varumärkesassociationer har i denna uppsats påvisats vara konsumenters kontakt med företaget, där framförallt den första kontakten tenderar att forma associationerna. Konsumenter behöver inte ha en personlig relation till varumärket för att forma sina associationer då word-of-mouth har visat sig ha en stor påverkan på skapandet och spridandet av varumärkesassociationer. Företags varumärkeskapital gynnas av många samt positivt betingade varumärkesassociationer. För det i uppsatsen studerade företaget tenderar dock en majoritet av de kartlagda associationerna att vara negativa, vilket i sin tur har tenderat att skada det totala varumärkeskapitalet. En annan intressant aspekt av detta är att många bärare av dessa negativa associationer inte själva har en personlig erfarenhet av företaget. Detta understryker kraften av word-of-mouth samtidigt som det betonar vikten av att som företag ha en välarbetad kundstrategi då den har en direkt påverkan på företagets varumärkeskapital. I många framträdande teorier beskrivs det att förmedling av varumärkesassociationer gynnas av att framhäva emotionella faktorer, då dessa sägs ha en djupare påverkan på människors värderingar än vad funktionella faktorer har. Vad uppsatsens empiri dock har kunnat påvisa är att detta är svårt i en teknikorienterad bransch då konsumenter värderar funktionella faktorer högre än emotionella. De funktionella faktorerna tenderar även att ha en stor betydelse för varumärkesassociationer. Uppsatsen presenterar avslutningsvis en nyskapad figur vilken sammanfattar strategiskt betydelsefulla områden som Tre fördelaktigt kan använda sig av för att skapa ett starkt varumärkeskapital. / In this paper brand associations are examined, along with its impact on brand equity. The thesis is completed as a case study and examines what the Swedish telecommunication company Tre believes are the markets associations of their brand.  This is later compared with the consumers actual associations with the brand Tre. Brand associations are primarily formed by consumers and are thus not only a process of corporate governance. This does not mean that the associations are impossible to influence by the company. The result of this study has shown that a key factor influencing the creation of brand associations is consumers’ contact with the company, where especially the first contact tends to form associations. Consumers do not need to have a personal relationship with the brand to form their associations as word-of-mouth has been shown to have a major impact on the creation and distribution of brand associations. Brand equity grows stronger by many and positively charged brand associations. However, for the company Tre, the majority of the identified associations are seen as negative, which in turn tend to harm the overall brand equity. Another interesting aspect of this is that many carriers of these negative associations do not have a personal experience with the company. This underlines the power of word-of-mouth, while emphasizing the importance to have a well-made customer strategy as it has a direct impact on the company's brand equity. Mediation of brand associations is in many prominent theories described favored by highlighting emotional factors as they are said to have a deeper impact on human values ​​than functional factors. This has, by this study´s empirical thesis, shown to be difficult in a technology-oriented industry where consumers value the functional factors higher than the emotional factors. The functional factors also tend to have a important influence on brand associations. The conclusion of this paper presents a new figure that summarizes strategically important areas for the company Tre to create stronger brand equity.

Background: Increasing globalization has changed the business environment and also resulted in increased awareness of the consumers and demand for higher standards of social responsibility. The companies brand strategies has gain in importance in order to strengthen their brands. A part of a company's CSR, CRM, cause-related marketing, which is a relatively new marketing strategy and created when companies choose to partner with charities and market it. Garment/clothing industry has as many others come to be shaped by the effects of globalization, but has also endured heavy criticism over the years. This criticism is largely because of the outside world's reaction to the exploitation of developing countries. Two companies in this industry; Lindex and H&M, have both embraced the formerly strong criticism and decided to take advantage of consumers' demand and requirements in a more responsible enterprise, using two different shapes of CRM collaborations. Purpose: The purpose of this study is to consider first whether CRM is an appropriate way to pursue social responsibility and to strengthen brands, in an earlier criticized industry. Furthermore, the study aims to investigate the design of CRM, which thus is most positive for brands in terms of how consumers' awareness, perceived quality, brand associations and loyalty, are affected by CRM. Method: To answer the purpose of the study, the authors have assumed a triangulation consisting of questionnaires and semi-structured interviews. Conclusion: The study confirmed that a partnership with a well-known and established partner is most favorable in order to successfully build and enhance their brand equity in a criticized industry. This created an increased awareness and positive associations with the brand. Lindex had succeeded better than H&M when they collaborate with the Pink Ribbon as previously known and H&M collaborates with a self-created foundation. Consumers believe that social responsibility involves more than just engage in charity, therefore CRM was not alone an appropriate way for brands to create quality or loyalty.

In recent years esports has evolved from strictly being a hobby of playing videos games for many to becoming a highly commercialized and professionalized sport. Nowadays, there are more unique viewers of the largest esport competitions than physical sport events like the NBA finals or the Super Bowl. With this growth, the field of esports has come under the radar for professional football clubs and several football clubs has made brand extensions into the field. The study has identified a gap of knowledge of why professional football clubs in Sweden extend their brand to the esport. Hence, the purpose of this study was to increase the understanding of how professional football clubs, on an elite level, can affect their brand through creating esports teams as brand extensions. Results show that professional football clubs can benefit from positive short - and long term effects by brand extensions to esports as well as enhance the brand equity of the sportclub. The football clubs suggest brand extensions to esports such as FIFA is logical to the clubs as the sports are much alike, which minimizes the risk, but also reduce the opportunities as FIFA is a relativity unpopular game, results show. However an brand extension to esports further away from the core of the football clubs was not an option at this point. The paper contributes with a introduction to the phenomenon that is esports and its effects on professional football clubs on an elite level, however we acknowledge that there is more research to be done in the field. / På senare år har e-sport utvecklats från att vara en fritidsaktivitet utövad genom tv-spel till att bli ett högt kommersialiserat och professionaliserat sätt att tävla. Nuförtiden har esportens största tävlingar fler unika tittare än de största fysiska idrottsevenemang som NBA-finalen eller Super Bowl i USA. Tack vare denna utveckling, har e-sporten fått uppmärksamhet av professionella fotbollsklubbar och ett flertal fotbollsklubbar har genomfört varumärkesutvidgningar till e-sporten. Studien har identifierat en kunskapslucka om varför professionella fotbollsklubbar i Sverige valt att utvidga sin verksamhet till att omfatta e-sporten. Med stöd av detta, är syftet med studien att öka förståelse för hur svenska fotbollsklubbar på elitnivå kan påverka sitt varumärket genom att starta e-sportlag. Resultatet visar att professionella fotbollsklubbar anser sig kunna uppnå kort- och långsiktiga fördelar genom att varumärkesutvidga till e-sporten samt bidra till att öka fotbollsklubbens totala varumärkeskapital. Resultatet visar även att varumärkeutvidgningar till e-sporten och FIFA har en logisk koppling till fotbollen tack vare dess likheter, vilket minskar risken för misslyckande men även reducerar möjligheterna med satsningen. Detta förklaras vara då FIFA inte anses vara ett så populärt spel i dagsläget. Däremot har det visats att varumärkesutvidgningar till e-sportspel mer distanserade från kärnverksamheten inte var ett alternativ. Uppsatsen bidrar med en introduktion till fenomenet e-sport och dess påverkan på professionella fotbollsklubbar på elitnivå samtidigt som vi erkänner att det finns ytterligare forskning att göra inom fältet.

Försäljningen av livsmedelsbutikers egna märkesvaror har ökat och det råder konkurrens mellan egna märkesvaror och leverantörernas märkesvaror. För livsmedelsprodukter finns det, inom samma produktkategori, flera olika varumärken att välja bland där produkterna innehållsmässigt är detsamma. Det är därför viktigt att företag skapar ett mervärde till konsumenten genom varumärket, för att konsumenten ska välja deras varumärke framför konkurrerande varumärken. Studien behandlar unga konsumenter som tillhör Generation Y, vilket är personer födda på 1980- eller 1990-talet och är individer som kännetecknas att vara en konsumerande generation som anser att varumärket är viktigt och har betydelse i deras köpprocess. Studien syftar därför till att förklara varför unga konsumenter väljer ett specifikt varumärke när de köper livsmedel. För att kunna besvara syftet har en kvalitativ metod tillämpats. Vi utgick från en teori om konsumentbaserat varumärkeskapital och dess fem dimensioner kännedom, lojalitet, upplevd kvalitet, association/image och unikhet. Denna teori användes för att analysera den insamlade empirin för att få fram ett resultat. Empirin samlades in med hjälp av fokusgruppsintervjuer för att ta del av unga konsumenters åsikter för att få en förståelse om varumärket har betydelse vid köp av livsmedel. Slutsatsen är att varumärket har betydelse för unga konsumenter vid val av varumärke inom livsmedel. De väljer det varumärke som stämmer överens med deras preferenser där deras kunskap om varumärket, förpackningens utseende, priset och miljöaspekter är avgörande. / The sales of grocery stores' private label brands have increased and there is competition between private label brands and national brands. For grocery, there are several different brands in different product categories to choose from where the products are contentually the same. It is therefore important that companies create a value to the consumer through the brand in order for the consumer to choose that brand in front of competing brands. The study deals with young consumers belonging to Generation Y, which are born in the 1980s or 1990s, and are individuals who are characterized of being a consuming generation who considers that the brand is important and has a meaning in their buying process. The study therefore aims to explain why young consumers chooses a specific brand when buying grocery. In order to answer the purpose, a qualitative method has been applied. We assumed a theory of consumer-based brand equity and its five dimensions of awareness, loyalty, perceived quality, association/image and uniqueness. This theory was used to analyze the empirical data to get a result. The empirical data was collected using focus group interviews to get acquainted with young consumers different opinions to gain an understanding of the brand's significance in the purchase of food. The conclusion is that the brand is important to young consumers when selecting a food brand. They choose the brand that is in line with their preferences where knowledge of the brand, the design of the package, the price and ustainability are crucial.

Bakgrund: Den ökade användningen av sociala medier har lett till att de i allt större utsträckning används som varumärkesbyggande verktyg för företag och organisationer. Den ökade kommersialiseringen som skett inom elitidrott har lett till att även elitidrottsklubbar avser att stärka sina varumärken. Tidigare forskning visar att elitidrottsklubbar bör utnyttja sociala medier för att främja och stärka relationen med supportrar och kunder, eftersom det på lång sikt bidrar till ökade intäkter för klubben. I en svensk kontext är forskningen om elitidrottsklubbars varumärkesbyggande i sociala medier däremot ytterst begränsad. Med anledning av denna kunskapslucka krävs ytterligare studier om hur svenska idrottsklubbar använder sociala medier för att stärka sina varumärken. Syfte och frågeställningar: Studiens syfte är att undersöka hur och varför svenska elitidrottsklubbar använder sociala medier som varumärkesbyggande verktyg. Vilka syften har användningen av sociala medier för en svensk elitidrottsklubb och hur uppfylls dem? Vilka förtjänster och utmaningar medför användningen av sociala medier som varumärkesbyggande verktyg i kontexten av svensk elitidrott? Vad för innehåll publicerar en svensk elitidrottsklubb på sociala medier och hur påverkar det klubbens fans? Genomförande: Studien har kombinerat en kvantitativ och kvalitativ forskningsstrategi. Innehållsanalyser av en fallorganisations publicerade material på sociala medier, samt en kvalitativ semistrukturerad intervju har utförts för att fylla studiens syfte. Resultat: Sociala medier är viktiga verktyg för att bygga och fördjupa relationen, samt skapa lojalitet mellan klubben och dess fans och kunder. Sociala medier fyller också direkta ekonomiska syften. Studien har även påvisat tydliga utmaningar som klubbar ställs inför. Utmaningar som till stor del grundar sig i brist på enhetlig syn på hur och varför socialamedier ska användas. / Problem definition: The emergence of social media has resulted in that companies to a bigger extent uses them as brand management tools. The increased commercialization in professional team sports led to the fact that professional sports clubs aim to strengthen their brands. Previous research shows that professional sports clubs should take advantage of social media to promote and strengthen relationships with fans and customers, since it will result in increased revenues for the club in the long term. In a Swedish context, however, the research about professional sports clubs’ brand management in social media is extremely limited. Due to this research gap, further research studying Swedish professional sports club’s brand management in social media is eligible. Aim and research questions: The purpose of this study is to examine how and why Swedish professional sports club use social media as a brand management tool. What are the purposes of using social media as a brand management tool for a Swedish professional sports club and how are they fulfilled? What benefits and challenges entails he use of social media as brand management tool in the context of professional Swedish sports? What content is published by professional Swedish sports club on social media and how does it affect its fans? Methodology: This study has combined a quantitative and qualitative research strategy. Content analysis of a case organization's material published on social media, as well as qualitative semi-structured interviews have been conducted to fulfil the purpose of this study. Findings: Social media are important tools for building and deepening the relationship, as well as creating loyalty, between the club and its fans and customers. Social media also fills direct economic purposes. This study has also highlighted clear challenges that sports clubs face when using social media. These challenges are to a big extend due to lack of unanimous views on how and why social media should be used.

Sociala medier, som ingår i Web 2.0, används idag av företag och organisationer i stor utsträckning för att exponera sina varumärken och förvalta eller skapa relationer med både befintliga och potentiella konsumenter. Steget till sociala medier har inte alltid varit självklart, särskilt för lyxvarumärken som vissa forskare menade skulle skada deras varumärke och särskiljande associationer som legitimerar deras ställning och status som lyx. Idag är det klart att en övertygande majoritet av lyxmärken har antagit sociala medier och implementerat marknadsföringsstrategier för att hantera det. Om diskussionen för några år sedan var centrerad om lyxmärken skulle ha social medianärvaro, är den mer relevanta frågan idag hur lyxvarumärken ska använda sociala medier samtidigt som varumärket bibehålls. Syftet med denna studie är att undersöka hur varumärkeskapitalet i ett lyxmärke påverkas av sociala medier genom konsumenternas perspektiv för att ge ett svar på hur lyxiga märken ska förhålla sig till sociala medier. Undersökningen är begränsad till konsumentbaserat varumärkeskapital (CBBE) och kommer inte att behandla den finansiella aspekten av varumärkeskapital. Data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med potentiella konsumenter och ett kvalitativt tillvägagångssätt har applicerats av forskarna. Denna studie visar att ett restriktivt tillvägagångssätt från lyxmärken bör appliceras med en tydlig koppling till deras arv om de vill behålla sin status som lyx. Kanaler som inte kontrollerades av varumärket ansågs vara mer tilltalande att följa och konsumera innehåll från. Vidare drogs slutsatsen att eWOM i likhet med WOM var ett effektivt verktyg för att bygga varumärkeskapital. Det var också en gemensam syn bland respondenterna att konsumtion av ett lyxigt varumärke inte skulle vara lika åtråvärt om varumärket inte var allmänt erkänt av andra. Men detta bör inte kompenseras med en bredare tillgänglighet av lyxvarumärkes fysiska produkter. Därför dras slutsatsen att lyxmärken bör ägna närmare uppmärksamhet åt de fysiska och digitala aspekterna av varumärket samt dess tillgänglighet när de använder sociala medier för marknadsföringsändamål, om de vill behålla eller förstärka deras varumärkeskapital. / Social medias, which is a part of Web 2.0, is today widely used by companies and organisations to expose their brands and nurture or create relationships with both existing- and potential consumers. The step to social media has not always been so certain, especially for luxury brands, which some researchers suggested would potentially damage their brand equity and distinctive associations which legitimise their position, and status as luxury. Today it is clear that a convincing majority of luxury brands have adopted social media and implemented marketing strategies for it. As the discussion, a few years ago were centred around if luxury brands should have social media presence, the more relevant question today is rather how luxury brands should use social media while still maintaining their brand. The purpose of this study is to examine how the brand equity of a luxury brand is affected by social media through the consumer’s perspective to give an answer how luxury brands should relate to social media. The study is limited to consumer-based brand equity (CBBE) and will not regard the financially aspect of brand equity. Data have been collected through semi-structured interviews with potential consumers and a qualitative approach have been deployed by the researchers. This study finds that a restrained approach from luxury brands should be implemented with a clear connection to their legacy if they wish to maintain their status as luxury. Channels which were not controlled by the brand was considered more appealing to follow and consume content from. Furthermore, was it concluded that eWOM in parable with WOM was an effective tool for building brand equity. It was also a common agreement that a consumption of a luxury brand would not be as covet if the brand was not widely recognised by others. But shouldn’t be compensated with a broader availability of the luxury brands products. Therefore, it is concluded that luxury brands should pay closer attention to the physical - and digital aspects of the brand and its availability when using social media for marketing purposes if they wish to maintain or reinforce their brand equity.

Idag är konsumentmarknaden inne i en globaliseringsfas som ständigt växer. Marknader har idag öppnat upp sig, och hela världen tar del av den internationella handeln. Det pågår även en tydlig förändring i konsumentbeteendet världen över, då informationsutbytet nu når ut till hela världen. Konsumenter nöjer sig inte bara med den standard som erbjuds på nära håll utan det specifika behovet har gjort att tillverkningen av varor och produkturvalet idag är enormt stort och tidsödande att välja mellan.Företag kommunicerar med olika typer av påverkan exempelvis, direktreklam och varumärkesannonser för att nå ut till sin målgrupp. Samtidigt som urvalet av produkter och tjänster växer sig allt större, tenderar varumärkesutbudet att bli något mindre då allt starkare internationella aktörer etablerar sig på den globala marknaden, och köper upp eller konkurrerar ut nationella aktörer på marknader världen över. Kina är ett av världens största länder. Den kinesiska ekonomin förväntas ta över platsen som världens största ekonomi ifrån USA till år 2025. Den kinesiska marknaden erbjuder goda tillväxtmöjligheter genom tillgången till de miljontals potentiella kunder i rätt målgrupp som landet har att erbjuda. Vilka möjligheter har Kinesiska varumärken att etablera sig på de västerländska marknaderna och konkurrera mot västerländska varumärken på deras hemmaplan?Uppsatsen syftar till att undersöka hur svenska konsumenter låter sig påverkas av varumärkesursprung och tillverkningsland, samt vilka attityder som råder bland svenska konsumenter för det kinesiska sport och streetwear varumärket Li-Ning. Uppsatsen ämnar även undersöka hur Li-Ning kan bygga upp sin marknadskommunikation för att på bästa sätt bygga upp positiva attityder hos svenska konsumenter. Två empiriska studier utfördes i syftet att mäta konsumenters attityder om tillverkning och ursprungsland. Enkätundersökningens resultat visar att konsumenter helst väljer svenska eller amerikanska varumärken framför kinesiska och att ursprungsland och tillverkningsland spelar mindre roll under produktevalueringen. Resultatet från fokusgruppintervjun visar att det redan från början finns negativa associationer om landet Kina i jämförelse med Sverige och USA.Genom studien har följande slutsatser framkommit. En produkts varumärkesursprung influerar undermedvetet konsumenternas produktevaluering innan ett inköp görs. Varumärkesursprunget betydelse bidrar till fallföretaget Li-Nings svaga varumärkesstyrka på den svenska marknaden. Generellt har svenska konsumenter en negativ attityd gentemot kinesiska varumärken och en bristande tillit till kinesiska företags ansvarstagande. Dock finns det möjligheter för Li-Ning att, genom väl utformad marknadskommunikation, påverka de konsumenter vars negativa attityder inte är alltför djupt inrotade. Svenska konsumenter uppfattar marknadsföringsformen storytelling som förtroendegivande, något som Li-Ning med fördel kan dra nytta av. Det är även viktigt att Li-Ning på inget vis ämnar dölja sitt ursprung utan använder det som en differentieringsfaktor.Today the consumer market has entered a phase of globalization that is constantly growing. Markets have now opened up and the whole world takes part in the international trade. There is also an obvious change in consumer behavior around the world, where information now can be shared throughout the entire globe. Consumers today does not settle with the product standard offered at close range, the specific consumer needs has led to that the production of goods and product ranges is vast and time consuming to choose from. Companies communicate with various types of marketing such as, advertising and direct mail to reach their target audience. While the selection of products and services are growing, the range of brands tend to decrease as strong international players establish themselves in the global market, and compete with local participants in markets worldwide. China is one of the world's largest countries. The Chinese economy is expected to take over the position as the world's largest economy from the U.S. in 2025. The Chinese market offers good growth potential for companies by providing access to millions of potential customers in the desired target group. Can Chinese brands establish themselves on the Western markets and compete against western brands on their home ground?This paper aims to examine how Swedish consumers allow themselves to be influenced by country of origin and country of manufacture, as well as the attitudes prevailing among Swedish consumers for the Chinese sports and street wear brand Li-Ning. The essay will also examine how Li-Ning can design their market communication in the best way to build positive attitudes among Swedish consumers. Two empirical studies were conducted with the aim of measuring consumer attitudes and country of origin effects.The results of the questionnaire survey showed that consumers preferred Swedish or American brands before Chinese brands and that country of origin and country of manufacture aren’t important factors when evaluating product options. The focus group interview shows that Swedish consumers have negative associations towards the country of China in comparison with Sweden and the United States. Through the study the following conclusions have been drawn. A product's country of origin subconsciously influences consumer’s product-assessments before a purchase is made. The Country of Origin-effect contributes to Li-Ning’s weak brand equity in the Swedish market. In general, Swedish consumers have a negative attitude toward Chinese brands and a lack of trust in the Chinese companies’ social responsibilities. However, there are opportunities for Li-Ning to affect the consumers whose negative attitudes aren’t too deeply entrenched through well-designed marketing communication. Swedish consumers perceive storytelling as a trustworthy form of marketing. This is something that Li-Ning can take advantage of. It’s also important that Li-Ning in no way intends to conceal its origin, but instead uses it as a differentiating factor. / Program: Textilekonomutbildningen

Syftet med uppsatsen är att ta reda på mer om Gefle IF fotbollsförenings värden och undersöka hur dessa på ett bättre sätt skulle kunna användas i organisationen för att stärka varumärket.  Vi har valt att göra en fallstudie i tre steg. Vi började arbetet med att gå på ett föredrag som hölls av Gefle IF:s tränare och sportchef, Pelle Ohlsson. Detta gjorde vi för att komma in i ämnet och skapa oss en bild av problemet för Gefle IF. Nästa steg var att genomföra fem intervjuer med anställda inom föreningen. Intervjuerna var ett sätt att få en djupare förståelse för verksamheten och deras arbete med varumärket. Vårt sista steg var att göra ett besök på en av Gefle IF:s hemmamatcher. På så vis fick vi själva uppleva produkten, och ta del av den upplevda verkligheten som respondenterna uppgett.  Vårt resultat visar på att Gefle IF:s kärnvärden inte är tillräckligt uttalade internt inom organisationen, för att vi ska kunna få ett ordentligt svar på vilka de är. Hur dessa på ett bättre sätt skulle kunna användas blir därför svårare att svara på, dock kan vi komma fram till slutsatsen att dessa måste tas fram och kommuniceras inom organisationen, för att kunna användas överhuvudtaget. Våra teorier har visat på att all marknadskommunikation ska stämma överens med kärnvärdena för att ge en konsekvent bild av varumärket. Utan kärnvärden faller därför marknadskommunikationen. Det har vi fått flera bevis på i vår undersökning eftersom Gefle IF inte når ut med att de finns och verkar som det enda allsvenska laget norr om Stockholm.  För att göra den strategiska varumärkesplattformen komplett vill vi ge som förslag till fortsatt forskning att göra en undersökning som fokuserar mer på den externa delen. Det vill säga en undersökning som tar reda på om konsumentens bild av vad varumärket står för stämmer överens med den bild Gefle IF vill att de ska stå för. Detta är av stor vikt för Gefle IF för att kunna bygga ihop den interna och externa delen för att få ut högsta möjliga varumärkeskapital. Andra förslag till fortsatt forskning kan vara att se över hur andra allsvenska lag arbetar med detta, och göra en jämförelse. Ett exempel kan vara att ta reda på vad det är som AIK gör som Gefle IF inte gör. Eller se över hur något annat lag i allmänhet jobbar med sitt varumärke internt, exempelvis Brynäs hockey. Vårt bidrag är ett arbete för att påvisa vad som kan stärka just Gefle IF:s varumärke genom att ta reda på deras värden, och hur dessa kan stärkas för att locka fler intressenter till klubben. Vi tror att varumärket Gefle IF kan öka sitt kommersiella värde genom den extra försäljningen av produkter och tjänster som genereras på grund utav arbetet med att stärka varumärket enligt vår valda modell. Genom att utveckla områdena i modellen kommer Gefle IF att kunna skapa större varumärkeskännedom, igenkännande samt löften om kvalitet som kunderna kommer att associera till varumärket. / The purpose of the thesis is to find out more about Gefle IF football club’s values and see how these can be used in a better way within the organization to strengthen the brand.  We have chosen to do a case study in three steps. We started the study by attending a discourse by Gefle IF’s coach and sports director, Pelle Ohlsson. We did this to get more acquainted with the matter and to get a better understanding of the challenges that Gefle IF faces. The next step was to perform five interviews with employees of the organization. The interviews were a way of getting a deeper insight of the organization and their work with the brand. Our last step was to visit one of Gefle IF’s home matches. In that way we got to experience the product and got in on the perceived reality that the respondents had indicated.  Our findings show that the core values are not sufficiently pronounced internally within the organization, for us to get a proper response to what they are. How these could be used in a better way is therefore difficult to answer, however, we have come to the conclusion that these must be developed and communicated within the organization, to be able to use at all. Our theories have shown that all marketing communications must be consistent with the core values to provide a consistent picture of the brand. This means that without core values, the marketing communication fails. Our study has shown us proof of this, when Gefle IF has a problem of communicating to the market that they exist and that they are the only team north of Stockholm in the Premier Division.  In order to make the strategic brand platform complete, we want to give suggestions for further research to conduct a study that focuses more on the external part. That is, a study to determine if the consumer's image of what the brand stands for is consistent with the picture that Gefle IF wants them to stand for. This is of great importance to Gefle IF in order to build up the internal and external part to get the maximum brand equity. Other proposals for future research would be to review how other premier league teams are working on this, and do a comparison. An example would be to find out what it is that AIK does, that Gefle IF does not. Or have a look at how any other team in general is working with their brand internally, for an example Brynäs.  Our contribution is an effort to demonstrate what can strengthen Gefle IF’s brand, by studying their values, and how these can be strengthened to acquire more stakeholders to the club. We believe that the brand Gefle IF can increase its commercial value through the additional sale of products and services that is generated by efforts to strengthen the brand, according to our chosen theoretical model. By developing the areas of the model, Gefle IF will be able to create greater brand awareness, recognition and promises of quality that customers will associate with the brand.