<p>As companies exert themselves to find new ways of achieving market dominance and stronger brands, the phenomenon co-branding has become increasingly popular. By cooperation between two different firms the combined effects can result in synergies not only on the balance sheet, but even through softer values such as Brand recognition, equity and larger market share. Recently the fashion company H&M launched a collection together with the esteemed fashion designer Karl Lagerfeld. The objective of this paper is to examine the effects the collaboration had on consumer’s attitudes towards the two brands. Did the above mentioned collaboration result in a repositioning of any of the two parties?</p><p>Theories regarding branding, positioning and attitudes, as well as Joint ventures are taken into consideration while analyzing the research based on questionnaires given to a random audience. The respondents were among else asked to grade the two firms as to four different qualities, thereby placing them on perceptual maps. After that they were asked whether the collection had affected the exclusiveness of H&M and Karl Lagerfeld. A large majority</p><p>answered that H&M had profited, while Lagerfeld’s exclusiveness was unaltered. Meanwhile, many first heard of Karl Lagerfeld through the H&M-collection.</p><p>This paper will show how two differently positioned parties successfully can achieve synergies, but that since they enter the venture with different possibilities and motives, the synergies most probably will appear on different levels.</p>

<p>I denna kvantitativa studie undersöks möjligheterna för tre olika varumärken att utvidgas till nya produktkategorier. De tre studieobjekten är Lipton, Lätta och Knorr, som alla är hämtade ur företaget Unilevers varumärkesportfölj. Unilever har även bistått med en väsentlig del av den kvalitativa bakgrundsdata som lagt grunden för hur undersökningen har genomförts. Utifrån svaren från Unilevers representanter samt utifrån befintliga, vetenskapliga teorier inom området varumärkesutvidgning, har en webbaserad konsumentenkät förmedlats till 164 svenska konsumenter som har fått uttrycka sina åsikter om de tre aktuella varumärkena. Enkäten tog även upp sex stycken hypotetiska varumärkesutvidgningar vilka framför allt skulle utvärderas enligt parametrarna ”perceived quality” och ”fit” mellan det ursprungliga varumärket och utvidgningen. Tre av dessa utvidgningar var relativt närliggande det ursprungliga varumärket medan övriga tre utvidgningar förutsattes uppfattas som mer långtgående.</p><p>Syftet med analysen av de inkomna enkätsvaren var att förklara vilken potential de tre valda varumärkena hade att utvidgas till nya produktkategorier. Som underlag för denna analys användes en teoretisk modell som poängterade vikten av varumärkenas respektive positioneringsnivå för deras utvidgningspotential. Resultaten från enkäten kunde inte bekräfta denna modells giltighet men likväl kunde andra slutsatser dras från studien. Av de sex hypotetiska varumärkesutvidgningarna var Knorr Frysrätter och Lätta Ost de två som uppvisade högst potential gällande ”perceived quality” hos konsumenterna. Vidare konstaterades ett signifikant, positivt samband mellan graden av ”fit” och ”perceived quality”. Resultaten som framkom i studien mynnar ut i ett diskussionsavsnitt vari det resoneras kring resultatens betydelse och vad som i metoden hade kunnat göras annorlunda. Slutligen ges förslag på vilken framtida forskning inom varumärkesutvidgning som denna studie kan ge upphov till samt vilka rekommendationer rapportens författare har att framlägga till Unilever.</p>

I denna kvantitativa studie undersöks möjligheterna för tre olika varumärken att utvidgas till nya produktkategorier. De tre studieobjekten är Lipton, Lätta och Knorr, som alla är hämtade ur företaget Unilevers varumärkesportfölj. Unilever har även bistått med en väsentlig del av den kvalitativa bakgrundsdata som lagt grunden för hur undersökningen har genomförts. Utifrån svaren från Unilevers representanter samt utifrån befintliga, vetenskapliga teorier inom området varumärkesutvidgning, har en webbaserad konsumentenkät förmedlats till 164 svenska konsumenter som har fått uttrycka sina åsikter om de tre aktuella varumärkena. Enkäten tog även upp sex stycken hypotetiska varumärkesutvidgningar vilka framför allt skulle utvärderas enligt parametrarna ”perceived quality” och ”fit” mellan det ursprungliga varumärket och utvidgningen. Tre av dessa utvidgningar var relativt närliggande det ursprungliga varumärket medan övriga tre utvidgningar förutsattes uppfattas som mer långtgående. Syftet med analysen av de inkomna enkätsvaren var att förklara vilken potential de tre valda varumärkena hade att utvidgas till nya produktkategorier. Som underlag för denna analys användes en teoretisk modell som poängterade vikten av varumärkenas respektive positioneringsnivå för deras utvidgningspotential. Resultaten från enkäten kunde inte bekräfta denna modells giltighet men likväl kunde andra slutsatser dras från studien. Av de sex hypotetiska varumärkesutvidgningarna var Knorr Frysrätter och Lätta Ost de två som uppvisade högst potential gällande ”perceived quality” hos konsumenterna. Vidare konstaterades ett signifikant, positivt samband mellan graden av ”fit” och ”perceived quality”. Resultaten som framkom i studien mynnar ut i ett diskussionsavsnitt vari det resoneras kring resultatens betydelse och vad som i metoden hade kunnat göras annorlunda. Slutligen ges förslag på vilken framtida forskning inom varumärkesutvidgning som denna studie kan ge upphov till samt vilka rekommendationer rapportens författare har att framlägga till Unilever.

Varumärken har en lång historia och attityden till dess betydelse har över åren förändrats. Vi ser idag att företagen lägger betydligt mer fokus på varumärkesfrågor och att konsumtionen av lyxvaror ökar. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur små företag med begränsade resurser kan skapa varumärken som uppfattas som lyxiga. Vi kommer att gå igenom relevanta teorier som i huvudsak behandlar varumärkesstrategi, varumärkesidentitet samt lyxvarumärken. Vi identifierar hur små företag skapar ett varumärke och de faktorer som bidrar till varumärkens lyxighet. För att därefter undersöka vilken betydelse konsumenterna anser att faktorerna har för att varumärket ska uppfattas som lyxigt. Undersökningen av konsumenterna sker genom en enkätundersökning. Resultatet från undersökningen visar att vissa faktorer är viktigare än andra för att skapa ett lyxigt varumärke. De faktorer som är viktigast för små företag med begränsade resurser är; att produkterna har en hög kvalité, priset på produkterna är högt, att varorna sälj i en begränsad upplaga samt att försäljningsplatsen håller en hög status. I våra slutsatser kommer vi att presenteras en modell, som vi kallar lyxvarumärkestrappan. Slutsatsen av vår studie är att om små företag går igenom lyxvarumärkestrappan på ett framgångsrikt sätt finns det goda möjligheter för små företag med begränsade resurser att skapa ett lyxigt varumärke.

No description available.

Explosionen av sociala medier har lett till ökad användning av dessa kanaler vid marknadsföring av produkter och varumärken. På dagens konkurrensutsatta marknad menar vissa forskare att varumärken, både personliga- och företagsvarumärken, är de mest unika differentierande egenskaperna hos företag. Att bygga och hålla ett varumärke starkt är dock en utmaning, särskilt när social media används som den främsta marknadsföringskanalen. Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida det går att överföra personliga varumärken via sociala medier för att bygga ett företagsvarumärke. Studien utgår från ett företagsperspektiv och datainsamlingen har skett genom en intervju med en nyckelperson på e-handelsföretaget byPM.se. Det som utgör analysramen är David Aakers fyra perspektiv av varumärkesidentitet. Genom detta konstateras vilken del av identiteten som är den mest dominerande för varumärket byPM och detta jämförs sedan med intervju-underlaget. Resultatet visar att den illustration som framtagits utifrån teorin för att se hur företagsvarumärken, personliga varumärken och social media hänger ihop tar andra vändningar i verkligheten än förväntat. Kopplingen mellan de tre visar sig vara mer invecklad då företagsvarumärken och personliga varumärken har inflytande på varandra samtidigt som social media som kanal både kan hjälpa och stjälpa ett företag i dess varumärkesbyggande process.

Studien visar att strategiskt arbete med musik för att bygga varumärkeskapital kan användas på många olika sätt för att stärka varumärket. Alla organisationer är olika och musik kan hjälpa varumärken att differentiera sig mot konkurrenterna. Att koppla varumärket till musik genererar ett starkare varumärkeskapital oberoende av hur stark kopplingen är till musiken, förutsatt att organisationen är medveten om att musik påverkar hur varumärket uppfattas. Att stegvis förbättra och utveckla användningen av musik i kommunikationen anser vi är av vikt då både den egna marknaden och musikindustrin kontinuerligt utvecklas. Att varumärket innehar en egen strategisk musikplattform som uppfattas trovärdig av marknaden, anser vi är det mest effektiva.

Denna uppsats undersöker den emotionella dimensionen i det kommersiella företaget WeSC:s marknadsföring genom att göra en kvalitativ innehållsanalys på datamaterialet som har bestått av en av deras senaste reklamfilmer, sekundära intervjuer som gjorts med grundaren Greger Hagelin, företagets presentation i boken Superbrands Sverige (2004) samt på hemsidan. Vi har även kompletterat analysen genom att göra en sekundär analys på forskaren Rebecca Beals studier av den subkultur som WeSC använder sig utav i sin emotionellt säljande marknadsföring. Den analys som vi gjorde av Beals studier resulterade i att vi kunde utröna tre viktiga grundstenar för skateboardkulturen – 1. Öppet deltagandet, att alla skulle få möjligheten att vara med oavsett bakgrund, 2. Individuell ansvarsfullhet, att varje utövare skulle ansvara för sitt eget spel i frånvaron av domare, regler och tränare, samt 3. Möjligheten att vara kreativ, frånvaron av domare, regler och tränare skulle tillförsäkra vare utövare att vederbörande var sin egen expert och därigenom kunde använda sin egen kreativitet till att skapa sitt eget spel.När vi sedan jämförde innehållet i dessa grundstenar med WeSC:s presentation av samma grundstenar i sin marknadsföring upptäckte vi att mycket av det ursprungliga innehållet modifierats i syfte att anpassa företagets kommersiella ansats. Detta tolkar vi som ett explicit exempel på att anammandet av subkultur av ett företag inte alltid fungerar positivt för subkulturen – då dess huvudsakliga symboliska värden förgås i kommersialiseringens och marknadsföringens process.

As companies exert themselves to find new ways of achieving market dominance and stronger brands, the phenomenon co-branding has become increasingly popular. By cooperation between two different firms the combined effects can result in synergies not only on the balance sheet, but even through softer values such as Brand recognition, equity and larger market share. Recently the fashion company H&amp;M launched a collection together with the esteemed fashion designer Karl Lagerfeld. The objective of this paper is to examine the effects the collaboration had on consumer’s attitudes towards the two brands. Did the above mentioned collaboration result in a repositioning of any of the two parties? Theories regarding branding, positioning and attitudes, as well as Joint ventures are taken into consideration while analyzing the research based on questionnaires given to a random audience. The respondents were among else asked to grade the two firms as to four different qualities, thereby placing them on perceptual maps. After that they were asked whether the collection had affected the exclusiveness of H&amp;M and Karl Lagerfeld. A large majority answered that H&amp;M had profited, while Lagerfeld’s exclusiveness was unaltered. Meanwhile, many first heard of Karl Lagerfeld through the H&amp;M-collection. This paper will show how two differently positioned parties successfully can achieve synergies, but that since they enter the venture with different possibilities and motives, the synergies most probably will appear on different levels.

Syftet med denna studie är att undersöka hur bageriföretag använder sig av Sveriges image och vilka egenskaper kopplas till deras varumärke. Vidare vill denna studie skapa förståelse på hur ett lands image kan användas som en varumärkesstrategi. Studiens resultat visar att svenska bageriföretag använder sig av olika svenska egenskaper som den svenska flaggan, svensk text och svenska symboler som älgar för att kommunicera deras svenska ursprung i utländska marknader. De intervjuade företag visar att det mest direkta sättet att påverka kommunikationen av deras svenska ursprung är genom förpackningar av deras produkter. Det svenska ursprunget av företagets varumärke och produkter kan ge konkurrensfördelar och hjälpa deras produkter att sticka ut från mängden i marknader som har en positiv respons för svenska livsmedelsprodukter.