Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger i förskolan resonerar kring det estetiska arbetet. Metod: Vi har valt att genomföra en kvalitativ undersökning. För att få svar på våra frågeställningar intervjuades tio förskollärare/lärare på fem olika förskolor. För att förstärka studiens validitet inleddes varje intervjutillfälle med en observation av miljön. Vi intresserade oss för såväl inne som utemiljön. Resultat: Pedagogerna lägger stor vikt vid det estetiska arbetet. Samtliga informanter bedriver estetisk verksamhet kontinuerligt, däremot skiljer de sig i vad de vill uppnå med aktiviteterna. Några uttryckte att de vill att barnen utvecklar sin sociala färdighet, medan andra talade om att barnen skulle få en upplevelse och genom det få använda sina sinnen. Det har även framkommit att lokaler och miljö spelar stor roll. Det finns en skillnad i hur pedagogerna väljer att tillrättalägga miljön och utnyttja lokalerna. Det har även framkommit att pedagogerna lade ner mer tid och arbete på planeringen av verksamheten än vad de gjorde med utvärderingen efter avslutad aktivitet. Detta trots att informanterna poängterade vikten av både planering och utvärdering.

Sammanfattning Socialstyrelsen visar i kartläggning (2008) att allt fler dagliga verksamheter i Sverige har börjat använda sig av individuella placeringar på arbetsplatser. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur ett urval av arbetsledare i två medelstora kommuner genomför och upplever arbetsintegreringen av personer som blivit beviljade individuell placering inom daglig verksamhet enligt LSS. De valda frågeställningarna var; Hur genomförs arbetsintegreringen med individuella placeringar av personer med intellektuell funktionsnedsättning i två medelstora kommuner? Vilka problem respektive framgångsfaktorer upplever arbetsledarna vid arbetsintegreringen för denna grupp? Hur upplever arbetsledarna samverkan mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och det lokala näringslivet? Vad har en evidensbaserad arbetsmetod, t.ex. supported employment, för betydelse för arbetsintegreringen? För att besvara frågeställningarna utfördes en kvalitativ studie med intervjuer av sex arbetsledare i två medelstora kommuner. Det empiriska materialet analyserades utifrån de teoretiska perspektiven empowerment och socialt kapital. Studien visade att de bägge kommunerna utförde arbetsintegreringen på liknade sätt men att det förekom skillnader. Bägge kommunerna kartlägger arbetstagarens resurser, försöker tillmötesgå önskemål om praktikplats och använder valda delar av en arbetsmodell, ISA-modell, för lyckad arbetsintegrering. Resultaten visade att det är svårt att få ut människor med intellektuella funktionsnedsättningar i lönearbete. Studien visade en otydlig målsättning med de individuella placeringarna samt behovet av ökad samverkan med bland annat Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Författarna upplevde att människor med intellektuell funktionsnedsättning fortfarande är fångade mitt emellan ett omsorgsperspektiv och ett medborgarperspektiv, vilket begränsar deras möjlighet att etablera sig på den reguljära arbetsmarknaden.

The aim is first to identify concept of citizenship and the dimensions of the same, in the political science theory, which can be crucial, to that a citizenship may be found available for people who have a cognitive delay. Thereafter examine the prevalence and significance of these, in policy documents from two different organizational forms, through an analysis, in the form of a discussion, on the basis of political science theories in the field. The study's aim in a reflective way, highlighting key requirements for an accessible citizenship for the target audience, and thereby clarify the priorities in daily activities that can support an emancipatory citizenship process for people who have a cognitive delay.

No description available.

Syfte – Syftet med denna studie är att skildra de framgångsfaktorer och problem som kan uppstå vid implementeringen av det balanserade styrkortet inom en division i ett svenskt landsting. Vi avser även att undersöka i vilken omfattning det balanserade styrkortet har spridits inom organisationen.   Metod – För att uppnå vårt syfte ansåg vi att en kvalitativ fallstudie var passande. En fallstudie är att föredra om man vill studera och öka förståelsen av en specifik händelse eller plats. Vi valde att undersöka Division Medicin, Landstinget i Värmland. Information har delvis samlats in genom personliga intervjuer, där sju anställda inom divisionen har intervjuats. Frågorna som ställts berör bakgrunden till beslutet att använda det balanserade styrkortet, implementeringen och etableringen. Andra viktiga informationskällor har varit vetenskapliga artiklar samt litteratur som berör implementeringsteori om det balanserade styrkortet.   Slutsats – Vår undersökning visar att Division Medicin lagt ner mycket resurser för att få det balanserade styrkortet att passa in i sin verksamhet. Även om man inom divisionen försökt stötta genom att förmedla kunskap, sporra sina medarbetare, öka delaktigheten, förtydliga mål och arbetsrutiner samt arbeta med ständig uppföljning tunnas det aktiva styrkortet ut nedåt i kedjan. Mycket tyder på att mer tid och pengar bör läggas på att få ut styrkortet till hela verksamheten. Trots att mycket i vår undersökning med stöd från teorin tyder på att implementeringen av det balanserade styrkortet på Division Medicin, Landstinget i Värmland, inte varit optimal kan vi inte heller påstå att den varit misslyckad.   Nyckelord – Balanserat styrkort, offentlig verksamhet, landsting, implementering

Organisationsförändringar blir allt vanligare fenomen i såväl privata som offentliga organisationer. Förändringar i omgivningen förutsätter att organisationer kan anpassa sin verksamhet. Organisationsförändringar anses ibland vara nödvändiga för att möta förändringar som sker internt och externt i organisationer, trots detta visar studier att endast 30 % av de större organisationsförändringar som genomförs når ett lyckat slutresultat (Kotter, 2007, s.96; Washington and Hacker, 2005; Kitchen & Daly, 2002).  Forskning visa att det inte finns något bästa sätt att genomföra en organisationsförändring dock tyder studier på att kommunikationen mellan ledare av organisationsförändringen och medarbetare i den organisation där organisationsförändringen implementeras, är viktigt för att nå ett lyckat slutresultat. Studien baseras på ett fall där en kommun genomför den största organisationsförändringen på cirka 40 år. Syftet med denna uppsats är att analysera hur kommunikationen mellan förändringsledningen och medarbetarna påverkar en organisationsförändring i en kommunal verksamhet. Syftet är även att belysa vilka effekter bristfällig eller utebliven kommunikation kan få i en pågående organisationsförändring.  För att besvara syftet med studien utfördes kvalitativa intervjuer med personer som berörs av den studerade verksamhetens organisationsförändringar. Genom denna metod undersöktes medarbetarnas och delar av förändringsledningens uppfattning om kommunikationen i den pågående organisationsförändringen. Författaren har valt att använda sig av teorier och modeller kring organisationsförändringar och kommunikation. Detta för att kunna analysera det empiriska materialet som insamlats för att sedan kunna dra slutsatser om syftet med studien. Respondenterna ansåg att det varit oroligt bland personalen under organisationsförändringen. De svarade även att många medarbetare inte hade klart för sig hur organisationsförändringen skulle påverka deras arbetssituation. Respondenterna berättade även att ryktesspridning varit påtaglig i organisationen och att medarbetarna inte varit klara med vilka arbetsuppgifter de skall ta sig an. Majoriteten av respondenterna ansåg även att de velat vara mer delaktiga i förändringsarbetet och att kommunikationen mellan förändringsledningen och medarbetarna varit bristande. Med stöd i tidigare forskning har tydlig och frekvent kommunikation av såväl envägskommunikation och tvåvägskommunikation kunnat minska oro, tvivel och ryktesspriding genom förändringsprocessen. Författaren kan efter studien dra slutsatsen att utebliven eller bristande kommunikation mellan förändringsledningen och medarbetare genom en organisationsförändring i en kommunal verksamhet kan bland annat bidra till oro bland medarbetarna, ryktesspridning i organisationen och tvivel till resultatet av organisationsförändringen.

Social media is used widely around the world by millions of people every day. In this report an analysis has been made of how organisations that are directed towards marginalized adolescents and young adults, are using social media in their working processes. The data has been gathered through qualitative interviews and case studies of three organisations, which are in different stages in their use of social media. The results from the study indicates that every chosen organisation wants to use social media applications for the same purpose, which is to be available where their target audience is situated, but their progress is reduced by elements such as priority, lack of knowledge and time.

Denna uppsats handlar om hur den kommunala verksamheten Bojen kan påverka livskvalitén för familjer som har barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar så som ADHD och Asperger syndrom. Intervjuer har genomförts med ungdomar och föräldrar som är knutna till verksamheten. Därefter har materialet analyserats med hjälp av teoretiska begrepp som KASAM (känsla av sammanhang), socialt stöd/sociala nätverk och empowerment. Resultatet visar på vilken betydelse verksamheten har för den enskilda individens livssituation, samt hur förbättrade förutsättningar kan göra skillnad för ungdomarnas framtid. Exempelvis kan utvecklade färdigheter och rätt verktyg gynna Bojens deltagare för att klara sig även i sociala sammanhang som inte är anpassade till deras svårigheter.

Detta är ett gestaltande arbete som består av ett läromedel utformat som ett övningshäfte med problemlösningsövningar inom textilslöjd och som har fokus på matematiska problem. Som grund för det gestaltande arbetet har en förstudie som vilar på en kvalitativ metod använts. Empiriska data samlades in genom intervjuer med tre stycken verksamma textillärare och observationer i tre klasser med en av de intervjuade lärarna. Den empiriska datan analyserades mot bakgrund av resultat från tidigare studier. Min förstudie visade att matematik och textilslöjd har många likheter med varandra, och att det finns ett behov av nya didaktiska modeller för att förbättra den pedagogik som sker i klassrummet. Syftet med det gestaltande arbetet är att bidra till utveckling av textilslöjden i avseende att synliggöra vilka matematiska problem som existerar i textilslöjden, samt att uppmärksamma alternativ till läromedelsanvändning i dagsläget. Med det insamlade empiriska materialet har jag arbetat fram ett övningshäfte för elever där uppgifterna ska utgå från elevernas verkliga värld och deras intresseområden.

Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer förskollärare beskriver som centrala för kvalitén i förskolans pedagogiska arbete. Studiens empiri har samlats in genom fokusgrupper där sammanlagt åtta förskollärare deltagit. Resultatet visar att förskollärarna inte ser barngruppens storlek som en isolerad faktor med vilken möjligheten att uppnå målen för verksamheten står eller faller. Istället ser de barngruppens storlek som en av många faktorer som gemensamt bildar verksamheten, och det är hur förskollärarna tar sig an de olika faktorerna som avgör kvalitéten. Resultatet tar upp olika faktorer som förskollärarna anser påverkar verksamheten i förskolan, exempelvis organisation, miljö, förhållningssätt och balansgången mellan individen och gruppen. Vi tror att studien kan ge en djupare men samtidigt bredare förståelse för förskollärares uppfattningar kring verksamhetens kvalitét, och vad som påverkar den. Genom att visa på olika aspekter som påverkar kvalitéten i förskolan, och därmed också påverkar möjligheten att uppnå målen för verksamheten, tror vi det finns större möjligheter att förbättra verksamheten i stort.