Den här studien handlar om hur ett antal lärare använder film och andra multimediala verktyg i engelskundervisningen. En del i undersökningen berör de tillfrågade lärarnas hänvisningar till styrdokumenten och de olika delar av läroplanen de väljer att citera. För att belysa lärarnas syn på olika läromedel innehåller arbetet också en kortare analys av hur man, enligt forskare, bör använda läromedel i skolan idag. I anslutning till debatten kring läromedel och variation av undervisningen diskuteras också lärarnas syn på motivation och elevernas intressen. Lärarnas syn på arbete kring film ses ur ett sociokulturellt perspektiv där samtalets och gruppens betydelse för inlärning diskuteras. / This study is regarding a number of teachers’ view of how they are using film and other multimedia tools in their teaching of English. A part of the investigation regards the teachers’ different views of the curriculum. To give a fair picture of the teachers views of study materials is the work containing a shorter analysis of how to, regarding to scientists, teachers should use study materials in school today. In relation to the debate about study materials and a variety of teaching is there a discussion about the teachers’ view of motivation and the pupils’ interests in language. The teachers’ view of work with movies is enlightened in a sociocultural perspective were the conversation and groups affect on learning is discussed.

I dagens informationssamhälle ökar kravet på skriftspråklighet. Detta konstaterande kopplat till att läs- och skrivsvårigheter idag är den vanligast förekommande funktionsnedsättningen i vårt samhälle, gör att ett av skolans främsta specialpedagogiska uppdrag är att förebygga och undanröja läs- och skrivsvårigheter. Skolan behöver därför kompetens kring läs- och skrivsvårigheter samt de konsekvenser läs- och skrivsvårigheter får för elevernas kunskapsinhämtning, resultat och självkänsla. Då en del i arbetet med läs- och skrivsvårigheter är att överbrygga hinder är även kompetens kring alternativa verktyg viktigt. Syftet med arbetet var att undersöka om en flerfunktions-applikation till iPhone/iPad hade potential att via sin användarvänlighet och lättillgänglighet fungera som alternativt verktyg och ge stöd till elever i läs- och skrivsvårigheter. Läs- och skrivsvårigheter, dess långtgående effekter samt en individs varande och lyckanden får inte ses som isolerade fenomen. I kapitlet Studiens ingångsvärden återfinns vår bild med vilken vi vill illustrera detta samt motivera arbetets olika delar.  Därefter följer en del där vi utvecklar begrepp som är centrala för arbetet. Speciellt fokus ligger på formeln Yttre nyttofaktorer x  Inre nyttofaktorer x Användarvänlighet = Användbarhet. Denna formel utgör tillsammans med bilden en röd tråd som löper genom arbetet. Elever intressanta för studien var de med svag ordavkodning samt svag fonologisk förmåga. I metoddelen motiverar vi varför just denna grupp var aktuell för studien. Resultatet av studien visar dels att eleverna i urvalsgruppen inte bedömde sig ha speciellt stora svårigheter med vare sig läs- eller skrivmoment, till skillnad från testresultat och vårdnadshavares bedömningar. Vidare visar resultatet att den flerfunktions-applikation som användes i studien upplevdes som användarvänlig och användbar av både elever och pedagoger. Detta sammantaget ger att applikationer till följd av sin lättillgänglighet och användarvänlighet har potential att fungera som alternativa verktyg för elever i läs- och skrivsvårigheter.

Denna studie handlar om vad pedagoger har för attityd, utbildning och förutsättningar gällande informations- och kommunikationsteknik (hädanefter benämnt IKT) i grundskolans tidigare år.      Nedan frågeställningar har används för att ge läsaren en bra grund till ämnet och senare i texten komma fram till en slutsats   Vad finns det för förutsättningar på de tillfrågade pedagogernas skolor för att kunna undervisa med hjälp av IKT? Vad för relevant utbildning har de tillfrågade pedagogerna som undervisar med hjälp av IKT? Hur arbetar de tillfrågade pedagogerna med IKT? Vad har de tillfrågade pedagogerna i grundskolans tidigare år för attityd till IKT?        I den här studien användes intervju som metod.  Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa respondentintervjuer. Fem pedagoger i grundskolans tidigare år intervjuades, med tidigare år menas från förskoleklass till årskurs 6. Utvalda delar från intervjuerna är transkriberade. I analysen presenteras teman utifrån den kartläggning som gjorts av intervjuerna, med hänsyn till frågeställningarna i denna empiri. Resultatet visar bland annat att pedagogerna i fråga tycker att IKT kan vara tidskrävande då tekniken ofta orsakar utmaningar samt att förflyttningen av datorer är ett problem på de skolor där det inte finns integrerat i klassrummen. Men trots dessa utmaningar ansåg pedagogerna i denna studie att IKT är bra och roligt och att man möter eleverna på deras egen intressenivå och ser till deras lust att lära.   Nyckelord: Pedagogik, Grundskolan, Intervju, Pedagogiskt verktyg, IKT

Detta arbete handlar om utarbetandet av matriser som stöd i undervisningen i svenska som andraspråk, på en gymnasieskola i södra Sverige. Tonvikten har lagts vid framtagandet av matriserna. Utöver framarbetandet av matriserna genomfördes en enkätundersökning för att skapa en överblick över lärarnas uppfattningar om framtagandet av dessa matriser. I ett lärararbetslag utarbetas matriserna genom gruppdiskussioner, men även genom enskilt arbete. Undersökningens syfte är att undersöka om man kan ha användning av matriser som ett stöd i undervisningen i svenska som andraspråk. Dessutom undersöks inställningen till elevinflytande när det gäller utarbetandet av dessa matriser. Frågan om hur man gör matriserna till levande dokument behandlas också. Metoden för undersökningen är en kvalitativ analys av de enkätsvar som pedagogerna i arbetslaget, som är med om att utarbeta matriserna, svarar på. Detta examensarbete resulterar i att arbetslaget nu har en struktur att följa som är anpassad till vår nivågruppering i svenska som andraspråk. Matriserna är inte i första hand tänkta som bedömningsmatriser utan som stöd vid planeringen av undervisningen i svenska som andraspråk. Samstämmighet bland enkätsvaren indikerar att arbetslaget är överens om detta är en början på ett framtida utvecklingsområde. Ett elevinflytande ser arbetslaget som en naturlig del i dessa matriser. Utformningen av detta elevinflytande är även detta ett framtida utvecklingsarbete. Arbetslaget arbetar under innevarande läsår utifrån matriserna som utvärderas vid läsårets slut. Förhoppningen är att detta dokument får leva vidare och att tid ges för detta utvecklingsarbete.

Persson, E. (2014). IKT-verktyg vid lärande och kommunikation. C-uppsats i Pedagogik. Högskolan i Gävle, akademin för utbildning och ekonomi   Denna undersökning syftar till att undersöka användandet och det upplevda stödet av IKT-verktyg i kommunikation med och undervisning av studenter bland lärare vid Högskolan i Gävle. Verktygen ifråga är olika former av webbaserade program och tjänster som finns tillgängliga via datorn. Det är program och tjänster som tillhandahåller möjligheter att dela dokument, dela ljud och bild samt ha konferenssamtal med mera. Denna typ av verktyg är en del av det breda utbud av verktyg inom informations- och kommunikationsteknik (IKT) som finns idag. Undersökningen genomfördes med en enkät där undervisande personal på Högskolan i Gävle hade möjligheten att svara på om huruvida de webbaserade verktygen upplevdes som ett stöd samt om de fått information och utbildning om dem.   Användandet och det upplevda stödet varierar mycket beroende på vilken typ av verktyg respondenten tillfrågats om. Generellt är plattformen Blackboard ledande i både användande och upplevt stöd, även om det också finns stora variationer inom plattformens verktyg. Skype och Adobe Connect används i mindre utsträckning samt att än färre har fått information och utbildning i dessa verktyg. Resultatet visar en tendens att fördröjd kommunikation och utbyte av filer är de högst skattade funktionerna och att det upplevda stödet där är som högst.   Användbarheten i resultatet bör dock värderas varsamt då antalet respondenter endast var 49 av de närmare 400 som fanns i urvalet. Det morsvarar mindre än 13 procent. Den låga svarsfrekvensen gör resultatet mycket svårt att använda i verksamheten, även om det ger aningar om hur de aktuella IKT-verktygen används.   Nyckelord: Webbaserade verktyg, IKT, Blackboard, Högskolan i Gävle

No description available.

Många förskolor har idag tillgång till lärplattor och det har mer eller mindre blivit omöjligt för förskollärare att inte ta ställning till hur de vill arbeta med dessa. Denna studie har belyst olika konstellationer som barn kan arbeta i med lärplattan; med en förskollärare, utan förskollärare i par och på egen hand. Studien undersöker om användandet av lärplattan som medierande verktyg för läs- och skrivutveckling blir annorlunda beroende av vilka förutsättningar förskollärare möjliggör för barnen i förskolans verksamhet. Studiens problemområde är relevant att undersöka då vi tidigare, under bland annat VFU-perioder, stött på uppfattningen att lärplattan ses som en börda istället för ett verktyg för potentiellt lärande. Förskollärare behöver vara medvetna om hur olika konstellationer synliggör innehållet när lärplattan används i verksamheten. Detta har undersökts med utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet och med videoobservation som insamlingsmetod. Slutligen diskuteras vilka skillnader som synliggjordes i studien. En slutsats var att förskolläraren kan omedvetet eller medvetet styra en aktivitet med lärplattan till en helt annan riktning än om barnen får arbeta med lärplattan utan en förskollärare. Innehållet i aktiviteterna med lärplattan kan alltså se olika ut beroende på vilka konstellationer barnen befunnit sig i under arbetets gång. Ytterligare en slutsats är att det är av stor betydelse vilken applikation förskollärare väljer att arbeta med, då de ger olika mycket stöd till användaren.

Bakgrund: Utvecklingen av digitala verktyg som lärplattor och dess plats i skolan har medfört nya praktiker för lärare och elever. Bagga-Gupta (2013) menar att vi idag inte kan tala om praktiker för literacy utan att ta hänsyn till de digitala verktygen. Dessa verktyg finns överallt i vårt samhälle och präglar hur vi kommunicerar och söker information. Det väcker intressanta frågor att ställa sig. Hur påverkas förskoleklassens verksamhet och hur påverkas diskurserna kring barns skriftspråksutveckling? För oss var det således relevant att undersöka förskollärares syn på kopplingen mellan literacylärandet och lärplattor. Den svenskproducerade språkapplikationen Kul med Duffton har haft en central plats i studien.Syfte: Syftet är att undersöka förskollärares föreställningar om hur skriftspråksundervisningen påverkas när språkapplikationer till lärplattor introduceras i undervisningen, samt vilka konsekvenser det får för barns skriftspråksutveckling.Metod: Vi har genomfört en kvalitativ studie där fem förskollärare som är verksamma inom skolmiljö har intervjuats genom en fokusgrupp. En specialpedagog som deltagit i utvecklingen av Kul med Duffton intervjuades genom en halvstrukturerad intervju. Våra intervjuer har dokumenterats med ljudupptagning och transkriberats. Olika teman som identifierades blev utgångspunkt för analys.Resultat: Vår studie har visat att förskollärarna i studien ser lärplattan som ett verktyg med möjligheter och potential inom skriftspråksundervisningen. Förskollärarna påpekade emellertid att det innebär flera utmaningar att etablera lärplattan i skriftspråksundervisningen. De uttryckte en önskan att applikationerna bör vara anpassningsbara för att fungera bra för individanpassad undervisning. Tillgången till endast en lärplatta utgör ett hinder för att verktyget ska kunna ta plats i deras skriftspråksundervisning. Andra utmaningar som lyftes är att lärplattan är för många fortfarande ett nytt verktyg och det skulle krävas planeringstid för att bekanta sig med det samt tid för att välja ut lämpliga applikationer. Förskollärarna lade stor vikt på gruppens betydelse och det sociala samspelet i deras skriftspråksundervisning. Därmed innebär lärplattor en viktig utmaning för dem att hitta fungerande gruppkonstellationer. Det poängterades även att alla barn inte intresserar sig för lärplattan eller för applikationer som är utformade som spel. Hur lärplattan och applikationerna introduceras i undervisningen blir således en viktig aspekt att ta hänsyn till.

Syftet med studien är att få inblick i hur några matematik- och speciallärare på ”entill- en” skolor arbetar med digitala verktyg i matematikundervisningen samt få ta del av några elevers synpunkter. Studien är en kvalitativ studie med ett sociokulturellt perspektiv på lärande samt ett dilemmaperspektiv på specialpedagogik. Metoddesignen har varit halvstrukturerade intervjuer som därefter analyserats och grupperats i fem teman: digitala verktyg används som passiva resurser, digitala verktyg används som aktiva resurser, digitala verktyg används som kollaborativa resurser, digitala verktyg - möjligheter och begränsningar samt digitala verktyg och kompetens. Resultatet visar att det finns stora skillnader mellan hur lärare och elever nyttjar de digitala verktygen, kompetens och förmåga att se möjligheter i undervisningen. Främst används de digitala verktygen passivt som inte inkluderar ett samarbete med andra eller kreativt skapande. Slutsatser är att lärarna behöver och vill ha kompetensutbildning samt praktiknära forskning med konkreta exempel på nyttjande av digitala verktyg.

Abstrakt: Vi lever i ett samhälle där informations- och kommunikationsteknik (IKT) förkommer både i skolan och i vardagslivet. Samhället kräver av barn och ungdomar att de är förberedda inför hanteringen av IKT när de kommer ut i yrkeslivet. Detta innebär att lärarna i dagens skola behöver tillgång till IKT för att använda den som ett pedagogiskt verktyg i sin undervisning. Men frågan är hur stor erfarenhet och möjligheter läraren har kring IKT i sin undervisning. Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur lärare resonerar kring IKT i skolan för att strukturera undervisningen. Vi ville veta vilken syn läraren har på IKT och dess användning och påverkan i undervisningen. Vi har valt att utgå från den kvalitativa metoden, där vi har observerat både lärare och elever samt intervjuat lärarna och en personal från Skoldatateket. Resultatet av undersökningen visade en positiv syn kring användningen av IKT i skolan. Däremot förekommer det även osäkerhet kring lärarens roll angående hur de skulle anpassa IKT till undervisning. Slutsatsen i vår studie pekar på att läraren använder digitala verktyg i undervisningen trots att de saknar erfarenhet och kunskap.