För att skapa och upprätthålla ett starkt varumärke är det viktigt att sträva efter en så stor överensstämmelse som möjligt mellan dess identitet och image. Det betyder samtidigt att det är viktigt att regelbundet undersöka likheter och skillnader mellan dem. Denna magisteruppsats syftar till att utreda överensstämmelsen mellan kundernas image av varumärket ABB och företagets identitet. På så sätt har vi analyserat likheter och skillnader mellan hur ABB beskriver sig själva och hur kunderna i undersökningen uppfattar dem. För att sätta in läsaren i undersökningsområdet har vi använt teorier kring vad som utmärker ett starkt varumärke samt varumärkesbyggande för business to business marknader. Teorin innehåller vidare en beskrivning av begreppen identitet och image samt gapet som kan uppstå däremellan. Genom att intervjua ABB:s informationsdirektör och marknadschefen för enheten Svensk Försäljning kunde vi beskriva varumärkets identitet. Urvalet grundade sig på personernas goda insyn och erfarenhet i undersökningsområdet. Varumärkets image undersöktes genom intervjuer med personer med olika befattningar och ansvarsområden på Vattenfall som varit kund till ABB under flera år. Genom att enbart fokusera på ett företag kunde vi få en djupare förståelse för uppfattningarna inom ett specifikt företag, men även hur de kan skilja sig åt kunderna emellan. Det långa och nära samarbetet mellan parterna kunde vidare bidra till en mer kritisk men samtidigt tydligare uppfattning om varumärket. Undersökningen visar att det finns både likheter och skillnader mellan ABB:s identitet och image, vilket tyder på att det inte finns en enhetlig bild av varumärket bland de intervjuade kunderna. Att kundernas varumärkesimage till stor del baseras på andra värden än det som ABB kommunicerar ut kan förklaras i att de utvalda kunderna påverkas av egna upplevelser och erfarenheter i större utsträckning än den externa marknadskommunikationen. En lång affärsrelation kan därför innebära att kundens image av varumärket istället påverkas mer av hur ABB hanterar olika situationer, som exempelvis klagomål. Budskapen i den externa kommunikationen kan på så sätt innebära en större effekt i nyetablerade relationer.

The last decades sport sponsorship has grown into a massive industry. This has given marketers unique opportunities and challenges to develop their brand strategy in order to stay competitive. Although the increasing research made within sport sponsorship, marketing researchers is just in the beginning of understanding the full effects of it. There is still a gap within this research field in Sweden and the rest of Europe. Though, researchers have found common desired brand objectives for using sport sponsorships which are called the sponsorship portfolio. The purpose of this study is to investigate companies’ perception and use of sport sponsorship. The purpose will also be to investigate how well companies’ use of sport sponsorship match with their customers perceptions of it. This study is based on a qualitative multiple case study using a semi-structured interview technique. Two companies, Craft and Team Sportia, were interviewed with five different managers to investigate their perception of sport sponsorship. Two focus groups, one on each company, where conducted in order to compare the results of the interviews. The study will be limited to the Swedish sport sponsorship market. In the case of Craft, findings indicate that Crafts sport sponsorship strategy is in overall congruence with the most important brand objectives using sponsorship in the theory. Though are the focus group perception of Crafts sport sponsorship and their brand not quite as consistent as company want to reflect. Results from the case of Team Sportia reveal that they could be seen as a company with a positive brand image. The brand itself is perceived as less strong than their competitors by the focus group due to weak perceived brand awareness. New findings in this study are Crafts product development through sport sponsorship as well as the message of brand familiarity through Team Sportias sport sponsorship.

SAMMANFATTNING Examensarbete i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö universitet, Marknadsföring, FE3453, VT 2009 Författare: Viktor Hermansson och Patrik Wilson Handledare: Frederic Bill Titel: Varumärkessplittring – Att leva med två ansikten Bakgrund: Varumärken anses idag vara ett företags viktigaste tillgång och är ständigt ett ämne som diskuteras. Detta innebär att det är av stor vikt att förstå hur man bygger, underhåller och utvecklar ett varumärke. Att jobba efter en strategi i varumärkesarbetet sägs av flera författare vara av stor vikt, då detta arbete måste ske långsiktigt och man måste veta vad man vill uppnå med sitt arbete. Även om identiteten anses viktig är även allmänheten och konsumenternas uppfattning, alltså imagen, av stor vikt. Vi har i denna rapport samarbetat med ”Växjö Energi AB” då de upplever problem i arbetet med sina varumärken. Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva en splittring av ett företags varumärke, samt skapa förståelse för hur varumärken splittras. Avsikten är också att härigenom skapa ett hjälpmedel för företag som upplever sitt varumärke som splittrat. Forskningsfrågor: Rapporten består av två forskningsfrågor och är följande; ”Hur har splittringen av Växjö Energi AB:s varumärke uppkommit internt i företaget? och ”Hur uppfattas företagets varumärken bland allmänheten och deras konsumenter?” Metod: Det empiriska underlaget innehåller både en kvantitativ och en kvalitativ undersökning. Den kvalitativa delen är baserad på sju semistrukturerade intervjuer med personal från Växjö Energi AB. Den kvantitativa delen är baserad på en enkätundersökning med 100 respondenter bland allmänheten och konsumenter. Slutsatser: Vi kan konstatera att även om ett företags anställda inser vikten av varumärket och att de till och från är involverade i varumärkesarbetet är inte detta någon garanti för en framgångsrik identitet. Vår forskning visar på att man ständigt måste arbeta med varumärket och kontinuerligt involvera de anställda för nå dit. Vi kan även konstatera att en avsaknad av en uttalad kommunikation och varumärkesstrategi skapat en förvirring hos den övriga personalen på företaget och gjort att två olika varumärkesnamn existerar på företaget. Detta har inneburit att det skett en otydlig kommunikation gentemot allmänheten och konsumenterna. Slutsatsen av detta är således att varumärket Växjö Energi AB kan anses vara splittrat och företaget lider av att leva med två ansikten, Växjö Energi och VEAB. De båda varumärkena uppfattas såväl olika som lika av allmänheten och konsumenterna. Vid en fri association med varumärkesnamnet kunde en skillnad mellan de båda varumärkena påvisas och vid fasta givna svarsalternativ kunde vi se en mer likställd bild. Varumärkenas kärnvärden uppfattades relativt lika hos båda varumärkena, dock visade det sig att nära hälften av respondenterna inte visste att Växjö Energi och VEAB var samma företag.

<h1>SAMMANFATTNING</h1><p><strong>Examensarbete i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö universitet, </strong></p><p><strong>Marknadsföring, FE3453, VT 2009 </strong></p><p><strong>Författare:</strong> Viktor Hermansson och Patrik Wilson</p><p><strong>Handledare:</strong> Frederic Bill</p><p><strong>Titel:</strong><em> </em>Varumärkessplittring – Att leva med två ansikten</p><p><strong>Bakgrund: </strong>Varumärken anses idag vara ett företags viktigaste tillgång och är ständigt ett ämne som diskuteras. Detta innebär att det är av stor vikt att förstå hur man bygger, underhåller och utvecklar ett varumärke. Att jobba efter en strategi i varumärkesarbetet sägs av flera författare vara av stor vikt, då detta arbete måste ske långsiktigt och man måste veta vad man vill uppnå med sitt arbete. Även om identiteten anses viktig är även allmänheten och konsumenternas uppfattning, alltså imagen, av stor vikt. Vi har i denna rapport samarbetat med ”Växjö Energi AB” då de upplever problem i arbetet med sina varumärken.</p><p><strong>Syfte: </strong>Syftet med denna uppsats är att beskriva en splittring av ett företags varumärke, samt skapa förståelse för hur varumärken splittras. Avsikten är också att härigenom skapa ett hjälpmedel för företag som upplever sitt varumärke som splittrat.</p><p><strong>Forskningsfrågor: </strong>Rapporten består av två forskningsfrågor och är följande; ”Hur har splittringen av Växjö Energi AB:s varumärke uppkommit internt i företaget? och ”Hur uppfattas företagets varumärken bland allmänheten och deras konsumenter?”</p><p><strong>Metod: </strong>Det empiriska underlaget innehåller både en kvantitativ och en kvalitativ undersökning. Den kvalitativa delen är baserad på sju semistrukturerade intervjuer med personal från Växjö Energi AB. Den kvantitativa delen är baserad på en enkätundersökning med 100 respondenter bland allmänheten och konsumenter.</p><p><strong>Slutsatser:</strong> Vi kan konstatera att även om ett företags anställda inser vikten av varumärket och att de till och från är involverade i varumärkesarbetet är inte detta någon garanti för en framgångsrik identitet. Vår forskning visar på att man ständigt måste arbeta med varumärket och kontinuerligt involvera de anställda för nå dit. Vi kan även konstatera att en avsaknad av en uttalad kommunikation och varumärkesstrategi skapat en förvirring hos den övriga personalen på företaget och gjort att två olika varumärkesnamn existerar på företaget. Detta har inneburit att det skett en otydlig kommunikation gentemot allmänheten och konsumenterna. Slutsatsen av detta är således att varumärket Växjö Energi AB kan anses vara splittrat och företaget lider av att leva med två ansikten, Växjö Energi och VEAB.</p><p>De båda varumärkena uppfattas såväl olika som lika av allmänheten och konsumenterna. Vid en fri association med varumärkesnamnet kunde en skillnad mellan de båda varumärkena påvisas och vid fasta givna svarsalternativ kunde vi se en mer likställd bild. Varumärkenas kärnvärden uppfattades relativt lika hos båda varumärkena, dock visade det sig att nära hälften av respondenterna inte visste att Växjö Energi och VEAB var samma företag.</p>

Titel: TUNA PARK Allt annat än en park- Hur uppfattas varumärket av studenter på Mälardalens högskola? Datum: Den 4:e juni 2008 Kurs: Magisteruppsats i företagsekonomi: 15hp Författare: Youssef Nasser El- Awad &amp; Samiya Mohamed Dirir Handledare: Finn Wiedersheim- Paul Akademi: Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling Denna magisteruppsats behandlar handelsområdet Tuna Parks varumärke som ligger Eskilstuna. Vi fann ämnet intressant då vi båda är intresserade av marknadsföring av varumärken. Tuna Park är ett nyetablerat företag som består av tre delar en galleria, en storhandel och volymhandel centrumledaren Berentsen har även varit samarbetsvillig från början då vi tillsammans kom överens om undersökningsområdet, för att sedan kunna hjälpa företaget att kommunicera ut sitt varumärke på ett effektivt sätt. Det har gjorts två undersökningar en enkät- och en fokusgruppundersökning. Dessa undersökningar användes för att utreda Tuna Parks varumärke och hur det uppfattas av ekonomistudenter på Mälardalens högskola. Båda undersökningarna utfördes på Mälardalens högskola där båda författarna studerar företagsekonomi. Syftet med denna utredning var att undersöka hur ekonomistuderande vid Mälardalens högskola i Västerås uppfattar varumärket Tuna Park. Utgångspunkten för undersökningen var hur Tuna Park själva uppfattar deras varumärke för att sedan undersöka hur andra uppfatta dem. Därefter gick vi vidare med denna uppfattning och undersökte om denna bild stämde bland ekonomistudenter. Resultatet kom att bli mycket intressant då det fanns likheter och skillnader mellan studenternas åsikter och ledningens uppfattning. Till vår hjälp fanns litteraturen som beskrev olika teorier kring varumärke och marknadskommunikationen. Detta kom att vara av tyngd då vi analyserade svaren från undersökningarna som sedan sammanställdes, för att sedan nå ett en slutsats. Slutsatserna som vi kom fram till är att företaget har ett missvisande namn och bör därför förbättra sin kommunikation och hur de utformar sitt budskap i Västerås. En annan slutsats är att budskapet om att dem är ett köpcentrum inte når studenterna alla gånger vilket bör åtgärdas. Nyckelord som användes är: Varumärke, marknadskommunikation, kommunikation, brand, varumärkesstrategi, varumärkesimage, varumärkesidentitet, image, identitet, varumärkeslagen, Tuna Park, detaljhandeln i Sverige, köpcentrum, mall, svensk handel, Marketing Communication,centrumutveckling, undersökningar Tuna Park och examensarbeten Tuna Park. / Title: TUNA PARK Everything but a park – How do the economic students at Malardalens university understand the brand ? Date: The 4: Th of Jun 2008 Course: Master thesis in business administration 15 ECTS Authors: Youssef Nasser Elawad and Samiya Mohamed Dirir Tutor: Finn Wiedersheim- Paul Academy: School of Sustainable Development of Society and Technology This master theses treats the company Tuna Park's brand that is located in Eskilstuna. We found the topic interesting since Tuna Park is a new company that consists of three parts – a mall, a big commerce and volume commerce. That center leader Berentsen at Tuna Park has been willing to cooperate from the start when he agreed with the oss about the topic, in order to help the company to communicate out their brand in an effective way. We have chosen to do two investigations; one questionnaire and focus group investigation. These investigations have been used in order to investigate Tuna Park's brand and how it is considered by economy students at Malardalens University. Both investigations were carried out at the University in Vasteras where we both studies business economics. The purpose with this master thesis is to investigate how economy students at Malardalens University in Vasteras consider the brand of Tuna Park. The starting point for the survey was how Tuna Park regards its own brand so we later on could investigate if this picture matches. Then we went with this preconceived intention and inquired into this picture. The result became hugely interesting; there were both resemblances and differences. To our help we used the literature describing the theories around brands and marketing communication. This literature was a big help for us during the analysis. We analyzed the replies from the surveys which we put together, in order to come to a conclusion. The conclusion that we reached was that Tuna Parks brand is misleading and the should improve their publicity and the way they formulate their message in Vasteras. We also came to the conclusion that Tuna Park as a mall doesn’t reach the students at all time, so for that reason they need to do something to improve this. Keywords used is: Varumärke, marknadskommunikation, kommunikation, brand, varumärkesstrategi, varumärkesimage, varumärkesidentitet, image, identitet, varumärkeslagen, Tuna Park, detaljhandeln i Sverige, köpcentrum, mall, svensk handel, Marketing Communication, centrumutveckling, undersökningar Tuna Park och examensarbeten Tuna Park.

Syfte: Företag har svårt att positionera sig på webben då de misslyckas att utveckla sina webbsidor för att stödja dess varumärkesstrategi. Syftet med denna studie är att undersöka hur ett företag kan tillämpa designstrategi ur ett användarcentrerat designperspektiv för att stödja företagets övergripande varumärkesstrategi på webben. Kunskapslucka: Denna studie har identifierat en kunskapslucka vad gäller hur företag fastställer och verkställer designstrategi för att stödja övergripande varumärkesstrategi på webben. Metod: Studien avser att undersöka tillämpning av designstrategi genom att ta fram ett designförslag som baserats på en användarcentrerad designprocess. För att göra detta har intervjuer med experter samt expertutvärdering av webbsidor utförts för att kartlägga en billeverantörs återförsäljares domän, baserat på motsvarande strategi för köpresa som är avsedd för att leda besökaren till billeverantörens produkt- och tjänsteutbud som representeras av återförsäljare och dess webbsidor. Denna datainsamling ligger till grund för persona och kontextscenarion som översätts till identifierade krav som motsvarar produktens designstrategi. Designstrategin ligger sedan till grund för det skapande momentet i den användarcentrerade designprocessen, där iterativ design leder till förädlande av framtagna ramverksskisser till interaktiv prototyp. Resultat och slutsats: Resultatet av studien som var en framtagen interaktiv prototyp visar att användarcentrerad design som tillämpar designstrategi, genom att fastställa företagets och användarens mål och behov samt innehålls- och funktionalitetskrav, är ett alternativ som tillåter strukturerad förädling av en webbsida till den punkt att webbsidan uppfyller sin designstrategi. Resultatet visar också att beroende på hur grundlig en kartläggning är och hur välformulerad designstrategin är påverkar hur väl framtagen webbsida, vare sig det är en prototyp eller slutprodukt, uppfyller sitt syfte. / Purpose: Corporations experience difficulties positioning themselves on the web as a result of not developing their websites in a way that is inline with their overall business strategy. The purpose of this study is to explore how corporations should apply design strategy, based on a user-centered design perspective, to support their overall business strategy on the web. Originality/value: This study has identified a knowledge gap in terms of how corporations define and apply design strategy in order to support their overall business strategy on the web. Methodology: This study aims to research the application of design strategy by creating a prototype through the use of a user-centered design process. This was done by interviewing experts as well as evaluating websites, in order to explore the domain of a car manufacturers retailers, which was based on the corresponding strategy of leading the visitor to the car manufacturers offerings that are represented by the retailers and their websites. This data collection was the foundation in the creation of a persona and context scenarios that was translated into identified needs that represented the products design strategy. The design strategy in turn was the foundation for the creating phase of the user-centered design process, where iterative design lead to refining framework sketches and an interactive prototype. Findings and conclusion: The study which resulted in an interactive prototype shows that user-centered design, which applies design strategy by defining the corporations and the users goals and needs, is an alternative that allows for structured refinement to the point that the website fulfills its design strategy. The results also show that depending on how well the domain exploration is executed as well as how well the design strategy is defined will affect the resulting website and to what extent it fulfills its purpose, whether it’s is still a prototype or if it’s the end result.

Studies has shown that sports organizations have become increasingly commercialized and professionalized, which have led them to work in a manner like a company and a profitable business. Allsvenskan and Superettan in Swedish elite football for men is no exception. Between the leagues there is promotions and relegation, and reports shows that the financial conditions in Superettan is worse. To attract stakeholders and not being dependent on the sporting success, a sport organization should build a strong brand. Corporate social responsibility is considered to create legitimacy and a good reputation for companies that work with it. The question was if sports organizations actively work with their brand and if CSR is a part of it. In a case study conducted on French football organizations, it shows that it is possible for a specific brand building model and that the sport organizations identity and position lead to the brand strategy. Based on this, the purpose of the study was created to compare how sports organizations in Allsvenskan and Superettan work to strengthen their brand. Interviews were made with three sports organizations from Allsvenskan (Djurgårdens IF, Kalmar FF and IK Sirius FK) and three sports organizations from Superettan (AFC Eskilstuna, Halmstad BK and IFK Värnamo). The interviews were then analysed by a thematic analysis. The result of the study showed that there are similarities and differences between sports organizations in Allsvenskan and Superettan in their work to strengthen the brand. Sports organizations in the middle category regarding the number of employees appeared to be taking advantage of the Swedish elite football (SEF) than the larger and smaller sports organizations as the number of employees. Everyone had CSR work connected to their business. The result also showed that the model for brand equity is not to applied to Swedish sports organizations in Allsvenskan and the Superettan, because it was only Djurgårdens IF that made it full today. The model is not full filed and should be develop and link CSR as part of the identity of the brand building of a sports organization. / Forskning visar att idrottsorganisationer har blivit allt mer kommersialiserade och professionaliserade vilket har lett till att de anammat arbetssätt likt ett företag och en vinstdrivande affärsverksamhet. Allsvenskan och Superettan i svensk herr elitfotboll är inget undantag. Mellan serierna sker upp- och nedflyttningar och i Superettan är de ekonomiska förutsättningarna betydligt sämre än i allsvenskan enligt vad ekonomiska rapporter visar. För att locka intressenter och inte vara så beroende av de idrottsliga framgångarna bör en idrottsorganisation bygga ett starkt varumärke. Corporate Social Responsibility anses skapa legitimitet och ett bra anseende för företag som arbetar med det. Frågan väcktes därför hos oss om idrottsorganisationer verkligen aktivt arbetar med sitt varumärke och om CSR är en del av det. I en fallstudie gjorda på franska fotbollsorganisationer framkom det att det går att arbeta efter en specifik modell för varumärkesbyggande och att en del av det är vad idrottsorganisationen har för identitet, positionering vilka ska leda fram till en varumärkesstrategi. Utifrån detta skapades syftet som är att jämföra hur idrottsorganisationer i Allsvenskan och Superettan arbetar för att stärka sitt varumärke. Intervjuer med tre idrottsorganisationer från Allsvenskan (Djurgårdens IF, Kalmar FF och IK Sirius FK) och tre idrottsorganisationer från Superettan (AFC Eskilstuna, Halmstad BK och IFK Värnamo) genomfördes utifrån en intervjuguide via videosamtal på ca 30 minuter vardera. Intervjuerna analyserad genom en tematisk analysmetod. Resultatet i studien visade att det finns likheter och skillnader mellan lagen i Allsvenskan och Superettan i hur de arbetar med att stärka sitt varumärke. Alla hade någon form av CSR arbete kopplat till sin verksamhet. Resultatet visade också att modellen för varumärkesbyggande inte går att applicera på svenska idrottsorganisationer i Allsvenskan och Superettan fullt ut utan det var endast Djurgårdens IF som arbetade efter modellen. Modellen går därför att kritisera och bör därför utvecklas för att passa svenska idrottsorganisationer bättre och det genom att koppla CSR som en del av identiteten för varumärkesbyggande hos en idrottsorganisation.

Betydelsen av att etablera och bevara ett starkt varumärke av en plats eller stad, så kallad platsmarknadsföring, är av största intresse för en plats, inte minst ur ett ekonomiskt perspektiv. En del i ledet av att etablera ett starkt varumärke består av att arbeta med kommunikation i olika format, till exempel genom visuell kommunikation vars syfte är att stärka den grafiska profilen inom bland annat reklam, webb, sociala medier, skyltning och illustrationer. En stad som på ett tydligt och konsekvent sätt stärker sitt varumärke genom visuell kommunikation är Barcelona stad som anlitar professionella illustratörer och grafiska formgivare vid utformningen av olika typer av visuell kommunikation, inte minst vid kampanjer. Med bakgrund i detta syftar denna studie till att undersöka hur Barcelona stad arbetar med visuell kommunikation för att stärka stadens varumärke. Mer specifikt utgår denna studie från kommunikationsmaterial från tre grafiska kampanjer inom områdena: evenemang, samhällsinformation och värderingar. Genom kvalitativa samtalsintervjuer med ansvariga illustratörer och formgivare samt en analys av kommunikationsmaterialets innehåll och struktur, fastställer denna studie värdet av visuell kommunikation i relation till ett starkt varumärke. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>

Denna studie tar sitt ursprung i de senaste årens ekonomiska oroligheter där framförallt bilbranschen upplevt stora förändringar. Till följd av den faktiska globalisering som sker och en ökad konkurrens, inte minst på den svenska marknaden som denna studie avser, har förutsättningarna förändrats radikalt och nya sätt att kommunicera med kunderna har tillkommit. Marknadsmixen är inte längre lika betydande och kompletteras allt mer med relationsskapande aktiviteter, det vill säga relationen mellan kund och varumärke. Flertalet separata teorier finns tillgängliga vad gäller organisatoriska aspekter respektive implementering av varumärkesstrategi. Vad vi sökt svar på är hur organisatoriska aspekter påverkat implementering av tre svenska bilföretags varumärkesstrategier.Det centrala syftet med denna studie är att kartlägga hur tre bilföretag på den svenska marknaden har arbetat med implementering av dess varumärkesstrategier. Detta har gjorts genom intervjuer med Saab Automobile, Toyota Sweden och Mazda Sverige vilka representerats av respektive företags marknadschefer.Studien har bland annat visat att de tre bilföretagen arbetar utifrån olika fokus vad gäller sin varumärkesstrategi, i vissa fall fokuseras varumärket som sådant och ibland företagets produkter. En förutsättning för att kommunicera detta på ett trovärdigt sätt är dock att personalen på respektive företaget kan identifiera sig med varumärket och därigenom kommunicera detta till sin omvärld.

Företaget Google är i dag ett av världens mest kända varumärke och deras sökmotor står för 70 % av internetsökningarna i USA och 90 % i Europa. De har lyckats få en dominans på sökmotorsmarknaden framför sina konkurrenter som Yahoo, Ask och Bing. Människor över hela världen använder flera utav Googles tjänster varje dag och många av dem reflekterar inte över den makt som Google har. Kan den här monopolliknande positionen Google har vara så pass transparent att användarna inte ens reflekterat över det? Vår önskan med uppsatsen är att ge läsaren en inblick i Googles varumärkesstrategi och hur användarnas attityder är gentemot företaget. Vi vill ta reda på om användarnas attityder stämmer överens med vad Google vill kommunicera till sina användare och om användarna reflekterar över den maktposition och dominans Google har på internet. För att samla empiriska data, valde vi att göra en webbenkät som besvarades av medie- och kommunikationsstudenter på Högskolan i Jönköping. Utifrån resultatet kunde vi konstatera att en stor del av respondenterna är väl medvetna om den dominans och maktposition som Google har på marknaden. Trots denna medvetenhet har vi inte sett detta påverka respondenternas generella attityder om Google som företag. Däremot kunde vi urskilja viss skepticism hos respondenterna när det kom till en del av Googles funktioner. / Google is today one of the world’s most known brand and their search engine stand for 70 % of the internet searches i the U.S. and 90 % for those i Europe. That means that they have managed to reach monopoly on the search engine market prior to its competitors such as Yahoo, Ask and Bing. People all over the world use several of Google’s services each day and many of them doesn’t reflect over the power that Google has. Can this monopoly and their positions of power be that translucent that the users don’t reflect on it? Our desire with this thesis is to give the reader a deeper understanding about Google’s marketing strategy and about the user’s attitudes towards the company. We want to find out if the attitudes of the user’s correspond to what Google wants to communicate to its users. We also want to find out if the users reflect any on the monopoly and positions of power that Google has on the Internet. To be able to gain empirical data, we chose to design a web-based survey and had media and communications student at Jönköping University to answer it. From the results we found that a large proportion of the respondents is very much aware of the monopoly and positions of power that Google has on the market. However, despite this awareness we could not see that this affected the user’s general attitudes towards the company. On the other hand, we could notice some skepticism when it came to some of the functions of Google’s services.