Svenska kyrkans medlemsantal minskar, till följd av fler utträden och att färre yngre människor träder in mot tidigare, vilket medför en skev åldersstruktur. Dessutom har många människor en svag relation till kyrkan och en, enligt kyrkan, felaktig bild av vad Svenska kyrkan står för. Syftet med utredningen är att, utifrån Berrys tjänstevarumärkesmodell, analysera hur Svenska kyrkan arbetar med att skapa relationer med människor genom att bygga upp ett tydligt och identifierbart varumärke. Vi har med hjälp av tre utredningar utrett allmänhetens bild av Svenska kyrkan. Vi har dessutom, genom två intervjuer, klargjort Svenska kyrkans varumärkesbyggande. Med stöd av tjänstevarumärkesmodellen har vi sedan analyserat hur Svenska kyrkan skapar relationer med människor utifrån allmänhetens bild av organisationen och kyrkans varumärkesbyggande. För att Svenska kyrkans varumärkesarbete ska underlätta för människor att identifiera och känna samhörighet med kyrkan, måste kyrkan agera kraftfullare för att motverka den negativa publiciteten samt lyckas med implementeringen av projektet. Förmår Svenska kyrkan göra det kommer kyrkans arbete att skapa relationer med människor förenklas. Detta gör att det samlade värdet, Svenska kyrkans varumärkeskapital, ökar och därmed är arbetet, enligt tjänstevarumärkesmodellen, vettigt.

Sammanfattning Den 5 oktober 2011 avled Apples publika personlighet Steve Jobs. Då en publik personlighet kan ha stort inflytande på varumärkesimagen kan denna komma att försämras på grund av denna händelse. En försämrad varumärkesimage leder till ett lägre varumärkeskapital, vilket är negativt för varumärket. Syftet med studien är att undersöka vilka varumärkesassociationer som påverkar Apples varumärkesimage med fokus på den publika personligheten. Studien utgår från ett konsumentperspektiv och datainsamlingen har skett genom en fokusgruppsintervju och en enkätundersökning för att på så sätt kunna sammanställa och undersöka varumärkesassociationers påverkan på varumärkeskapitalet. Sex komponenter som mäter konsumentbaserat varumärkeskapital, bland annat publika personligheter, har använts tillsammans med utvalda associationer för att besvara syftet. Resultatet visar att den publika personligheten är den starkaste och mest fördelaktiga associationen till Apples varumärke i relation till övriga komponenter, varför Apples varumärkesimage kan komma att påverkas negativt av Steve Jobs bortgång. För att behålla en god varumärkesimage bör Apple stärka övriga associationer för att stabilisera och stärka varumärkesimagen och således varumärkeskapitalet.   Nyckelord: Konkurrenskraft, konsumentbaserat varumärkeskapital, varumärkes-image, varumärkesassociationer, publika personligheter, konsumentperspektiv

No description available.

The essay deals with the subject about branding and the communicative process that entails between businesses and consumers. The purpose of this paper is to increase understanding of the opportunities and risks of brand building through sponsorship and Co-Branding. This descriptive analysis is made by highlighting the partnership between two strong brands in the Swedish market, Åbro & AIK, and how internal and external associations related to their impact on brand equity. The study has led to the conclusion that the sponsorship should be seen as synonymous with Co-branding, ie. a synergy between two or more brands. This is based on a discussion in which partnerships between businesses, organizations and athletes are surrounded and influenced by association, linked to both parties, whose meanings are transferred from brand to the consumer and vice versa, which in turn affects their brand image and equity. The paper also presents an alternative approach to consumer feedback, concerning low-involvement products in high-involved contexts based on a discussion of sponsorship, as a form of branding, affects a recipient both cognitively but also emotionally. The conclusion suggests that a communicative model in which businesses interact with potential target groups through a common interest can give a competitive advantage over competing substitutes with low differentiation. This then becomes an effective way to penetrate the media clutter and reach a potential audience.

No description available.

IFK Kristianstad har gått från guldåldern under 1940- och 1950-talen till att vara på gränsen till konkurs men har rest sig och är idag Sveriges rikaste handbollsklubb. 2009 tog föreningen återigen tillbaka sin plats i Elitserien och valde att göra en förändring då ekonomin återigen inte var hållbar. Med ett dåvarande negativt eget kapital på en halv miljon kronor är dem 2018 en toppklubb i Europa med en omsättning på 34 miljoner kronor. Trots att handboll inte är den största idrotten i Sverige har de störst publiksnitt av alla handbollsklubbar i landet, även mer än vissa allsvenska fotbollsklubbar som utövar den mest populära idrotten. I denna fallstudie belyses hur IFK Kristianstad har utvecklat sitt varumärke samt hur dem bibehåller det hållbart. För att skapa en helhetssyn har representanter från föreningen samt samarbetspartners som är delaktiga i arbetet intervjuats vilket ger fler perspektiv över de strategier som har givit dem dagens resultat.

Företags nyttjande av emotionell marknadsföring har på senare år ökat drastiskt, än idag är det ett relativt outforskat område med stor potential för företag. Varumärken värderas ofta utifrån finansiella aspekter där det immateriella hamnar i skymundan, trots dess väsentliga betydelse. Ett sätt att stärka de imateriella tillgångarna hos ett varumärke är att fokusera på delarna som utgör varumärkeskapitalet. Att undersöka samverkan mellan emotionell marknadsföring och varumärkeskapitalet är en outforskad och innovativ ämneskombination. Studien syftar till att öka förståelsen för hur företag använder emotionell marknadsföring på sociala medier samt hur det kommuniceras för att stärka varumärkeskapitalet. Teorierna som används i studien är kopplade till kommunikation, sociala medier, varumärkeskapital och varumärkesidentitet. Sju fallföretag; Telia, Gant, Netonnet, Elgiganten, Na-Kd, Hemtex och Hemmakväll som alla besitter ett högt anseende inom sina respektive branscher har intervjuats och anlyserats. Av studiens resultat har det framkommit olika sätt som företag kan nyttja emotionell marknadsföring på för att stärka sitt varumärkeskapital. Precis som för människor har studien klargjort att emotioner och identiteter spelar en central roll även för varumärken.

Datum: 2022-01-13   Nivå:            Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15 hp   Institution: Akademin för ekonomi, samhälle, teknik, Mälardalens Högskola   Författare: Gustav Blomqvist             Oliver Hedman                 Alexander Nordström Käll                                                                                                                Titel: Event som marknadsföringsstrategi - En kvantitativ studie om hur eventmarknadsföring påverkar varumärken   Handledare: Rana Mostaghel   Nyckelord: Eventmarknadsföring, mässor, varumärkeskapital, varumärkeskännedom, varumärkeslojalitet, varumärkesattityd.   Frågeställning: Vad har event för påverkan på ett företags varumärkeskapital? På vilket sätt påverkar varumärkesattityd, varumärkeskännedom och varumärkeslojalitet ett företags varumärkeskapital efter ett event?   Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om eventmarknadsföring som en marknadsföringsstrategi påverkar företags varumärkeskapital. Studien avser även att undersöka om varumärkesattityd, varumärkeskännedom och varumärkeslojalitet har en påverkan på varumärkeskapital.    Metod: Kvantitativ metod, webbaserad enkät   Slutsats: Studien visar att eventmarknadsföring har en positiv effekt på företags varumärkeskapital. Varumärkesattityd, varumärkeslojalitet samt varumärkeskännedom är faktorer som har en positiv påverkan på varumärkeskapital. Däremot konstateras det att varumärkesattityd och varumärkeslojalitet har en större påverkan än varumärkeskännedom på varumärkeskapital. Eventmarknadsföring är en effektiv marknadsföringsstrategi för att stärka varumärkeskapital.

The purpose of the study was to increase understanding of how the personal brand stands in relation to the corporate brand in the real estate brokerage industry. In addition, the study addresses the management of the balance between personal brand and corporate brand from the corporate perspective. Currently, the services offered by real estate agents are similar (Gilbukh & Goldsmith-Pinkham, 2018). Consequently, differentiation through personal branding becomes more important. As personal branding has a great impact on success, the study attempts to create an understanding of how personal brands stands in relation to the company’s brand and how companies manage the balance between the two. There is no relevant research highlighting this phenomenon in the brokerage sector, which is what the study aims to do. A qualitative method has been applied by collecting data through semi-structured interviews. The sample of respondents in the study was determined by selecting experienced real estate agents as well as human resource managers, as they were the most appropriate for the study (Bryman, 2017). According to the study, personal brands stand strong against corporate brands in the real estate brokerage industry, mainly because the primary customer experience of the service is derived from the estate agent and marketing communication is strongly linked to personal branding. Customer loyalty is also linked to the estate agent, which reinforces the importance of the personal brand. Finally, the report looks at how companies manage the balance between the personal brand and the company’s brand. The study finds that there are opportunities for improvement to reduce staff turnover. Mainly by working to show continued appreciation in different ways and having a conversation with employees at an early stage about expectations on both sides.

This study examines @FIFAmedia’s communication on Twitter, other users’ reactions to FIFA’s framing in their tweets, and on whether FIFA’s income from brand licensing was affected by the corruption scandal from 2015. By measuring FIFA’s framing and the reactions to it, a concrete comparison with FIFA's brand capital is enabled to provide further understanding of the impact the scandal had on the brand. All research questions are using a quantitative content analysis. The first two research questions are using Twitter and a sample period consisting of the periods: before, during and after the scandal. For the third research question FIFA's financial reports between the years 2013-2018 were interpreted to line up the numbers against each other to see if FIFA’s revenues from brand licensing have increased or decreased due to the scandal. The Framing Theory is used to answer the two first research questions about FIFA’s and Twitter users’ portrayal, whilst the Theory on Brand Equity is used to answer the third research question about FIFA’s brand equity. Previous research examines FIFA’s communication and Twitter users’ reactions to the tweets separately, but not in relation to each other. The result showed that FIFA communicates mostly about internal organizational activities and men’s football. The organisation often tweets with a link to its official website to update the followers on more information regarding their tweets. The result of other users' reaction to FIFA's framing in tweets was shown to be strongest after the corruption scandal was discovered. During this period, it is mainly private individuals who express negative thoughts towards FIFA’s tweets, as well as about FIFA as an organization. Finally, the results show that the scandal had an impact on FIFA's brand capital from licensing, where revenues increased vastly after the corruption scandal occurred, from the years 2016-2018. This result may be due to the fact that partners of FIFA sign multi-year contracts where a lot of money is involved, and that the financial capital between the partners is extremely important for the future of the organisations.