Uppsatsens titel: Leverantörens varumärkesstrategi – En studie om hur konsumenters beteende kan påverka en leverantörs varumärkesstrategi gällande private label och national brands Kurs: Examensarbete, Civilekonomexamen, Marknadsföring, 30hp (4FE62E) Lärosäte: Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, Kalmar Författare: Amanda Andersson och Rebecca Danielsson Handledare: Christine Tidåsen Examinator: Bertil Hultén Datum: 2014-05-26 Nyckelord: Private Label, National Brands, Varumärkesstrategi, Leverantör, Konsumentbeteende, Attitydslojalitet, Beteendelojalitet   Bakgrund: Varumärkesutbudet på hyllorna i dagligvaruhandeln har förändrats. Denna uppsats fokuserar på hur en konsuments beteende gällande varumärkena private label och national brands ser ut. Vidare utgår uppsatsen från hur konsumentens beteende kan påverka leverantörens varumärkesstrategi gällande private label och national brands.   Syfte: Examensarbetets syfte är att beskriva hur konsumenters köpbeteende och tankar kan påverka en leverantörs varumärkesstrategi gällande private label och national brands. Vidare avser uppsatsens författare generera slutsatser gällande hur leverantörer kan hantera sin varumärkesstrategi. Slutligen ämnar examensarbetets slutsatsers ligga till grund för rekommendationer till samarbetsföretaget och leverantören Nordic Stream.    Metod: Denna uppsats är en kvalitativ studie där konsumenters beteende och tankar beskrivits utifrån fyra fokusgruppintervjuer. I uppsatsen har även intervjuer genomförts med leverantören Nordic Stream och detaljisterna ICA och Bauhaus. Uppsatsen bygger på en abduktiv forskningsansats. Den teoretiska referensramen bygger på särskilda författare och teorier inom marknadsföring.   Slutsats: Attitydslojala konsumenter det vill säga de konsumenter som har en positiv attityd till en detaljists butiksvarumärke utryckte en mer positiv attityd mot private label. Beteendelojala konsumenter det vill säga de konsumenter som åter besöker en detaljist oberoende av attityden till detta butiksvarumärke utryckte en mer negativ attityd mot private label. Leverantörers varumärkesstrategier kan påverkas av konsumenters beteende både direkt och indirekt. Det som identifierats som intressant och påverkar leverantören är attityden och förväntningen på de olika varumärkena innan ett köpbeslut. / Titel: The supplier's brand strategy-a study of how consumer behaviour can affect a supplier's brand strategy regarding private label and national brands Course: Master Thesis, Business Administration and Economics, Marketing, 30 ETCS (4FE62E) Institution: School of Buisness and Economics at Linnaeus University, Kalmar Authors: Amanda Andersson and Rebecca Danielsson Supervisor: Christine Tidåsen Examiner: Bertil Hultén Date: 2014-05-26 Keywords: Private Label, National Brands, Brand Strategy, Supplier, Consumer Behaviour, Attitude loyalty, Behaviour loyalty   Background: The brand range on the grocery shelves in the stores has changed. This thesis focuses on describing consumers behaviour regarding the brands private label and national brands. Further more the thesis focus on how consumer behavior can affect the suppliers brand strategy regarding private label and national brands.   Purpose: This thesis purpose is to describe how consumers behaviour and thoughts can affect a suppliers brand strategy regarding private label and national brands. Furthermore the thesis generate conclusions regarding how suppliers can manage their brand strategy. Finally the thesis conclusions intends to be the basis for recommendations to the the supplier Nordic Stream.   Method: This thesis is a qualitative study where consumer behaviour and thoughts is described in terms of four focus group interviews. The thesis has also conducted interviews with the supplier Nordic Stream and the retailers ICA and Bauhaus. The thesis is based on an abductive research approach. The theoretical framework is based on specific authors and theories in marketing.   Conclusion: Attitude loyal consumers are consumers who have a positive attitude to the retailers store brand and are those who expressed a more positive attitude toward private label. Behaviour loyal consumers are consumers who revisits a retailer regardless of the attitude to this store brand and are those who expressed a more negative attitude toward private label. Suppliers brand strategies can be affected by consumer behaviour, both directly and indirectly. Consumers attitudes and expectations of different brands before making a purchasing decision affect suppliers brand strategy.

Problemformulering: Idag råder en negativ trend gällande antalet åskådare för en majoritet av organisationerna inomprofessionell ishockey i Sverige. Då publiken utgör en viktig del i ett matchevenemang, både ekonomiskt och upplevelsemässigt, är detta en problematisk utveckling. Tidigare forskning visar att den del av publiken som besöker ett matchevenemang 1-3 gånger per säsong är en fördelaktig grupp att påverka för att öka dess konsumtion. Däremot har den tidigare forskningen primärt studerat besökare inom professionell idrott i generella termer alternativt fokuserat på hängivna fans samt haft en kvantitativ forskningsstrategi. Syfte och frågeställningar: Studiens syfte är att djupare förstå de sporadiska besökarna och undersöka hur varumärket kan användas för att påverka dem till att gå oftare.• Vilka faktorer som påverkar konsumtionen lyfts fram av sporadiska besökare?• Hur kan kunskapen om de identifierade faktorerna användas för att få den sporadiska besökaren att gå oftare utifrån ett varumärkesperspektiv? Metod: Med en kvalitativ forskningsstrategi och en deduktiv ansats med induktiva inslag har denna studie genomfört tolv semistrukurerade intervjuer. Respondenterna i denna studie är besökare av fallorganisationens ishockeymatcher och går på 1-3 matchevenemang per säsong. Resultat: Denna studie har uppmärksammat ett antal faktorer som genom varumärket kan påverka den sporadiska besökarens konsumtion. Studien har identifierat stämning som ett konsumtionsmotiv hos en grupp av sporadiska besökare samt att studien funnit olika varianter av det socialamotivet och preferenser av matchresultatets karaktär. Vidare har studien funnit att en grupp sporadiska besökare har en hög kunskapsnivå gällande ishockey och till sist har studien ävenfunnit djupare beskrivningar av verklighetsflykt och underhållning vilka även de är faktorer som påverkar sporadiska besökares konsumtion. Forskningsbidrag: Denna studie ger detaljerade beskrivningar av sporadiska besökares konsumtionsbeteende och varumärkesassociationer inom professionell idrott. Vidare bidrar studien med kompletterande indikationer av faktorer som påverkar de sporadiska besökarnas konsumtionsfrekvens av matchevenemang. / Problem definition: Today there is a negative trend regarding the number of spectators among a majority of the organizations within professional ice hockey in Sweden. This is a problematic development since the spectators play an important part for the event of the games, both financially and experientially. Previous research shows that the customer segment which visits one to three games per season is a favorable group when it comes to increasing their consumption. Though, previous research has fore most studied spectators in general terms or have had the devoted fansas main focus. Furthermore, the previous research has primarily been quantitative regarding its research strategy. Aim and research questions: The aim of the study is to gain a deeper understanding of low frequent spectators and understand how the brand can be used in order to influence them to go more often.• Which factors, which influence the consumption, is described by the the low frequent spectators?• How can the knowledge of these identified factors be used in order to influence the low frequent spectator to visit more often from a brand perspective? Methodology: With a qualitative research strategy and a deductive, with element of inductive, research approach, this study has completed twelve semi-structured interviews. The respondents are spectators of ice hockey games of the organization which this study have studied and who visits 1-3 games per season. Results: A number of factors which can influence the low frequent spectators’ consumption through the brand have been noticed through this study. The atmosphere has been identified as a consumption motive among a group of low frequent spectators and the study has also found different versions of the social motive as well as preferences for the nature of the games results. Furthermore, the study has found a group of low frequent spectators which has a high level of knowledge about ice hockey. Finally, the study has also found deeper descriptions of escape and entertainment which also are factors which influence the consumption among a group of low frequent spectators within professional sports. Research grants: This study provides detailed descriptions of low frequent spectators’ consumer behavior and brand associations within professional sports. Furthermore, the study provides additional indications of factors which affect the low frequent spectators’ consumption regarding games.

This paper observes intern branding and the relation between coworker and brand. It is a mapping study that investigates relations, variables and other factors that affect the integration between coworkers and brand, how they relate to each other. In terms of doing the study, the food chain Hemköp has participated for interviews. Store managers and team managers have been interviewed in different stores around Stockholm. The idea of the study comes from the lack of intern branding and that most literature and research focus on the external perspective, aimed at the costumer. Some researchers mean that it's time to rethink, it's time to look at the corporate brand as the main integrated factor that bring customer, coworker and corporate together. These researchers suppose that the future for an organization is based on how the corporate brand is integrated within the organization. If the corporate doesn’t work on the inside, it will not, in the long term, work on the outside. It requires loyal employees, a distinct communication and an integrated link between the corporate vision, coworker’s culture and customer’s image of the brand. Hemköps’s coworkers indicate within several areas that the intern brand is well operated, and their strategies can be straightened by the researcher’s theories. Hemköp has several loyal employees, excellent tools and planning for a well-functioning internal communication. There are some gaps that needs to be restructured, including how to get employees to stay and develop within the company. / Den här uppsatsen betraktar intern branding och hur relationen ser ut mellan medarbetare och varumärke. Det är en kartläggande studie där det undersöks relationer, variabler och andra faktorer som påverkar samspelet mellan medarbetarna på ett företag och hur de förhåller sig till varumärket. För att utföra undersökningen har dagligvarukedjan Hemköp deltagit för intervjuer. Butikschefer och teamchefer har intervjuats i olika butiker runt om i Stockholm. Uppsatsens idé kommer från att det finns en brist på intern varumärkesstrategi och att den mesta litteratur och forskning fokuserar på det externa varumärket. Det som riktas mot kunden. Men vissa forskare menar att det är dags att tänka om, man måste börja se företagsvarumärket som den huvudsakliga integrerande faktorn som för kunder och medarbetare och organisationen samman. Dessa forskare menar att framtiden för en organisation bygger på hur företagsvarumärket är integrerat inom organisationen. Om företaget inte fungerar på insidan kommer det i längden inte hålla på utsidan. Det krävs lojala medarbetare, en tydlig intern kommunikation och en integrerande länk mellan företagets vision, medarbetarnas kultur och kundernas bild av varumärket. Hemköps medarbetare visade inom flera olika områden att den interna varumärkesstrategin är väl fungerande och deras sätt att jobba kan stärkas av forskarnas teorier. Framför allt har Hemköp flera lojala medarbetare och utmärkta verktyg och planering för en fungerande intern kommunikation. Det finns några luckor som behöver omstruktureras och bearbetas, bland annat hur man ska få medarbetarna att stanna kvar och utvecklas inom företaget.

Syfte: Syftet med den här studien är att undersöka hur reklambyråer strategiskt tänker och praktiskt användersig av syn, hörsel, lukt, smak och känsel i marknadsföring av sina kunders varumärken samt undersöka vilka möjligheter och risker som finns med sinnesmarknadsföring. Metod: Studien följer den hermeneutiska vetenskapsinriktningen och har genomförts utifrån en kvalitativmetodansats där litteraturstudier och intervjuer genomförts. Teoretisk referensram: Studien utgår bland annat ifrån boken “Sinnesmarknadsföring” med fokus på användningav de fem mänskliga sinnena syn, hörsel, lukt, smak och känsel. Referensramen består av information, fakta och exempel kring upplevelserummet och sinnena. Därefter behandlas ämnesområdet varumärkesstrategi i kombination med sinnesmarknadsföring. Empiri: Empirin grundar sig på genomförda intervjuer med sex respondenter från fem olika reklambyråer i Norrköping och Linköping samt en intervju med Niklas Broweus, sinnesmarknadsföringsexpert, som alla bidrar med information och åsikter kring arbetet med sinnesmarknadsföring. Analys: Analysen består av svar på om och hur byråerna arbetar med sinnesmarknadsföring i sitt dagliga arbete men även vilka anledningar det finns till att de i vissa fall inte gör det. Därefter behandlas hur sinnesstrategier används i olika upplevelserum för att skapa upplevelser hos konsumenter samt hur sinnesstrategier används för att stärka ett varumärke. Slutligen diskuteras vilka möjligheter, risker och framtidsutsikter som finns med sinnesmarknadsföring. Slutsatser: Två av fem intervjuade byråer säger uttryckligen att de arbetar medvetet med sinnesmarknadsföring i sitt dagliga arbete, men det framkom att alla byråerna gör det omedvetet på något plan, där det främst kretsar kring syn- och ljudsinnet. Sinnesmarknadsföring är implementerbart i olika upplevelserum men även i den digitala sfären och på specifika produkter. Användning av sinnesstrategier bidrar till att stärka varumärket, skapa mervärde hos konsumenten och stärker samtidigt relationen mellan konsument och företag. Sinnesmarknadsföring kan erbjuda en mer anpassad kommunikation vilket behövs då konkurrensen hårdnar och mediabruset ökar. Den största utmaningen med sinnesmarknadsföring är i nuläget att begreppet inte är riktigt etablerat vilket leder till att det inte finns en direkt efterfrågan på det.

The changes in consumer patterns, digitalization, and the augmented diplomatic relation between Sweden and India has opened new opportunities for Swedish small- and medium-sized enterprises (SMEs) to enter the Indian market, which is characterized as an emerging market. Although SMEs often have scarce resources, they are succeeding in entering foreign markets and competing with Multinational corporations (MNCs). The phenomenon called Born Globals contradicts with the conventional internationalization theories. It sheds light on new internationalization paths, where the firm often is an SME and offers digitized products or services. Business networks and brand strategies are set to be important factors when entering the international markets, yet there are still research gaps in how Swedish SMEs enter the Indian market. The purpose of this study is to investigate the motives of Swedish SMEs when establishing in the Indian market. A qualitative methodology was used, by collecting data through semi-structured interviews from multiple case studies: (1) advisory organisations and (2) companies. The findings show that India is perceived as a continent rather than a country since there are differences in state growth rates and purchasing power. Other findings show that international business networks and market knowledge are crucial for entering a new market. SMEs do not need to have an established brand to succeed in entering the Indian market. / Förändringar i konsumentmönster, digitalisering och den ökade diplomatiska relationen mellan Sverige och Indien har öppnat nya möjligheter för svenska små och medelstora företag (SMF) att träda in på den indiska marknaden, som även kännetecknas som en tillväxtmarknad. SMF besitter oftast knappa resurser, när de vill konkurrera med multinationella företag (MNC) på den internationella marknaden. Fenomenet som kallas Born Globals strider mot de konventionella internationaliserings-teorierna och belyser istället hur SMF-bolagen expanderar och etablerar sig internationellt. Denna studie fokuserar på SMF som erbjuder digitaliserade produkter eller tjänster. Affärsnätverk och varumärkesstrategier anses vara viktiga faktorer vid inträde på de internationella marknaderna, men det finns fortfarande forskningsgap i hur svenska SMF träder in på den indiska marknaden. Syftet med denna studie är därför att undersöka vilka grundläggande motiv som svenska SMF har vid etablering på den indiska marknaden. En kvalitativ metod användes genom att samla in data genom semistrukturerade intervjuer från multipla fall: (1) rådgivande organisationer och (2) företag. Resultaten visar att Indien uppfattas som en kontinent snarare än ett land, eftersom det finns skillnader i tillväxt och köpkraft mellan staterna, vilket attraherar svenska SMF. Dessutom visar undersökningen på att utländska affärsnätverk och marknadskunskap är avgörande faktorer vid inträde på en ny marknad. Däremot behöver inte SMF ha ett etablerat varumärke för att lyckas träda in på den indiska marknaden.

‬‭Journalists‬‭ are‬‭ increasingly‬‭ expected‬‭ to‬‭ be‬‭ active‬‭ on‬‭ social‬‭ media‬‭ to‬‭ enhance‬‭ their‬‭ reporting‬‭ and‬‭ personal‬‭ brands.‬‭ They‬‭ must‬‭ blend‬‭ personal‬‭ and‬‭ professional‬‭ content‬‭ and‬‭ navigate‬‭ the‬‭ distinct‬‭ logic‬‭ of‬‭ social‬‭ media‬‭ while‬‭ also‬‭ balancing‬‭ the‬‭ expectations‬‭ of‬‭ the‬‭ media‬‭ organizations.‬‭ The‬‭ purpose‬‭ of‬‭ this‬‭ study‬‭ is‬‭ to‬‭ investigate‬‭ Swedish‬‭ journalists’‬‭ perspective‬‭ on‬‭ personal‬‭ branding‬‭ on‬‭ social‬‭ media‬‭ in‬‭ relation‬‭ to‬‭ journalistic‬‭ values,‬‭ by‬‭ answering‬‭ the‬‭ following questions:‬‭ How‬‭ do‬‭ journalists‬‭ perceive‬‭ the‬‭ relationship‬‭ between‬‭ personal‬‭ branding‬‭ on‬‭ social‬‭ media‬‭ and‬‭ journalistic norms, ideals and practices?‬‭ What‬‭ attitudes‬‭ are‬‭ evident‬‭ in‬‭ the‬‭ journalists’‬‭ perception‬‭ of‬‭ personal‬‭ branding‬‭ on‬‭ social‬‭ media?‬‭ How‬‭ do‬‭ journalists‬‭ perceive‬‭ the‬‭ integration‬‭ of‬‭ journalistic‬‭ norms,‬‭ ideals‬‭ and‬‭ practices‬‭ in the use of social media?‬‭ Do‬‭ they‬‭ perceive‬‭ any‬‭ kind‬‭ of‬‭ conflicts‬‭ between‬‭ personal‬‭ branding‬‭ on‬‭ social‬‭ media‬‭ and‬‭ journalistic norms, ideals and practices?‬‭ The‬‭ study‬‭ adopts‬‭ a‬‭ qualitative‬‭ method,‬‭ using‬‭ eight‬‭ semi-structured‬‭ interviews‬‭ to‬‭ collect‬‭ the‬‭ empirical‬‭ material.‬‭ It‬‭ was‬‭ analyzed‬‭ through‬‭ a‬‭ thematic‬‭ analysis‬‭ together‬‭ with‬‭ the‬‭ theoretical‬‭ framework‬‭ consisting‬‭ of‬‭ journalistic‬‭ ideology,‬‭ boundary‬‭ work,‬‭ branding‬‭ strategy‬‭ and‬‭ personal‬‭ branding.‬‭ According‬‭ to‬‭ the‬‭ findings,‬‭ Swedish‬‭ journalists‬‭ have‬‭ mixed‬‭ feelings‬‭ about‬‭ personal‬‭ branding‬‭ on‬‭ social‬‭ media.‬‭ While‬‭ a‬‭ strong‬‭ personal‬‭ brand‬‭ benefits‬‭ both‬‭ individual‬‭ journalists‬‭ and‬‭ their‬‭ journalistic‬‭ mission,‬‭ social‬‭ media‬‭ poses‬‭ numerous‬‭ challenges,‬‭ requiring‬‭ them‬‭ to‬‭ balance‬‭ their‬‭ personal‬‭ and‬‭ professional‬‭ identities‬‭ responsibly.‬‭ The‬‭ journalists‬‭ recognize‬‭ that‬‭ while‬‭ traditional‬‭ journalistic‬‭ ideals‬‭ can‬‭ be‬‭ integrated‬‭ into‬‭ social‬‭ media‬‭ use‬‭ and‬‭ the‬‭ strategies‬‭ of‬‭ personal‬‭ branding,‬‭ they‬‭ require‬‭ adaptation‬‭ to‬‭ social‬‭ media's‬‭ logic.‬‭ Maintaining‬‭ the‬‭ boundaries‬‭ of‬‭ legitimate‬‭ journalism‬‭ is‬‭ challenging‬‭ in‬‭ the‬‭ evolving‬‭ media‬‭ landscape,‬‭ despite‬‭ journalists'‬‭ desire‬‭ to‬‭ adhere‬‭ to‬‭ professional‬‭ standards.‬‭ The‬‭ findings‬‭ reveal‬‭ how‬‭ this‬‭ new‬‭ practice affects journalism, influencing both individual careers and the broader industry.‬‭

Since the introduction of social media, the corporate communication landscape has changed significantly, and thus organisations need to find new innovative ways to communicate. One emerging strategy is digital employee advocacy, which ultimately means that employees voluntarily endorse their employers on social media platforms. As of now however, research on how organisations should operate in order to encourage such behaviour is rather unexplored and inadequate, and a stronger understanding of the motivation and underlying mechanisms is needed. One concept that is conceptually identified as a driver for employee advocacy is employer branding, both directly and indirectly through organisational commitment. Therefore, this thesis aims at investigating and analysing the relationship between employer branding and digital employee advocacy as well as the dimensions of employer branding. Ultimately, the purpose of this thesis is to generate insights on which industrial organisations can build strategies for digital employee advocacy programs. This was done by collecting quantitative data through a questionnaire distributed among employees in a Swedish industrial organisation. Based on the data, a PLS-SEM analysis was conducted that both evaluated a newly developed employer branding scale and the relationships between employer branding and digital employee advocacy. The results from the analysis show that employer branding consists of five dimensions: training and development, healthy work atmosphere, ethics and CSR, work life balance as well as compensation and benefits. Furthermore, it can be concluded that employer branding does not lead to digital employee advocacy directly. It can however be shown that the relationships from employer branding to organisational commitment and from organisational commitment to digital employee advocacy are significant and that organisational commitment has a full mediating effect on the direct relationship between employer branding and digital employee advocacy. Thus, organisations need to recognise organisational commitment as a necessity, and employer branding as an instrument, for achieving digital employee advocacy. / I takt med tillväxten av sociala medier så har kommunikationslandskapet förändrats drastiskt och organisationer behöver därför hitta nya innovativa kommunikationsstrategier. En allt mer framstående strategi är digital employee advocacy, vilket innebär att få anställda att frivilligt förespråka sina arbetsgivare på sociala medier. Forskning gällande hur organisationer ska verka för att främja sådant beteende är dock bristfällig i nuläget och en större förståelse för incitament och drivande faktorer är därför nödvändig. En faktor som är identifierad som en potentiell drivkraft för digital employee advocacy är employer branding, både direkt och indirekt genom ett koncept känt som organisational commitment (sv. organisationsengagemang). Baserat på detta är målet för denna rapport att undersöka och analysera relationen mellan employer branding och digital employee advocacy samt de potentiella dimensionerna av employer branding. Vidare är rapportens syfte att generera insikter på vilka industriella organisationer kan bygga strategier för digital employee advocacy program. Detta kunde uppfyllas genom att distribuera en enkät till anställda i en svensk industriorganisation. Baserat på kvantitativ data från denna enkät kunde en PLS-SEM analys genomföras vilken både utvärderade en nyutvecklad skala för employer branding samt relationerna mellan employer branding och digital employee advocacy. Resultaten från denna analys indikerar att employer branding består av fem dimensioner: training and development, healthy work atmosphere, ethics and CSR, work life balance samt compensation and benefits. Vidare så visar resultaten att employer branding i dessa förhållanden inte har en direkt påverkan på digital employee advocacy. Dock visar resultaten att employer branding leder till organisational commitment, som i sin tur leder till digital employee advocacy. Dessutom visar resultaten att det direkta förhållandet mellan employer branding och digital employee advocacy till fullo medieras av organisational commitment. Organisationer som vill uppnå digital employee advocacy bör därför se organisational commitment som en nödvändighet och employer branding som ett hjälpmedel.

Det finns mycket tidigare forskning och litteratur om hur design som kommunikationsmedel kan tillämpas i praktiken, både genom estetisk och strategisk design. Däremot framgår inte huruvida tillämpningen av design som kommunikationsmedel är branschspecifik eller generellt gällande för företag oavsett bransch. Företag kan nyttja design som ett kommunikationsmedel för att kommunicera sin varumärkesidentitet till konsumenterna så att deras syn på imagen blir likställd med identiteten. Då når företaget ett starkt varumärke uppsatsens definition. Syftet med denna uppsats är att undersöka och jämföra hur företag inom olika branscher kan nyttja design, i form av estetisk och strategisk design, med avsikt att kommunicera sin varumärkesidentitet till sina konsumenter och skapa ett starkt varumärke. Uppsatsen är av kvalitativ karaktär och består av individuella intervjuer och fokusgrupper. De individuella intervjuerna och fokusgrupperna har gjorts med centrala personer från valda företag, designsamarbetspartners samt med företagens konsumenter. Uppsatsens insamlade data har analyserats med en modifiering av the Corporate branding model som teoretiskt ramverk. Denna teori har i sin tur kompletterats med modellerna och teorierna Kapferers varumärkesidentitetsprisma, design thinking och Lockwoods kategorier för att mäta värdet av estetisk design. I slutdiskussionen jämförs hur nyttjandet och effekten av estetisk och strategisk design som kommunikationsmedel skiljer sig åt mellan två företag inom olika branscher och huruvida det faktum att de är verksamma inom olika branscher påverkar. Nyttjandet av design thinking skilde sig åt då serviceföretaget (Sturehof) nyttjade det genomgående medan produktföretaget (Svenskt Tenn) inte nådde fram med kommunikation genom design thinking. Effekten av design thinking gick inte att jämföra då nyttjandet skilde sig åt. Nyttjandet av estetisk design skilde sig ytterst lite åt mellan de olika företagen, men effekten skilde sig åt. Författarnas förklaring till detta är att konsumenterna inte ställer lika höga krav och inte förväntar sig samma grad av estetisk design på en restaurang som de gör på en inredningsbutik. Design hos ett produktföretag inom inredningsbranschen anses vidare som en självklarhet, men hos ett tjänsteföretag inom restaurangbranschen anses det vara en konkurrensfördel. Sammanfattningsvis menar författarna att denna undersökning visat att design, oavsett bransch, bör nyttjas i sin helhet med såväl strategisk som estetisk design för att nå ett starkt varumärke. / There is a lot of research and literature on how design, both aesthetic and strategic, can be applied in practice as a communication tool. However, the research and literature does not clarify whether the application of design as a communication tool is industry specific or generally valid for all types of companies. Companies can use design as a communication medium to communicate their brand identity to consumers, so that their view of the brand image becomes equated with the brand identity. If they succeed, the company reaches a strong brand. The purpose of this thesis is to examine and compare how companies in different industries can use design, in the form of aesthetic and strategic design, with the intention to communicate their brand identity to its consumers and to create a strong brand. The thesis is qualitative in nature and consists of individual interviews and focus groups. The individual interviews and focus groups were conducted with key persons from selected companies, their design partners and their customers. The collected data were analysed using a modification of the Corporate branding model and other, more specific, models and theories as a theoretical framework. In the final discussion the authors compare if the use and effect of aesthetic and strategic design as a communication tool differ between companies in different industries, and whether the fact that they operate in different industries has an effect. The use of strategic design and design thinking was different, since the service company (Sturehof) used it consistently, while the product company (Svenskt Tenn) didn’t reach out with communication through design thinking. The effect was not compared since the use differed. The use of aesthetic design differed little between the various companies, but the effect differed more. The authors' explanation for this is that consumers do not set equally high standards and expect the same degree of aesthetic design in a restaurant as they do at a furniture store. Design of a product company in the interior decorating industry was considered as a natural concept, but design of a service company in the restaurant industry was considered a competitive advantage. In conclusion, the authors mean that this thesis demonstrated that design, regardless of industry, should be used in its entirety with both strategic and aesthetic design to achieve a strong brand.