The Håga river, located west of the Swedish city Uppsala, is currently without a proper gauging station. Knowing the streamflow is nonetheless important to, for example, be able to calculate the nutrient transport in the river. This project aimed to evaluate different indirect methods of streamflow estimation to investigate how they perform, in particular in relation to SMHI’s S-HYPE model. Two of the methods used were based on transferring streamflow of nearby catchments to Håga, either by using relationships between the mean and standard deviation of the streamflow time series (MOVE), or by simply scaling relative to catchment size (DAR). Furthermore, a hydrological model, HBV, was calibrated for Håga using different amounts and types of calibration data. All the methods were then compared to streamflow data from a previously active gauging station in Håga.  It was found that the overall best method to estimate the streamflow in Håga was using the MOVE method with one particular donor catchment. However, the performance of the simpler MOVE and DAR methods varied a lot from catchment to catchment. HBV was found to be able to produce better performing simulations than S-HYPE, despite being a simpler model. Even HBV-calibrations using alternative or limited data could perform rather well, although rarely at the level of a calibration utilising all available streamflow data. A big uncertainty of the study was the fact that the most recent available validation data for the Håga catchment was from two decades ago, when the old gauging station was decommissioned. Most likely the methods that worked well during the 90s would work well today as well, but this is a matter that could be studied further. / Hågaån, ett vattendrag som ligger väster om Uppsala, saknar i nuläget en mätstation för vattenföring. Att känna till flödet är dock ändå intressant, bland annat för att kunna beräkna näringstransporten i ån. Syftet med detta projekt var därmed att utvärdera och jämföra olika metoder för att uppskatta vattenflödet i Hågaån, särskilt för att undersöka hur de presterade i jämförelse med SMHI:s S-HYPE-modell. Två av metoderna som användes för detta baserades på att överföra flöden från närliggande vattendrag till Håga, antingen genom att använda förhållanden mellan medelvärde och standardavvikelse för flödes-datan (MOVE), eller genom att bara utgå från skillnader i områdenas storlek (DAR). Utöver det kalibrerades även den hydrologiska modellen HBV för Håga med olika typer och mängder av kalibreringsdata. Alla metoderna jämfördes sedan med data från en mätstation som tidigare funnits i Hågaån. Resultaten visade att den över lag bästa metoden för att uppskatta flödet i Håga var MOVE-metoden i kombination med ett av de närliggande vattendragen. Hur väl dessa simplare MOVE- och DAR-metoder presterade varierade dock mycket beroende på vilket vattendrag som användes som donator. Det visade sig även att det gick att erhålla bättre resultat med HBV än de som gavs av S-HYPE, trots att HBV är en enklare modell. Även HBV-kalibreringar baserade på alternativ eller begränsad data kunde producera välpresterande simulationer, dock sällan på samma nivå som den kalibrering som använt all tillgänglig flödesdata. En stor osäkerhet i projektet kretsar kring att den nyaste tillgängliga valideringsdatan från Hågaån var över två decennier gammal, då den mätstation som funnits stängdes ner. Med stor sannolikhet kommer metoderna som fungerade väl under 90-talet även fungera bra i modern tid, men detta är något som kräver vidare studier.

The climate adaptation of our cities and the optimization of our technical systems with regards to weather sets high demands on the availability and the processing of weather data. The possibility to forecast disturbances of influent flow rate to wastewater treatment plants allow control systems counteract these disturbances before they have a harmful effect on the treatment processes. These forecasts can be made by different models A neural network models complex patterns between different data sets through a multi-layered structure containing a large amount of transformation functions. The aim of this project was to examine how the complex neural network performed compared with a simpler linear regression model when forecasting wastewater flow using high resolution X-band rain radar data. The study also investigated to what extent X-band rain radar data contributes to the performance of the model. The performance was evaluated at rain flow periods only. Wastewater flow data were provided by Avedøre wastewater treatment plant in Copenhagen operated by BIOFOS. The X-band rain radar data was provided by HOFOR. The neural network was developed by Informetics on the TensorFlow platform. This project concluded that the neural network and the linear regression model performed equally well at predicting when a rain flow period began. The neural network was more accurate at predicting the flow rate while the linear regression was better at approximating the accumulated flow over an entire rain flow period. Using additional rain data up to 30 km within the radar station location in comparison with using data only from within the catchment indicated a 20 to 30-minutes improvement of possible lead time. A conceivable lead time when forecasting the sewer flow to Avedøre wastewater treatment plant was estimated to be around 4 hours. / Det föreligger höga krav på tillgänglighet och bearbetning av väderdata för att kunna optimera tekniska system i förhållande till väder och klimat. Att kunna förutsäga ändrat inkommande flöde till avloppsreningsverk möjliggör för kontrollsystem att kunna motverka negativa konsekvenser på reningsprocesserna på grund av det ändrade flödet. X-band radardata kan användas för att prognoser av flöden med hjälp av olika modeller.Ett neuralt nätverk, reproducerar komplexa mönster mellan olika dataset genom en struktur med flera lager och en mängd överföringsfunktioner.  Målsättningen med det här projektet var att utvärdera hur ett komplext neuralt nätverk presterar jämfört med en enklare regressionsmodell i att förutsäga avloppsflöde med hjälp av högupplöst X-band radardata. I projektet undersöktes också hur tillgång av olika radardata kunde bidra till modellens prestanda. Modellerna utvärderades endast under regnflödesperioder. Data över avloppsflödet som användes i projektet kom från Avedøre avloppsreningsverk i Köpenhamn. Reningsverket drivs av BIOFOS. Radardata kom från HOFOR. Det neurala nätverket som användes har utvecklats av Informetics på plattformen Tensorflow. Slutsatser som kunde dras i projektet var att det neurala nätverket och den linjär regressionsmodellen var lika bra på att förutsäga när en regnflödesperiod startade. Det neurala nätverket kunde förutsäga det momentana flödet bättre än regressionsmodellen, medan det omvända gällde för att uppskatta den totala flödesvolymen under en hel regnflödesperiod. Genom att använda ytterligare regndata, upp till 30 kilometer från radarstationen, jämfört med att endast använda data från avrinningsområdet kunde en 20–30 minuters förbättring av den möjliga prognostiden påvisas. En tänkbar prognostiden för att förutsäga avloppsflödet till Avedøre avloppsreningsverk visades ligga omkring 4 timmar.

Hydraulisk modellering är ett viktigt verktyg vid utvärdering av lämpliga åtgärder för torrfåror. Modelleringen påverkas dock alltid av osäkerheter och om dessa är stora kan en modells simuleringsresultat bli opålitligt. Det kan därför vara viktigt att presentera dess simuleringsresultat tillsammans med osäkerheter. Denna studie utreder olika typer av osäkerheter som kan påverka hydrauliska modellers simuleringsresultat. Dessutom utförs känslighetsanalyser där en andel av osäkerheten i simuleringsresultatet tillskrivs de olika inmatningsvariablerna som beaktas. De parametrar som ingår i analysen är upplösningen i använd terrängmodell, upplösning i den hydrauliska modellens beräkningsnät, inflöde till modellen och råheten genom Mannings tal. Studieobjektet som behandlades i denna studie var en torrfåra som ligger nedströms Sandforsdammen i Skellefteälven och programvaran TELEMAC-MASCARET nyttjades för samtliga hydrauliska simuleringar i denna studie.  För att analysera osäkerheter kopplade till upplösning i en terrängmodell och ett beräkningsnät användes ett kvalitativt tillvägagångsätt. Ett antal simuleringar utfördes där alla parametrar förutom de kopplade till upplösning fixerades. Simuleringsresultaten illustrerades sedan genom profil, sektioner, enskilda raster och raster som visade differensen mellan olika simuleringar. Resultaten för analysen visade att en låg upplösning i terrängmodeller och beräkningsnät kan medföra osäkerheter lokalt där det är högre vattenhastigheter och där det finns stor variation i geometrin. Några signifikanta effekter kunde dock inte skönjas på större skala.  Separat gjordes kvantitativa osäkerhets- och känslighetsanalyser för vattendjup och vattenhastighet i torrfåran. Inmatningsparametrarna inflöde till modellen och råhet genom Mannings tal ansågs medföra störst påverkan och övriga parametrar fixerades således. Genom script skapade i programmeringsspråket Python tillsammans med biblioteket OpenTURNS upprättades ett stort urval av möjliga kombinationer för storlek på inflöde och Mannings tal. Alla kombinationer som skapades antogs till fullo täcka upp för den totala osäkerheten i inmatningsparametrarna. Genom att använda urvalet för simulering kunde osäkerheten i simuleringsresultaten också beskrivas. Osäkerhetsanalyser utfördes både genom klassisk beräkning av statistiska moment och genom Polynomial Chaos Expansion. En känslighetsanalys följde sedan där Polynomial Chaos Expansion användes för att beräkna Sobols känslighetsindex för inflödet och Mannings tal i varje kontrollpunkt. Den kvantitativa osäkerhetsanalysen visade att det fanns relativt stora osäkerheter för både vattendjupet och vattenhastighet vid behandlat studieobjekt. Flödet bidrog med störst påverkan på osäkerheten medan Mannings tals påverkan var insignifikant i jämförelse, bortsett från ett område i modellen där dess påverkan ökade markant. / Hydraulic modelling is an important tool when measures for dry river stretches are assessed. The modelling is however always affected by uncertainties and if these are big the simulation results from the models could become unreliable. It may therefore be important to present its simulation results together with the uncertainties. This study addresses various types of uncertainties that may affect the simulation results from hydraulic models. In addition, sensitivity analysis is conducted where a proportion of the uncertainty in the simulation result is attributed to the various input variables that are included. The parameters included in the analysis are terrain model resolution, hydraulic model mesh resolution, inflow to the model and Manning’s roughness coefficient. The object studied in this paper was a dry river stretch located downstream of Sandforsdammen in the river of Skellefteälven, Sweden. The software TELEMAC-MASCARET was used to perform all hydraulic simulations for this thesis.  To analyze the uncertainties related to the resolution for the terrain model and the mesh a qualitative approach was used. Several simulations were run where all parameters except those linked to the resolution were fixed. The simulation results were illustrated through individual rasters, profiles, sections and rasters that showed the differences between different simulations. The results of the analysis showed that a low resolution for terrain models and meshes can lead to uncertainties locally where there are higher water velocities and where there are big variations in the geometry. However, no significant effects could be discerned on a larger scale.  Separately, quantitative uncertainty and sensitivity analyzes were performed for the simulation results, water depth and water velocity for the dry river stretch. The input parameters that were assumed to have the biggest impact were the inflow to the model and Manning's roughness coefficient. Other model input parameters were fixed. Through scripts created in the programming language Python together with the library OpenTURNS, a large sample of possible combinations for the size of inflow and Manning's roughness coefficient was created. All combinations were assumed to fully cover the uncertainty of the input parameters. After using the sample for simulation, the uncertainty of the simulation results could also be described. Uncertainty analyses were conducted through both classical calculation of statistical moments and through Polynomial Chaos Expansion. A sensitivity analysis was then conducted through Polynomial Chaos Expansion where Sobol's sensitivity indices were calculated for the inflow and Manning's M at each control point. The analysis showed that there were relatively large uncertainties for both the water depth and the water velocity. The inflow had the greatest impact on the uncertainties while Manning's M was insignificant in comparison, apart from one area in the model where its impact increased.

With an intensification of heavy rain events in a changing climate and a rapid urbanization the risk for pluvial flooding is increasing in our societies. Pluvial flooding, which is formed when the rainfall rate exceeds the infiltration or drainage rate, can occur rapidly and cause great damages, large economic losses and possibly risk human lives. This kind of flooding is difficult to predict since it is caused by short-term and often local processes, but preventive measures and more robust infrastructure developed over the last decades have decreased the risk of the most severe damages. One way to prevent damage is to map risk areas and take measures by performing a cloudburst modelling, which can be done as a 2D hydraulic modelling. Common practice in cloudburst modelling today is to use a uniform design storm, often the Chicago Design Storm (CDS), with the same hyetograph applied evenly over the whole model area. Even though rain is not spatially uniform this assumption might be valid for more stratiform frontal rain. Intense rain events however have a higher spatial variation in rain intensity, and an assumption like this might significantly affect the results. This study aimed to investigate the effect of the spatial variation in rain intensity on the modelled hydraulic response from an intense rain event. It was performed through a case study of the cloudburst in Gävle, Sweden, in August 2021. A 2D hydraulic model of the city was prepared in the software MIKE 21 Flow Model FM and the cloudburst event was simulated with a spatially varied rainfall input, based on radar data from the event with a 2x2 km resolution, and with spatially uniform rainfall input both with the temporal variation in rain intensity from the event and with a Chicago Design Storm, all with the same total volume. The scenarios were evaluated in terms of proportion of the model area being flooded, the average maximum flooding depth and by mapping the difference in flooding depth over the whole area. The results showed that the spatial variation of rainfall input had a significant effect on the hydraulic response in the city and that assuming a uniform rainfall might lead to an underestimation of the flooding depths in parts of the model area compared to a varied one. The average flooding depth was only a few percent higher for the spatially varied rain compared to the uniform rain with a similar time variation, but in large central areas of the city the model with the uniform rain underestimated the maximum flooding depth by 5-35%. The uniform CDS rain was seen to both over- and underestimate the flooding depth, but in the central and flooded parts of the city underestimation dominated. This points out a risk of using uniform design storms in cloudburst modelling, since a spatially varied rain of the same volume could give more severe effects than the simulated response and that using a uniform design storm potentially introduces an uncertainty in the modelled results that could be important to point out and further quantify. / Med en intensifiering av häftiga regnväder i ett förändrat klimat och en allt snabbare urbanisering ökar risken för pluviala översvämningar i våra samhällen. Pluviala översvämningar, som skapas av att regnintensiteten är högre än infiltrations- eller dräneringshastigheten, kan uppstå plötsligt och orsaka stora skador, ekonomiska förluster och även i värsta fall riskera människoliv. Denna typ av översvämning är svår att förutse eftersom den orsakas av snabba och ofta lokala processer, men förebyggande åtgärder och mer robust infrastruktur som har utvecklats de senaste decennierna har minskat risken för de allvarligaste skadorna. Ett sätt att förebygga skador är att kartera riskområden genom skyfallsmodellering, till exempel med en tvådimensionell hydraulisk modell. Praxis idag är att använda spatialt uniforma typregn vid skyfallsmodellering, där samma hyetograf appliceras jämnt över hela modellområdet. Detta antagande kan ge giltiga resultat för mer stratiforma frontregn, men intensiva regn, skyfall, har generellt sett en hög spatial variation i intensiteten vilket gör att antagandet skulle kunna påverka resultatet signifikant. Denna studie syftade till att undersöka effekten av den spatiala variationen i regnintensitet på den simulerade hydrauliska responsen från ett intensivt regn och den utfördes som en fallstudie av skyfallet i Gävle 17-18 augusti 2021. En 2D hydraulisk modell av Gävle förbereddes i programmet MIKE 21 Flow Model FM och simuleringar utfördes med en spatialt varierad regnindata, baserad på radardata från tillfället med en 2x2 km upplösning, och med spatialt uniforma regnindata både med den verkliga tidsvariationen och med en Chicago Design Storm (CDS), alla med samma totala volym. Skillnaden mellan scenarierna utvärderades genom att jämföra andel översvämmat modellområde, medel av maximala översvämningsdjupet och en kartering av skillnaden i översvämningsdjup över hela modellområdet. Resultaten visade att den spatiala variationen i regnindatan hade en signifikant effekt på den simulerade hydrauliska responsen i staden och att antagande om uniform regnintensitet kan leda till en underskattning av översvämningsdjupen i modellområdet jämfört med ett varierat regn. Medelvärdet av översvämningsdjupet var endast några procent högre  för det spatialt varierade regnet, men i stora centrala områden underskattade modellen med det uniforma regnet det maximala översvämningsdjupet med 5-35 %. Det uniforma CDS-regnet både under- och överskattade översvämningsdjupet, men i centrala och översvämmade områden var det större delar som underskattades. Detta visar på en risk med att använda uniforma typregn i skyfallsmodellering, då ett spatialt varierat regn med samma volym skulle kunna ge betydligt allvarligare effekter än de som modellen har visat och att användandet av uniforma testregn potentiellt inför en osäkerhet i resultaten som är viktig att poängtera och även att vidare undersöka och kvantifiera.

Sjöräddningssällskapet (SSRS) är en frivillig organisation som står för majoriteten av alla sjöräddningsinsatser i Sverige. Det senaste året har verksamheten fått en ökad mängd uppdrag till följd av bland annat att fler svenskar väljer att fira somrarna hemma i Sverige.Mitt examensarbete kretsar kring hur man med hjälp av modern teknik kan utforma en fjärrstyrd räddningsfarkost som kan underlätta för Sjöräddningssällskapet under mindre akuta uppdrag, så kallade medlemsuppdrag, eller förebyggande räddningsinsatser som dom även kallas. Dessa uppdrag utgör majoriteten av verksamhetens samtliga uppdrag. Arbetet har genomförts i samarbete med Sjöräddningssällskapet och har följt en klassisk designmetodik som utgår ifrån undersökningar och intervjuer med personer som berör det valda problemområdet, i syfte att ge arbetet en relevant och gedigen grund. / Swedish Sea Rescue Society (SSRS) is a voluntary organization that is responsible for the majority of all sea rescue missions in Sweden. In the past year, the organization has received an increased number of mission as a result of, among other things, more Swedes choosing to celebrate summers at home in Sweden.My thesis revolves around how to use modern technology in order to design a remotely controlled rescue vessel that can facilitate the Swedish Sea Rescue Society during less urgent missions, so-called membership missions, or preventive rescue missions as they are also called. These missions make up the majority of the organizations missions. The project has been carried out in collaboration with the Swedish Sea Rescue Society and has followed a classic design methodology based on research and interviews with people who touch on the chosen problem area, in order to give the project a relevant and solid foundation.

På skolan i Revinge utbildar Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) personer inom områdena skydd mot olyckor och krisberedskap. Vid ett flertal tillfällen har Kävlingeån översvämmat skolområdet vilket resulterat i att verksamheten blivit stillastående i flera veckor. Grundvattennivån ligger nära markytan på skolområdet och platsen är därför extra känslig för översvämningar både från ån och extrem nederbörd. För att kunna minimera konsekvenserna vid en översvämning identifierades olika objekt, byggnader och områden, som i rapporten är benämnda som skyddsobjekt, som drabbas mest vid översvämning. För att ta hänsyn till att framtida väderförhållanden kan bli mer extrema undersöktes två klimatanpassade scenarier, höga flöden från ån och extrem nederbörd. Olika åtgärder mot översvämningar som potentiellt kan passa skolområdet togs fram och viktades utefter kostnader, lagar och skyddskapacitet. Skyddsobjekten som togs fram är skolans övningytor, kontorsbyggnader, hus med källare, spillvattenbrunnar, områden som kan sprida miljöfarliga ämnen, elskåp samt fordonshall/förråd. Skyddsobjekten viktades utefter översvämningskonsekvensernas direkta kostnader, hinder för utbildning samt fara för människor och natur, i relation till hur sannolikt det är att objekten blir översvämmade. Övningsytor, spillvattenbrunnar och områden som kan sprida miljöfarliga ämnen fick högsta prioritet. De åtgärder mot översvämning som undersöktes var gröna tak, regnmagasin, regnbäddar, träd, kontrollerad översvämningsyta och permanent vall. De fyra förstnämnda bedömdes billiga och lagligt sett icke komplicerade i relation till permanent vall och kontrollerad översvämningsyta. En summering av vilka skyddsobjekt varje åtgärd skyddar lades till. En effektivitetsfaktor togs fram i relation till vilka scenarier åtgärderna verkar mot och i vilken grad de kan motverka ett scenario på egen hand. Detta gav värderingen, från högst till lägst, permanent vall, träd, översvämningsyta, regnmagasin, regnbäddar och gröna tak. Som ytterligare åtgärder rekommenderas det att utesluta användning av källare helt och bestämmelser kring nybyggnation bör tas i relation till var det finns störst risk för översvämning på området. Ett förslag till MSB finns om att ta kontakt med Kävlingeå-projektet som arbetar med att utöka andelen våtmarker utmed Kävlingeån, där ett av målen för projektet är att motverka översvämningar. Arbetet drivs av Kävlingeåns Vattenråd, vilka också kan ha mer information kring hur regleringen av Vombsjön kan påverka risken för översvämning på skolområdet.

När klimatet i Sverige blir varmare ökar både förekomsten och omfattningen av intensiva skyfall. Dessa kan leda till stora konsekvenser lokalt för drabbade samhällen. Omfattande översvämningar, skadade fastigheter, erosionsskador och hindrad framkomlighet är några av de potentiella följderna. Ett första steg för att öka beredskapen för skyfall är att göra en skyfallskartering där ett nederbördstillfälle med skyfallskaraktär läggs in i en hydraulisk modell över ett område. Modellen visar sedan områden som riskerar att drabbas av översvämningar samt vilken väg som ytavrinningen tar under förloppet. I detta arbete har en sådan modell gjorts över Sala stad. Skyfallsmodellen skapades i programmet HEC-RAS och för att simulera infiltrationen användes metoden SCS curve number. SCS curve number metoden uppskattar infiltration baserat på markanvändning och jordart. Typregnet valdes till 100 års återkomsttid och modellerades som ett CDS-regn med varaktighet sex timmar och klimatfaktor 1,3. Ett avdrag på nederbördsmängden gjordes även för dagvattennätets kapacitet. Resultatet blev att flertalet områden i Sala kan drabbas av potentiellt stora vattendjup. De största problemområdena identifierades till bebyggelsen mellan Ringgatan och Östra Tulegatan söder om centrala Sala samt området kring Pråmån uppströms Jakob Mats kvarn. Då infiltrationsmetoden SCS curve number är baserad på empiriska data gjordes en känslighetsanalys på infiltrationsparametrarna. Det som undersöktes var påverkan på total andel infiltrerad nederbörd och översvämningarnas utbredning. Tre olika scenarion baserat på osäkerheten i curve number-talet användes samt ett scenario utan infiltration i modellen. Skillnaden i total översvämmad yta med ett djup större än 0,1 m mellan scenariot med högst infiltration och scenariot med lägst infiltration var i modellen totalt 9,1 procentenheter. I det scenario där ingen infiltration modellerades drabbades flertalet nya fastigheter och infrastruktur av översvämning vilket visar på infiltrationens betydelse för riskbedömningen vid en skyfallskartering. Totalt infiltrerade 30 % av nederbörden i modellen vid scenariot med lägst infiltration, 49 % av nederbörden vid scenariot med direkta litteraturvärden för curve number- talet och 66 % av nederbörden i scenariot med högst infiltration. Eftersom infiltrationen mellan scenarierna til hög grad berodde på hur jordarterna klassades i modellen är det dock svårt att dra en generell slutsats om vilket infiltrationsscenario som är bäst lämpat att använda vid skyfall. / As the climate becomes warmer in Sweden the frequency and extent of cloudbursts are expected to rise. When these rain events occurs in populated areas the consequences can be severe for the local community with extensive flooding leading to for example damaged properties, erosion and obstructions of traffic. One step to increase the awareness of these risks is to do a cloudbust mapping were a rain with cloudburst extent is modelled hydraulically. Areas that are at risk of flooding during the rain event and flow paths for the surface runoff can be assessed from the model. In this thesis such a model was created for the town of Sala. The cloudbust model was made using the software HEC-RAS and to simulate infiltration the method SCS curve number was implemented. The rain event was modeled as a Chicago design storm with a return period of 100 years, total duration of six hours and a climate factor of 1,3. The results were that several areas in Sala were at risk of flooding. Two main areas with risk of major flooding extents were located to just south of central Sala between Ringgatan and Östra Tulegatan and adjacent to Pråmån upstream of Jakob Mats kvarn. Because of uncertainties in the SCS curve number model and due to the fact that it is based on empirical data a sensitivity analysis was also done on the infiltration parameters. For the sensitivity analysis four different scenarios were used. One scenario had no modeled infiltration and the three other scenarios were based of error estimations of the curve number parameter called antecedent runoff conditions. The difference in flooding extent with a depth greater than 0,1 m in the model between the scenario with high infiltration and the scenario with low infiltration was 9,1 percentage points. Several new properties and infrastructure were affected in the scenario when no infiltration was used. In total 30% of the precipitation infiltrated in the model in the scenario with low infiltration, 49% infiltrated in the scenario with literature values for the curve number value, and 66% of the precipitation infiltrated in the scenario with high infiltration. Since the infiltration is highly dependent on the classification of the soils in the model no overall conclusion could be drawn on which infiltration scenario that is best suited for a cloudburst model in general when the SCS curve number method is used to model infiltration.

Introduktion: Många städer i Sverige har fler lågpunkter i sin terräng och är drabbadevid kraftigt regn. Förtätning i städerna förvärrar ofta problemet ytterligare då mängdenhårdgjorda ytor utökas samtidigt som tillgänglig mark för dagvattenhantering minskar.Detta gör att dagvattenflöden som behöver hanteras kan vara mycket stora och avrinnamycket snabbt. Därför är det viktigt att städerna får till en långsiktig och hållbardagvattenhantering som klarar dagens och framtidens klimatförändring. Denna rapportska undersöka hur Karlstad och Växjö kommun arbetar och planerar för den ökaderisken av skyfall samt studera de olika lösningarna som används idag. Rapporten skaäven identifiera vilka omkringliggande faktorer som påverkar dagvattenlösningarna. Metod: Först har det utfört en litteraturstudie för att fördjupa kunskaper och få en bravetenskaplig grund som är baserad på ämnet. För att kunna svara på frågeställningar såhar det genomförts två fallstudier och tre intervjuer med respondenter från VAavdelningen på Växjö och Karlstad kommun samt en expert. Sedan utfördesdokumentanalys av respektive kommuner utifrån planbeskrivning, hållbarhetsindexsamt dagvattenutredningen för att kunna få så omfattande material som möjligt. Resultat: Planeringen och arbetet har påbörjats genom att en skyfallskartering ochförsta konsekvensanalys framtagits. Ingen fullständig handlingsplan har framställts avde tillfrågade kommunerna. För att komma igång med arbetet ska Karlstad kommunanställa en skyfallssamordnare. Lösningar som används mest i kommunerna ärreningsdammar, utjämningsmagasin, gatuhantering och förnyelse av ledningsnätet.Speciell lösning i Växjö kommun är reduktion av dagvattentaxan. Platsen som skaåtgärdas, kunskap, lagar, tidsåtgång och VA avdelningens samarbete medfastighetsägare och andra avdelningar i kommun är viktiga beståndsdelar som påverkarimplementeringen av olika lösningar. Analys: Av resultatet kan slutsatserna dras att kommunerna arbetar och planerar välmed den ökade risken av skyfall i sårbara lågstråk. Mer arbete kan dock göras genomatt framställa en handlingsplan anpassad efter VA. Vilken lösning som tillämpas berorpå en del faktorer. Klimatförändringen som är en viktig faktor tar kommunerna hänsyntill i planeringen och arbetet genom att säkerhetsfaktor tilläggs fördagvattenanläggningar och vid dimensionering av ledningsnätet. Arbetet fortsättergenom att få ett gott samarbete mellan VA-avdelningen och teknikavdelningarna ikommunen samt fastighetsägare då det ofta leder till en god och noga förberedd lösning.Kommunerna förklarar att använda sig av kosteffektiva lösningar är viktigt dåfinansiering kommer ifrån VA-taxan. Det spekuleras i att en förändring i lagen som gerVA avdelningen möjlighet att få finansiera för skyfalls åtgärder hade minimeratöversvämningsriskerna. Diskussion: Resultatet anses vara användbart då kommunerna kan ta del av varandrasplanering och arbete samt hjälpa varandra i utvecklingen av hållbaradagvattenlösningar. Resultatet främjar en större förståelse kring vilka faktorer somligger till grund för de valda lösningarna. Generaliseringen av resultatet kan sättas ifråga eftersom det är platsspecifikt. Men det går att tillämpa eftersom förståelsen ökarkring hur man kan hantera ett liknande problem på en annan plats eller kommun. / Introduction: Many cities in Sweden have many low points in their terrain and areaffected by heavy rain. Urban sprawl often exacerbates the problem by increasing theamount of paved surfaces while reducing available land for stormwater treatment. Thismeans that stormwater flows that need to be managed can be very heavy and drainquickly. It is therefore important that cities achieve long-term sustainable stormwatermanagement that can cope with current and future climate change. This report willexamine how Karlstad and Växjö municipalities are working and planning for theincreased risk of stormwater and study the different solutions currently in use. Method: This report began with a literature study to deepen knowledge and get a goodbase. In order to answer the research questions, two case studies and three interviewswere conducted with respondents from the Water and Wastewater Departments ofVäxjö and Karlstad Municipality. One expert was also interview. Document analysiswas then carried out based on the plan description, sustainability index and thestormwater study in order to obtain as comprehensive material as possible. Results: The planning and work started with the preparation of a flood mapping and afirst impact assessment. No full action plan has been prepared by the consultedmunicipalities. In order to start the work, Karlstad will employ a rainfall coordinator.Most common solutions used in municipalities are treatment ponds, levellingreservoirs, street management and renewal of the sewerage and stormwater system. Aspecial solution in Växjö is the reduction of stormwater tax. Location, knowledge, laws,time and the cooperation of the water department with property owners and otherdepartments in the municipality are important elements that influence theimplementation of different solutions. Analysis: From the results it can be concluded that the municipalities are working andplanning well with the increased risk of rainfall in low-lying areas. However, morework can be done by producing an action plan adapted to these areas. The solutionapplied depends on a number of factors. These factors are adding safety factors tostormwater facilities and increasing the capacity of the pipeline system. The work iscontinued through good cooperation the different technical facilities in themunicipalities but also property owners as it often leads to a good and carefullyprepared solution. The municipalities explain that using cost-effective solutions isimportant because the funding comes from the water and wastewater departments tax.It is speculated that a change in the law allowing the water and wastewater departmentto receive funding for stormwater measures would have minimized flood risks. Discussion: The results are considered useful because the municipalities can learn fromeach other's planning and work as well as help each other in developing sustainablestormwater solutions. The result promotes a better understanding of the factorsunderlying the chosen solutions. The generalization of the results can be questioned asit is site-specific. However, it can be applied because it increases understanding of howto address a similar problem in another location or municipality.

Från om med 1 januari 2024 ska alla kommuner ha en vattentjänstplan. En vattentjänstplan ska innehålla varje kommuns långsiktiga plan för att tillgodose allmänna vattentjänster i framtiden samt åtgärder som behöver vidtas vid skyfall för att skydda VA-anläggningar. Lagändringen infördes 1 januari 2023 vilket har gett kommuner en snäv tidsplan att ta fram denna plan. Arbetet har undersökt vad vattentjänstplanen i Västerås kommun behöver innehålla för att uppfylla kravet om åtgärder vid skyfall, identifiera punkter i spill- och dagvattennätet som potentiellt är sårbara för skyfall och ge förslag på skyfallsåtgärder. För att uppfylla syftet har en risk- och sårbarhetsanalys utförts för att identifiera punkter i spill- och dagvattennätet som är sårbara för skyfall. Analysen inkluderade en workshop med nyckelpersoner på Mälarenergi Vatten AB och en riskmatris som användes som bedömningsunderlag. Från riskmatrisen identifierades punkter som var potentiellt sårbara för skyfall och en lågpunktskartering utfördes i SCALGO Live på utvalda punkter. De regnhändelser som utfördes i karteringen var 10-, 20- och 100-årsregn. Lågpunktskarteringen jämfördes även med en skyfallskartering med markavrinning och ledningsnät, vilket är en kartering av hög detaljeringsgrad, för att undersöka ifall lågpunktskartering kan vara lämpligt underlag till en vattentjänstplan. Resultatet av risk- och sårbarhetsanalysen var att sju punkter, som gavs som förslag under workshopen, hade höga riskvärden och var potentiellt sårbara för skyfall. Tre av sju punkter valdes till vidare analys: Branthovda, Skiljebo och Önsta-Gryta, alla belägna i Västerås tätort. Samtliga av dessa tre punkter var i dagvattennätet. Lågpunktskarteringen i SCALGO Live som utfördes över dessa tre punkter visade stora översvämningar vid ett 100-årsregn. Skyfallsåtgärder som föreslogs för platserna var magasinerings ytor och skyfallsled. Vid jämförelse av lågpunktskartering och skyfallskartering med markavrinning och ledningsnät visade skyfallskarteringen en mindre översvämning för Branthovda och Skiljebo. I Önsta-Gryta var skillnaden mellan karteringarna minimal. Detta var då skyfallskarteringens resultat visar på att dagvattenledningarna i området var överbelastade redan vid ett 10-årsregn, vilket liknade villkoret i lågpunktskarteringen att dagvattenledningarna antas vara fulla. Med detta kan endast en lågpunktskartering visa ett områdes potential till att var sårbara för skyfall, men säger inget om hur spill- eller dagvattennätet påverkas. Dock kan en lågpunktskartering hjälpa till att identifiera områden i tätorter som skulle kunna vara sårbara för översvämningar. / As of January 1st, 2024, all municipalities must have a water service plan. A water service plan must contain each municipality's long-term plan to provide public water services in the future and solutions that need to be taken in the event of a cloudburst to protect water and sewage facilities. The change in law was introduced on January 1st, 2023, which has given municipalities a tight timetable to develop this plan. The study has investigated what the water service plan in Västerås municipality needs to contain in order to fulfill the requirement for solutions in the event of cloudbursts, identify points in the waste and stormwater network that are potentially vulnerable to cloudbursts, and provide suggestions for torrential rain measures. In order to fulfill the purpose, a risk and vulnerability analysis has been carried out to identify points in the waste and stormwater network that are potentially vulnerable to cloudbursts. The analysis included a workshop, with key individuals at Mälarenergi Vatten AB, and a risk matrix that was used as an assessment basis. From the risk matrix, points that were potentially vulnerable to cloudbursts were identified and a low-point mapping was performed in SCALGO Live at the selected points. The rain events performed in the mapping were 10-, 20- and 100-year rainfalls. The low-point mapping was compared with a cloudburst mapping with land runoff and conduit network, which is a mapping with a high degree of detail, to investigate whether low-point mapping can be a suitable basis for a water service plan. The result of the risk and vulnerability analysis was that seven points, which were given as suggestions during the workshop, had high-risk values and were potentially vulnerable to cloudbursts. Three out of the seven points were selected for further analysis: Branthovda, Skiljebo, and Önsta-Gryta, all of them located in Västerås city. All of these sensitive points were in the stormwater network. The low-point mapping in SCALGO Live performed over these three points showed major flooding during a 100-year rainfall event. The proposed cloudburst solutions for the sites were storage areas and cloudburst roads. When comparing low-point mapping and cloudburst mapping with ground runoff and conduit networks, the cloudburst mapping showed a minor flood for Branthovda and Skiljebo. In Önsta-Gryta, the difference between the mappings was minimal. This was due to the results of the cloudburst mapping showing that the stormwater pipes in the area were overloaded even with a 10-year rain, which was similar to the condition in the low-point mapping that the stormwater pipes are assumed to be filled. With this, only a low point mapping can show an area's potential for being vulnerable to cloudbursts but does not say anything about how the waste or stormwater network is affected. However, low point mapping can help identify areas in built-up areas that could be vulnerable to flooding.

Climate change is one of the biggest challenges in modern time, and sea level rise is an increasingly topical issue. People need to change their way of planning coastal cities. In the future, cities must be more dynamic, flexible, environmentally friendly and able to reinvent themselves. Floating buildings have these conditions, but it seems that the number of floating buildings is small in Sweden. The study aims to examine floating buildings in Sweden, investigate obstacles and challenges, describe Pros and Cons of floating buildings.The study's research strategy is the qualitative method, which is semi-structured interviews and observations. Respondents are authorities and entrepreneurs. Problem areas in the survey were law and misunderstanding of technical solutions. The biggest obstacle was the law which is related to detailed development plan and shoreland protection.Floating houses are an attractive project that has new innovations that meet today's risks and challenges. The study shows that there are more obstacles than opportunities for floating houses in Sweden. Change must be made to make it easier to plan and build more floating houses in Sweden, to meet climate change and rising sea levels, even for a sustainable society. Changes in legislation can be difficult to fullfill, but it is important to change the legislation in a way that adapts to floating buildings. / Klimatförändring är en av de största utmaningarna i modern tid och havsnivåhöjningen är enalltmer aktuell fråga. Människor måste ändra sitt sätt att planera kuststäder. I framtiden måste städerna vara mer dynamiska, flexibla, miljövänliga och kunna försörja sig själva. Flytande byggnader har dessa förutsättningar men antalet flytande byggnader är få i Sverige. Studien syftar till att undersöka flytande byggnader i Sverige, utreda hinder och utmaningar,redogöra för flytande byggnaders för- och nackdelar. Studiens undersökningsstrategi är kvalitativa metoder, som är semistrukturerade intervjuer och observationer. Respondenter är myndigheter och entreprenörer. Problemområden i undersökningen är juridik och missuppfattning av tekniska lösningar. Största hindret för flytande byggnader är juridiken, som är kopplad till detaljplan och strandskydd. Dels är det långa processer som gör det svårt för flytande byggnader att etablera sig i Sverige, dels är det hårda bestämmelser kring stränderna som gör det svårt att få strandsskyddsdispens. Tekniska lösningar har varit ett mindre problem för flytande byggnader. Det finns tekniska utvecklingar när det kommer till förankring, vatten och avlopp eller el. Däremot kan oerfarenhet och okunskap leda till oförståelse från individer i länsstyrelsen för tekniska lösningar i flytande byggnader, vilket leder till att flytande byggnader får avslag. Flytande byggnader är ett attraktivt projekt som har nya innovationer som möter dagens risker och utmaningar. Studien visar att det finns fler hinder än möjligheter för flytande byggnader i Sverige. Det borde vara lättare att planera och bygga flera flytande byggnader i Sverige för att möta klimatförändring och de stigande havsnivåerna, även för ett hållbart samhälle. Ändring i lagsstiftning kan vara en svår fråga, men det är viktigt att ändra det på ett sätt som är anpassat till flytande bostäder.