Målet med detta projekt var att jämföra nuvarande dricksvattenproduktion på Åland med ett eventuellt kompletterande avsaltningsverk, samt undersöka om det är rimligt att uppföra ett sådant. Detta genomfördes genom informationsinsamling i en litteraturstudie och jämförelse mellan nuvarande vattenverk och ett eventuellt avsaltningsverk i en beslutsmatris. Kategorier som ansågs relevanta för jämförelsen identifierades och sedan utvecklades dessa genom att identifiera parametrar som byggde upp kategorierna. Den insamlade informationen användes sedan för att klassa de olika parametrarna inom kategorierna och en samlad bedömning gjordes. De kategorier som undersöktes var: dricksvattenkvalitet, miljökonsekvenser, energiförbrukning och kostnader samt tillräcklig och säker dricksvattentillgång. Det eventuella kompletterande avsaltningsverket ansågs kunna konkurrera med nuvarande vattenproduktion med avseende på alla dessa fyra kategorier och metoden bedömdes vara en bra grund för jämförelsen. För att utveckla projektet i framtiden rekommenderades modellering och en pilotstudie.

Att man förstår mark- och grundvattenflöde är en förutsättning för förståelsen av ämnestransport genom skogsmark. Ståndortskarteringen har inte möjlighet att mäta grundvattenflödet på sina provytor med t ex totalpotentialmätningar utan behöver en alternativ metod. Syftet med detta arbete var att skapa en multivariat klassificeringsmodell för klassificering av grundvattenförhållandena i en skogssluttning söder om Tärnsjö i norra Uppland. Modellen bygger på principalkomponentanalys av olika kemiska variabler i det fasta organiska materialet i den organiska horisonten. De kemiska variablerna som användes var; pH(H2O), pH(BaCl2), andel C, S och N i det organiska materialet, den procentuella andelen Al3+, H+, Ca2+, Mg2+, K+ och Na+ på utbyteskomplexen, CECeff och andel organiskt material i proven. Principalkomponentanalysen tyder på att (1) inströmningsområdet karaktäriserades av lågt pH, låga Na+-halter och relativt höga K+-halter, (2) det omättade utströmningsområdet karaktäriserades av höga Al3+-halter, och (3) det näst intill mättade utströmningsområdet karaktäriserades av höga Na+-, Ca2+- och Mg2+-halter som gav högre pH-värden samt högre andel av S och N i det organiska materialet. Undersökningen tyder på att grundvattenförhållandena i en barrskogssluttning har stor betydelse för de kemiska egenskaperna hos markens organiska horisont. Informationen man får från markkemiska analyser gör det möjligt att med hjälp av kemiska variabler klassificera graden av in- respektive utströmningsförhållanden. Den multivariata klassificeringsmodell som skapades i denna undersökning ger en riktlinje för hur en generell klassificeringsmodell för indikationer av grundvattenförhållanden kan konstrueras. Den generella klassificeringsmodellen är ett alternativ till t ex totalpotentialmätningar eftersom klassificeringsmodellen varken behöver ske på plats eller mätas i tidsserier. Vidare kan klassificeringsmodellen tillämpas på redan existerande markkemiska analyser. / A thorough understanding of soil water and groundwater flow is necessary to understand the transport of elements in forest soils. The National Forest Soil and Vegetation Survey has no possibilities to determine groundwater flow using total potential measurements in the sampling plots. In the present work an alternative approach using soil chemistry to classify the extent of recharge and discharge conditions in the sampling plots was used. A multivariate model was created to classify groundwater regime in a forested hillslope south of Tärnsjö in the northern part of Uppland, Sweden. The model was based on principal component analysis (PCA) of different variables in solid organic matter in the organic horizon in the soil. The chemical variables used were pH(H2O), pH(BaCl2), total C, N and S in organic matter, the percentage of Al3+, H+, Ca2+, Mg2+, K+, Na+ in the exchange complex, the effective CEC and the percentage of organic matter in the soil samples. PCA indicated that; (1) samples from the recharge area were characterised by low pH, low Na+ and relatively high K+ levels, (2) the unsaturated discharge zone was characterised by high levels of exchangeable Al3+ and (3) the nearly saturated discharge area was characterised by high Na+, Ca2+ and Mg2+ levels, higher pH and higher amounts of N and S in the organic matter. This study indicated that groundwater regime in a forested hillslope is of major importance in determining the chemical status of the organic matter in the organic horizon. It was possible to use information obtained from soil chemical analysis to determine the extent of recharge or discharge at the points where the soil samples were taken. The PCA model used in this work gives guidelines for the construction of a general model for classification of groundwater regimes.

Uppsatsens syfte är att undersöka om kommuner i Mälarregionen drabbades av låga yt- och grundvattennivåer under sommaren 2017, hur situationen hanterades, deras dagliga arbete med vattenfrågor och om handlingsplaner fanns för låga nivåer före 2017. Vi vill även se hur kommunerna ställer sig till klimatförändringar samt sammanställa vilka roller och ansvar som olika myndigheter har när det kommer till vattenförsörjning. Arbetets undersökningsområde begränsades till 39 kommuner i fyra län: Södermanlands, Upplands, Västmanlands och Örebro län. För att besvara syftet skickades en enkät ut till kommunerna och intervjuer genomfördes med två av kommunerna. En litteraturstudie genomfördes för att kunna besvara ansvarsfördelningen mellan olika myndigheter. Enkäten besvarades av 26 kommuner. Det viktigaste resultat var att kommunerna, trots vattennivåer under det normala, inte upplevde vattenbrist i den omfattningen som vi trott. Fem kommuner angav att de drabbades av vattenbrist. Den huvudsakliga åtgärden som infördes var bevattningsförbud. Från enkäten framkom att det i stor utsträckning saknats handlingsplaner för att hantera en situation med vattenbrist innan 2017. Majoriteten av kommunerna tror att deras vattenförsörjning kan påverkas av klimatförändringar, men bara 14 angav att de har en handlingsplan för det. Resultatet som framkom från intervjuerna gällde främst processen för införandet av skyddsområden. Även i litteraturstudien framkom det att arbetet med vattenskyddsområden inte går i den takt som är nödvändig för att nå målen förhållbar och långsiktig dricksvattenförsörjning. / The aim of this paper is to examine how municipalities in the Mälar region of Sweden were affected by the low surface and groundwater levels in the summer of 2017, how municipalities handled the situation, how they work with water related questions in their daily work and whether they had an action plan for dealing with shortage of water prior to 2017. Lastly, we also aim to compile the roles and responsibilities for different authorities when it comes to water supply. The area of study was limited to 39 municipalities in four counties: Södermanlands, Upplands, Västmanlands and Örebro county. To answer the aim, a survey was sent out to all municipalities and interviews were done with two of the municipalities. A literature study was done in order to answer the division of responsibilities between different authorities. The survey was answered by 26 municipalities. The main result we got from the survey was that even though the water levels were below normal, the municipalities didn’t experience water shortages in the extent we had expected. Five municipalities indicated that they had been affected by the water shortages. The main measure that were done was the irrigation ban. From the survey it was found that most of the municipalities were lacking action plans to deal with a water shortage situation before2017. The majority of the municipalities believe that their water supply can be affected by climate change, but only 14 indicated that they have an action plan for it. The results obtained from our interviews primarily marks the division of responsibilities for water conservation areas. As conducted from the literature study, the processes to constitute water conservation areas does not seem to be smooth and quick enough to meet the goals of sustainable and long-term water supply.

Anthropogenic emissions of acidifying substances, mainly sulfur dioxide, during the second half of the 20th century caused a widespread acidification of many European freshwater environments. Even relatively remote areas, such as inland northern Sweden, experienced reduced pH-values, much due to low buffering capacity in the environment. Extensive liming has taken place in Sweden over the past fifty years to counteract negative effects on limnic ecosystems. Despite a general increase in pH over the last decades, problems with acidification still occur. However, this can be hard to separate from natural acidity due to a large landscape variability. This study aims at describing the temporal and spatial variation of pH and pH-related parameters in Bastuån, a 46 km2 watershed in Jämtland, Sweden, which is being investigated for future liming measures. Existing water chemistry data sets were analyzed and extended with an additional field study, sampling the twelve largest tributaries to Bastuån. Results show that pronounced high and low pH values has become increasingly rare while the average is basically unchanged between 1999 and 2017. Low pH is mainly associated with high discharge during snowmelt or rain events. Anthropogenic SO42- concentrations seems to contribute relatively little to pH-depressions while organic acids plays a more important role. Large water chemical variations in the tributaries indicate that several different biological and physical properties within the watershed regulates pH. However, any credible function that can predict pH using such properties remains to be found.

Jordbruk syftar till användandet av mark för produktion av livsmedel, foder och råvaror. Reducerad jordbearbetning uppstod ursprungligen under 1900-talet för att öka lönsamheten till följd av stigande priser på drivmedel. För att sänka förbrukningen av drivmedel började bönder att bearbeta åkermarken i grundare skikt. Inom det moderna jordbruket finns det en pågående trend där en övergång från den konventionella plöjningen till reducerade bearbetningsmetoder blir allt vanligare. Idag pågår det kontinuerlig forskning som försöker tydliggöra hur olika bearbetningsmetoder påverkar jordbruksmarkens struktur. Det finns även teorier som pekar på att en övergång från konventionell plöjning till reducerad jordbearbetning kan minska mängden avrinning från åkermark, men trots det är området fortfarande relativt outforskat. Skador till följd av avrinning från kraftiga nederbördstillfällen har under modern tid ökat. I framtida prognoser förutspås det en fortsatt ökning och mer omfattande skador. Med anledning av detta kommer en bättre klimatanpassning att krävas för att minska skador som uppstår till följd av avrinning. Ett exempel på den växande problematiken inträffade 2015 i Hallsberg. Den femte september anlände ett lågtryck som förde med sig över 100 mm nederbörd. Till följd av den extrema mängden nederbörd uppstod det omfattande översvämningar i Hallsberg och på närliggande åkermarker. Från händelsen växte frågan hur en övergång från plöjning till reducerat jordbruk påverkar avrinning fram som studien syftar till att undersöka. Strategin som användes för att nå målet med studien bestod dels av en litteraturstudie samt hydrologiska modelleringar för olika jordbearbetnings metoder i programmet HEC-HMS. I litteraturstudien sammanställdes vetenskapliga studier som jämfört den fysikaliska inverkan som jordbruksmetoder har på åkermark. De hydrologiska modelleringarna baserades på information från Lantmäteriet, mätningar från tidigare undersökningar och SCS runoff curve number method (kurvnummer). Resultatet från litteraturstudien och de hydrologiska modelleringarna sammanvägdes i slutet av studien och från resultatet kunde ingen slutsats dras om hur en övergång från konventionell till reducerad jordbearbetning påverkar avrinning. För att kunna dra en slutsats behövde ett bredare vetenskapligt underlag samt en mer utvecklad modell. / Farming aims towards the utilization of soil for production of food, animal fodder and commodities. In today’s agriculture, we begin to see a gradual transition from the conventional plowing methods to reduced tillage methods. The concept of the reduced tillage originally arose to increase the profitability in agriculture as a response to the rising fuel price. To reduce the fuel consumption farmers began to cultivate the arable soil in more shallow layers. Today researchers are also trying to map how different tillage methods are affecting the soil structure in the arable soil. There are also some scientific theories which point out that a transition from conventional plowing to reduced tillage can reduce runoff from arable land, but despite the interest, the area is still relatively unexplored. Runoff due to heavy rainfall has in modern time increased. In future climate forecasts, the rainfall is predicted to increase even more. As a response to the increased rainfall, the amount of runoff will be higher and with that more extensive damages will occur. In response to these developments, the requirements for climate adjustment will increase in order to minimize the potential damage caused by runoff and flooding events. An example of this growing problem occurred in 2015 in Hallsberg. Between 5 and 6 September, a low-pressure weather system brought down about 100 mm of precipitation. Due to the extreme amount of the rainfall, large floods occurred all over Hallsberg as well as in the nearby arable land. From this event, the question of how a transition from conventional plowing methods to reduced tillage affects the runoff from rainfall emerged. The strategy used for the study consisted of a literature review and hydrological modeling for various soil tillage methods in the program HEC-HMS. In the literature review, scientific studies that compared the physical soil impact from different farming method were compiled. The basis for the hydrological model was created on collected information from the Swedish mapping, cadastral and land registration authority, the literature study and SCS runoff curve method. No clear conclusion could be drawn from the study. To be able to draw a conclusion from the compiled literature and the hydrological model a broader basis of scientific literature and a more developed model was needed.

In agricultural catchments, hydrological processes play an important role in the export of nutrients. Water that enters a catchment during a rain event (event water) can have different flow paths and residence times. These affect the transport and biogeochemical transformation of nutrients until the water discharges at the outlet where catchments are usually monitored.This work focused on the contributions of event water and pre-event water (water that was already stored in the catchment before a rainfall event) to the stream. The work is necessary for further studies to develop an understanding of the relation of nutrients export and water flow paths. The method was based on isotopic hydrograph separation and performed on existing data. The stable isotope signature of oxygen in water (δ18O) was used as a tracer. A new study is planned using δ18O to distinguish different flow paths and residence times of water, and therefore a sequential rainfall collector was tested and improved for this purpose.The results of the hydrograph separation show that up to 54% of an increased discharge from a rainwater event is event water, but also that data in a higher temporal resolution is needed to quantify contributions of event water to the runoff for all the events. Additional and more advanced experiments of the rainfall collector would be an advantage, but it can also be used in the field as it is today. Based on the analysis and the revised sequential rainfall collector, a sampling strategy for future work is described. / I ett jordbruksavrinningsområde spelar hydrologiska processer en viktig roll vid export av näringsämnen. Vatten som adderas till ett avrinningsområde från ett regnevent (eventvatten) kan ha olika flödesvägar och olika uppehållstider. Dessa påverkar transporten och omvandlingen av biogeokemiska näringsämnen olika tills det att vattnet lämnar avrinningsområdet via ett utlopp.Arbetet har fokuserat på vilket bidrag eventvatten och vatten som redan lagrats i avrinningsområdet före regnhändelsen (pre-eventvatten) har till avrinningen till en flod. Arbetet är viktigt för att utveckla en förståelse för vattenflödesvägar som är nödvändiga för ytterligare undersökning av export av näringsämnen. Metoden baserades på en isotopisk hydrograf-separation och utfördes på existerande data. Spåraren som användes var den stabila isotopen av syre i vatten (δ18O). Eftersom en ny studie planeras med användning av δ18O för att skilja olika flödesvägar och uppehållstider för vatten, har en sekventiell regnuppfångare också testats och förbättras.Resultaten av den hydrografa separationen visar att upp till 54% av en ökad avrinning i floden som resultat av ett regnevent är eventvatten, men även att det finns behov av data med högre tidsmässig upplösning behövs för att kunna kvantifiera bidrag från eventvatten till avrinningen för alla event. Fler och mer avancerade tester av regnfångaren skulle vara en fördel, men den kan även i dagsläget användas i fält. Baserat på resultat från experiment av regnuppfångaren föreslås kort en provtagningsstrategi för framtida arbeten.

Reinjection of spent geothermal fluids has become common practise in geothermal power plants. Reinjection can, despite being mostly beneficial, have unwanted effects such as cooling of nearby production wells and injection-induced earthquakes. Tracer tests, along with their modeling and interpretation, are important tools for monitoring the flow paths of the injected water and to predict reservoir cooling. Knowledge of flow paths in the system allows for better resource management and a more sustainable utilization. A simulation model of the Húsmúli reinjection zone in the Hellisheiði Geothermal Power Plant in SW-Iceland was developed using the TOUGH2 program. Its hydrological parameters, porosity and permeability, were calibrated using results from an extensive tracer test carried out in the area in 2013-2015. The aim of the simulations was to obtain better understanding of the flow paths in Húsmúli since, despite fast tracer recovery in production wells in the area, hardly any cooling has been observed in those production wells. The results show that the tracer recovery can be modelled by means of permeable flow channels within the medium. Good results for tracer arrival and concentration peaks were obtained both by assuming a single wide channel and several narrower ones. The parameters that gave the best fit for the single channel model were permeability of 5·10-12 m2 and porosity ranging from 0.2%–3%. For the multi-channel model they were 1·10-12 m2 and 0.2%–3.5%, respectively. The high permeability and low porosity in the channels make for an abstract representation of fractured zones within the medium. Greater cooling was seen with the single-channel modelling approach than with the multiple narrower channel approach, the latter showing hardly any cooling in the production elements during the simulation time. This indicates that the flow paths are more likely multiple channels consisting of fracture networks. The simulations show that the flow paths are lengthened by sinking of the fluid to greater depth because of the higher density of the colder injected water. This implies that the injected fluid is warmed up by contact with a larger volume of rock, causing a limited and delayed cooling effect. / Geotermisk energi anses vara en förnybar och miljövänlig energikälla. Som sådan, kan den spela en viktig roll för att minska utsläppen av växthusgaser från energisektorn över hela världen och genom det bekämpa antropogena klimatförändringar. Geotermiska kraftverk extraherar het vätska från berggrunden, separerar ångan från vätskan och använder sedan ångan för att driva turbiner som genererar elektricitet. Injektion av använd geotermisk vätska från kraftverk har blivit vanligt i den geotermiska industrin för att kassera använd geotermisk vätska, upprätthålla systemtrycket och öka produktionseffektiviteten. Återinjektion av nedkyld vätska kan, trots att den är mestadels fördelaktig, ha oönskade effekter, såsom kylning av närliggande produktionsbrunnar och injektionsinducerad seismisk aktivitet. Spårprov, som möjliggör spårning av en kemikalie inom systemet, tillsammans med modellering, är viktiga verktyg för att förstå flödesvägarna för det injicerade vattnet samt att kunna förutsäga nedkylningar av vattenmagasin. Kunskap om flödesvägar i systemet möjliggör bättre resurshantering och ett mer hållbart användande. En simuleringsmodell av återinjektionszonen för det geotermiska kraftverket Hellisheiði på sydvästra Island, Húsmúli, utvecklades med hjälp av simuleringsprogrammet TOUGH2. Dess hydrologiska parametrar, permeabilitet och porositet, kalibrerades med hjälp av resultat från ett omfattande spårtest som utfördes i området 2013-2015. Syftet med simuleringarna var att få en bättre förståelse av flödesvägarna i Húsmúli. Detta er inressant eftersom trots en snabb återhämtning av spårämne i produktionsbrunnar, har knappt någon kylning observerats i området. Resultaten visar att återhämtningen av spårämnet inte kan modelleras med ett homogent medium, men kan istället modelleras genom att bygga permeabla strömningskanaler inom mediet. Goda resultat för spårämnesankomst och koncentrationstoppar erhölls både genom att använda en enda bred kanal och flera smalare. Kanalerna ger en abstrakt representation av sprickzoner inom mediet. Större kylning observerades för modelleringsmetoden med en enkel bred kanal än med flera smalare kanaler. Detta indikerar att flödesvägarna i området troligtvis går genom flera sprickzoner. Flödesvägarna förlängs genom att vätskan sjunker till ett större djup på grund av den högre densiteten hos det injicerade vattnet. Detta innebär att den injicerade vätskan värms upp genom kontakt med en större volym berg, vilket medför en begränsad och fördröjd kylningseffekt.

Hydrological models are used widely and they demand for multiple input variables and observations. One of those variables is Manning’s roughness coefficient. In the current literature the variability of the coefficient poses an unknown uncertainty. This study examines a small river channel located in central Sweden, and aims to determine the variability and uncertainty of the roughness coefficient during diverse vegetation conditions within the channel. During multiple field visits to the location, slope, water level and cross-section examination is performed. With numerical simulation, discharge and roughness coefficients are obtained. With the hydraulic model (HEC-RAS), stage-discharge rating curves are produced and extrapolation is applied to obtain high flows. Manning’s roughness coefficients and their uncertainties are assessed by two different approaches. Determining the coefficient in a simplified sensitivity analysis by using Manning’s equation and calibrating HEC-RAS while applying Mean absolute error (MAE) calculation. The calculated roughness coefficients presents higher range when using Manning’s equation (summer vegetation conditions – 0.2, winter vegetation conditions – 0.095). On the contrary MAE provides values closer to each other (summer – 0.15, winter – 0.11). The obtained results indicate a high variance between summer and winter vegetation conditions, producing 38 cm water level differences during high flows using Manning’s equation and 6 cm difference using the calibration of the model in HEC-RAS. These results confirm that the roughness coefficient cannot be assumed to be constant throughout different seasons as had been assumed widely when applying hydrological modelling. Throughout the study innovative approaches and methods (e.g. back-calculating from Manning’s equation and calibrating HEC-RAS based on observed water levels) are used in order to determine the consequences of ignoring the variability of the roughness coefficient. Due to the study, one can derive that vegetation needs to be considered in having an important impact on the varying roughness coefficient value and it cannot be left as a constant value within hydrological models. / Hydrologiska modeller är vanligt förekommande för bestämning av vattenföringsprognoser, och kräver ett flertal indata variabler och observationer. En av variablerna är Mannings råhetskoefficient, som orsakar en okänd felmarginal i den hydrologiska modellen. Den här studien syftar till att avgöra osäkerheten av felmarginalen samt variationen av Mannings råhetskoefficient. Det görs genom att undersöka en liten bäck i centrala Sverige vid olika vegetationstillstånd. Flera fältundersökningar genomfördes där tvärsnittsmätningar, vattennivå och hydraulisk gradient bestämdes. Från numerisk simulering kan flöde och råhetskoefficienten kalkyleras. Genom den hydrauliska modellen (HEC-RAS) fås ratingkurvor för vattennivå och flöde, där extrapolering görs för de högre flödena. Mannings råhetskoefficient och dess osäkerhet undersöks med två olika tillvägagångssätt. Den första metoden bygger på att använda Mannings ekvation. Den andra metoden bygger på att först genomföra en kalibrering i HEC-RAS och sedan använda kalkylering av medel-absolut-avvikelse, ”Mean absolute error” (MAE). Råhetskoefficienten beräknad med hjälp av Mannings ekvation ger större spridning (sommar – 0.2, vinter – 0.095) än vid användning av MAE beräkning (sommar – 0.15, vinter – 0.11). Resultatet visar en stor skillnad mellan så kallad vinter och sommar vegetation. Skillnaden i vattennivå är 38 cm vid användning av första metoden och 6 cm vid användning av den andra metoden. Resultaten från den här studien visar att råhetskoefficienten inte kan antas vara stabil under olika säsonger, vilket antas vid hydrologisk modellering. Innovativa metoder, så som bak-kalkylering från Mannings ekvation och kalibrering i HEC-RAS baserad på observerade vattennivåer har används för at bestämma utvärdera konsekvenserna av att ignorera variationen av råhetskoefficienten vid modellering. Den här studien visar att variationen av råhetskoefficienten påverkas av vegetationsförhållandet och att koefficienten inte kan antas konstant för korrekt modellering.

Vattentillgången på Öland har under en lång tid varit mycket ansträngd och har kommit till en punkt då det inte längre är hållbart. För att nå en mer långsiktig lösning planerar Mörbylånga kommun med hjälp av Norconsult att bygga ett vattenreningsverk. Detta kommer att rena bräckt vatten ifrån Kalmarsund samt processvatten ifrån Guldfågeln AB, som tillsammans kommer att fungera som ett komplement till det redan befintliga sötvattnet. Två pilotanläggningar som renar processvatten ifrån en industri, genom ultrafilter kombinerat med omvänd osmos, har utvärderats. En metod för att sammanställa de kostsamma driftparametrarna elförbrukning, förbrukning av kemikalier samt underhållsarbete vid drift och membranens inköpskostnad genom en LCC har tagits fram. Denna metod ger en ungefärlig totalkostnad per kubikmeter av det renade vattnet. Även vattenkvaliteten på ingående råvatten, vattnet mellan membranen samt det utgående vattnet har analyserats. Detta för att undersöka att processerna fungerar som den ska, samt ge en indikation på vilka mineraler som kommer att behöva tillsättas i efterhand. Pilot B blir ca fem kronor dyrare per kubikmeter jämfört med Pilot A. De totala kostnaderna, 9.70 – 10.79 kr/m3 för Pilot A och 15.19 – 15.28 kr/m3 för Pilot B, kan jämföras med den nuvarande kostnaden för en kubikmeter vatten i Mörbylånga, 15 kr/m3, samt den kostnad kommunen betalade sommaren 2016 för att frakta vatten i tankbilar, 70 kr/m3.

Wetlands in most parts of the world are under threat of over-exploitation, loss and/or degradation partly due to agriculture and urban land uses. Yala swamp, the largest fresh water wetland in Kenya measuring about 17,500 ha supports a large biodiversity and is source of livelihoods to communities around it. This study addresses the situation where part of this wetland is converted into large-scale agriculture by a multinational company, Dominion Farms (K) Ltd resulting into a conflict and controversy amongst key stakeholders. The study sought to investigate livelihood impacts this transformation has for the local community. It employs the concepts Stakeholder Analysis (SA) and Sustainable Livelihood Approaches (SLA) to asses the livelihood situation in terms of socio-economic conditions, rural infrastructure, income diversification, food security and environmental issues. Data and information have been obtained from primary and secondary sources through field survey at the Yala wetland, in which randomly sampled small-scale farmers, fisher folk, Dominion employees, local leaders and informants, traders and other stakeholders were interviewed using questionnaire and other participatory methods. The main questions were designed to gain information about historical use of the wetland, changes in livelihoods and wetland before and after entry of Dominion Company into the area. From the study, it is evident that assessment of the key stakeholders in relation to this natural resource is of utmost importance for mapping out an acceptable management strategy for the wetland. Besides being cause to a conflict and controversy over control of and access to the swamp, the conversion has resulted into both negative and positive short-term and long-term livelihood impacts to the local community. The wetland being a contested resource with multiple users who claim a stake on it requires a holistic approach in its management that caters for divergent needs and views of key stakeholder groups. The study identifies management issues and proposes abroad vision for the future including recommendations for planning as well as suggestions for specific research needs that should form the basis of action