Studier om alternativa verktyg för elever i läs- och skrivsvårigheter har tidigare utgått från elevperspektiv samt ur specialpedagogers och speciallärares perspektiv. Den här studiens syfte har varit att belysa klasslärares uppfattningar om alternativa verktyg för elever i läs- och skrivsvårigheter i klassrummet. I vår studie har vi belyst hur klasslärare uppfattar sin egen kunskap och sitt arbete med alternativa verktyg för elever i läs- och skrivsvårigheter avseende måluppfyllelse och delaktighet. För att ta reda på dessa uppfattningar har vi använt en fenomenografisk ansats och genomfört kvalitativa intervjuer med 16 klasslärare i grundskolan.  Vi har använt en fenomenografisk analysmodell för att få syn på de olika uppfattningarna. Vi har tolkat uppfattningarna utifrån specialpedagogiska perspektiv. Vi fann att kunskapen skilde sig åt bland klasslärarna när det gäller alternativa verktyg för elever i läs- och skrivsvårigheter samt att mycket av deras kunskap inhämtats på basis av eget intresse. De flesta klasslärarna uppfattade att måluppfyllelse och delaktighet kunde öka med hjälp av användandet av alternativa verktyg. En framgångsfaktor för detta arbete var att använda de alternativa verktygen för alla elever i klassen. Det framkom dock att de olika förutsättningarna i skolorna hade betydelse då det gällde såväl kunskap om alternativa verktyg, hur de användes och om de hade någon effekt gällande måluppfyllelse eller delaktighet. Vi anser att det behövs större likvärdighet i den svenska skolan, alltför mycket av ansvaret för användandet av de alternativa verktygen läggs på de enskilda klasslärarna.

Denna uppsats är en intervjustudie där fem musiklärare på högstadiet beskriver och reflekterar kring sin undervisning där digitala verktyg har använts i samband med musikskapande eller inspelning. Studien tar även upp de problem och fördelar med digitala verktyg som lärarna berättar att de har upplevt i samband med undervisningen. Resultaten visade att många av lärarna använde liknande arbetssätt som kretsade kring användandet av programvaran garageband och det loop-bibliotek som medföljer i programmet. Inspelning användes främst för att dokumentera elevers färdiga kompositioner i samband med musikskapande. De mest förekommande problem som beskrevs var kopplade till tid och tillgänglig utrustning. Som fördelar nämns ökat intresse och motivation hos elever, och de möjligheter som digitala verktyg medför till de elever som inte behärskar instrument.

Uppsatsen är uppbyggd på aktionsforskning som behandlar vad pedagogerna på en förskola har för förväntningar på en ommöblering av inomhusmiljön och vad det kommer att leda till för pedagogerna i deras fortsatta arbete. Jag har även behandlat hur pedagogerna tänker när vi inreder rummen på nytt. Utgångspunkten för undersökningen har växt fram när jag har varit ute på olika förskolor och sett på den oinspirerade miljön. Min upplevelse var att det oftast saknades en filosofi om varför man möblerar som man gör.Utgångspunkten för min uppsats har varit att få svar på vad pedagogerna har för förväntningar och vad arbetet leder till i deras arbete. Detta har jag försökt att få svar på genom att intervjua pedagogerna som är med i förändringen. Jag har också valt att förstärka pedagogernas svar med observationer. I förändringen har jag varit den som har handlett pedagogerna i processen, och för att kunna göra det har jag läst in mig på Reggio Emilia- och Montessoripedagogiken.Genom att få vara med i förändringsprocess har jag fått möjlighet till att studera hur pedagogerna har utvecklas under processen och sett hur medvetenheten om miljöns betydelse har ökat. Jag har fått uppleva hur svårt det kan vara att komma överens i ett arbetslag, i synnerlighet när pedagogerna har olika barnperspektiv vart sin miljö är en del av pedagogisk medvetenhet eller inte.Det vi kommer fram till i undersökningen är att det är pedagogerna som har ansvar för hur miljön utformas och att barnen kommer att använda den i sin utveckling. Dokumentation har visat sig vara ett viktigt redskap för pedagogerna.

Syftet med studien var att synliggöra förskollärares olika erfarenheter av att arbeta med lärplattan utifrån ett ämnesdidaktiskt perspektiv. Studien utgick ifrån den sociokulturella teorin och i studien användes en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta förskollärare från fem olika förskolor. Resultatet visade att lärplattan till störst del användes som ett dokumentations- och reflektionsverktyg tillsammans med barnen. De flesta förskollärare upplevde att de behövde mer fortbildning inom IKT för att kunna använda lärplattan utifrån ett ämnesdidaktiskt perspektiv. Språk, matematik och naturvetenskap var de ämnen som förskollärarna arbetade mest kring med lärplattan som komplement. I vår slutsats framkom det att förskollärare behövde goda ämnesdidaktiska kunskaper och god kompetens inom IKT för att kunna använda lärplattan som ett pedagogiskt verktyg i arbetet med läroplanens olika ämnesområden.

Studien är gjord med syftetatt undersöka hur lärare som har fått in fler digitala verktyg i klassrummet de senaste åren förhåller sig till den ökade digitaliseringen samt hur denna påverkar undervisningen av media literacy-kompetenser i skolan. Utifrån syftet valdes följande tre forskningsfrågor ut: (1) Vilka media literacy-kompetenser arbetar lärare med i skolans undervisning? (2) På vilka sätt arbetar lärarna för att utveckla elevers media literacy-kompetenser? (3) Hur upplever lärare att tillgång till digitala verktyg påverkar undervisningen av media literacy-kompetenser? Studien har det sociokulturella perspektivet om lärande och pragmatismen som grund. Studien är en kvalitativ studie utförd genom fokusgruppsintervjuer med totalt åtta lärare på två skolor. Resultaten visar att lärarna undervisar om alla de sex media literacy-kompetenserna som är riktade mot elever och att de undervisar om media literacy-kompetenserna i alla ämnen. Resultaten visar också att lärarnas undervisning ofta tar en utgångspunkt i undervisningstillfällen om källkritik men att lärarna ofta får undervisa om media literacy-kompetenser utanför den planerade undervisningen när eleverna ställer frågor som rör elevernas ”liv på Internet”. Resultaten visar även att lärarna anser att de digitala verktygen kan göra elevernas lärande mer lustfyllt. Resultaten visar också att lärarna känner en viss osäkerhet om hur de ska använda de digitala verktygens hård- och mjukvara och om att inte ha fått tillräckligt med utbildning som kan relateras till media literacy-kompetenser. Slutsatsen av den här studien är att det behövs kontinuerlig utbildning som kan relateras till media literacy-kompetenserna för lärarna för att både undervisa eleverna efter deras egna erfarenheter och för att skapa ett intresse för media literacy hos eleverna och en förmåga att hantera förändringar. / This study is done with the purpose to examine how teachers that in recent year have got more digital tools in the classroom relate to the increased digitalization and how this effect the teaching of media literacy skills in school. From this purpose three questions have been chosen: 1) Which media literacy skills are taught by teachers in school? (2) How do teachers work to develop students’ media literacy skills? (3) How do teachers experience that access to digital tools affect the teaching of media literacy skills? The study is grounded in the social cultural theory of learning and pragmatism. This study is a qualitative study that is done with focus group interviews. The results show that teachers teach about all the six media literacy skills that is directed to students and that the teachers teach about media literacy skills in all the schools subjects. The results also show that teachers often outsets from criticism of the sources in their teaching but also that the teachers often must teach impromptu when the students ask questions about the students “life on the Internet”. The results also show that teacher believes that digital tools can make the students’ learning more joyful. The results’ also show the teachers feels a bit insecure about how they should use the digital tools hard and software and about the feeling that they have not got enough education that can be related to media literacy skills. The conclusion of this study is that a continuous education that can be related to media literacy competences is important for the teachers so that teachers can use the students’ experiences in class and to create a student interest in media literacy and an ability to handle changes.

Bakgrund: Humor har en multipel inverkan på människan både psykologiskt och fysiologiskt. Över 80 procent av observerade möten i sjukhusmiljö visades innehålla någon form av humor. Syfte: Syftet med studien var att beskriva humor som ett verktyg i omvårdnaden, ur ett sjuksköterskeperspektiv. Syftet var också att utforska hur patienter upplever humor. Vidare var syftet att undersöka den metodologisk aspekten, undersökningsgruppen. Metod: En allmän litteraturstudie med beskrivande design som grundades på 12 vetenskapliga artiklar. Huvudresultat: Sjuksköterskor använde humor som ett verktyg att bygga relationer, skapa band och framkalla en känsla av gemenskap. Enkel vardaglig humor användes mest inom omvårdnad. Mottaglighet för humor hos patienter var individuellt och sjuksköterskan bör tillämpa, baserat på intuition och erfarenhet, rätt humor till rätt patient. Oerfarna sjuksköterskor kunde bära på en rädsla att framstå som oprofessionella vid användning av humor i vårdsituationer. Sjuksköterskor ansåg att stress hade en god inverkan på kvantiteten av humoranvändningen, dock blev de mindre mottagliga för humor från andra. Patienters upplevelse av humor var välvillig och de önskade humor i vårdrelationer. Slutsatser: Humor är en viktig del av omvårdnad. Humor kan bidra till ett bättre samspel, skapa lugn och ge ljus åt de mörkaste situationer. Missförstånd kan uppstå i användandet av humor mellan sjuksköterskor och patienter. Sjuksköterskor måste därför vara lyhörda i sin roll och kunna identifiera när och hur humor bör tillämpas. Sjuksköterskor, både nyutexaminerade och mer erfarna bör få mer kunskap om humorfenomenets för- och nackdelar. Detta för att sjuksköterskor ska lita på sin intuition och använda mer humor.

Användningen av informations- och kommunikationsteknik (IKT) har ökat i dagens samhälle. Detta ställer högre krav på förskollärarnas kompetens och förskolans innehåll. IKT i förskolan kan gynna barns utveckling och lärande om det används som ett didaktiskt verktyg. Läroplanen för förskolan lyfter att barnen ska få möjlighet till att använda sig av multimedia och informationsteknik för att gynna deras utveckling och lärande. Studiens syfte är att undersöka förskollärarens resonemang om användning av informations- och kommunikationsteknik som didaktiskt verktyg i deras arbete. För att besvara detta har sex intervjuer med förskollärare genomförts. Resultatet visar att det finns en osäkerhet kring användandet av informations- och kommunikationsteknik i förskolan. Resultatet visar även att förskollärarna upplever en brist på tillgängligt och fungerande material i förskolan vilket leder till att det används mindre än de önskar. Förskollärarna lyfter IKT som ett användbart verktyg i förskolan med många möjligheter men behovet av större digitalkompetens och fler digitala verktyg finns. Utifrån resultatet kan slutsatsen dras att förskollärare vill använda informations- och kommunikationsteknik i förskolan. Men något som minskar användandet är behovet av kompetensutveckling samt bristen på tillgängligt material i förskolans verksamhet.

Syftet med den här studien är att undersöka vad gymnasielärare har för tanke och mål med att använda digitala verktyg i matematikundervisningen. Syftet är även att undersöka hur de digitala verktygen kan påverka lärandet hos eleverna och på så vis hur det påverkar de sju matematiska förmågorna som står med i den svenska ämnesplanen för matematik. För att utföra studien användes en kvalitativ ansats. Den kvalitativa ansatsen bestod av intervjuer med fem stycken verksamma lärare runt om i Kronobergs län, Sverige. I samband med intervjuerna gjordes även deltagande observationer. Resultatet visade att de flesta av lärarna var positiva till en integrering av digitala verktyg i undervisningen. En av lärarna menade dock att användningen av räknaren, i för stor utsträckning, kunde påverka procedurförmågan negativt. Eleverna använde räknaren till uppgifter som de egentligen kunde klarat av med förenklingar och huvudräkning. Lärarna påpekade även att olika digitala verktyg passade in olika bra på de olika matematiska områdena som undervisningen berörde. Till exempel så kunde programmet Desmos vara lämpligt att använda då eleverna skulle utöka sin förståelse om funktioner och grafer. Då eleverna arbetade med geometri så beskrev en av lärarna att programmet Geogebra kunde användas för att befästa kunskap inom området. Då det gällde de sju matematiska förmågorna som matematikundervisningen på gymnasiet utgår ifrån, så ansågs dessa främjas på olika sätt då olika digitala verktyg användes i undervisningen. Som exempel fick eleverna under en av lektionerna träna på sin problemlösningsförmåga i samband med att programmet Desmos och den grafritande räknaren användes.

I studien utforskas analogt och digitalt musikskapande. Syftet med denna uppsats är att beskriva processen, likheter och skillnader mellan analogt och digitalt musikskapande i två årskurs 6 klasser. Analysen utgår från inspelade videoobservationer under en fem veckors period där den ena klassen skapat musik genom analogt tillvägagångssätt och den andra klassen med digitala verktyg. Materialet transkriberas och analyseras därefter utifrån dessa fyra kategorier: Skapandets tidiga början, Verktygen i skapandet, Leken i skapandet samt Kommunikation. Resultatet visar att de flesta grupper som skapar musik genom analogt tillvägagångssätt börjar sin skapandeprocess genom textutformning. Dessa grupper stöter på komplikationer vid ett senare tillfälle när de ska applicera musik till sin text med fysiska instrument. För de grupper som skapar musik med digitala verktyg handlar musikskapandet i större utsträckning om hur musiken ska låta istället för vad texten ska förmedla. Gemensamt för dessa grupper är att skapandet sker genom att lyssna till den musik de komponerar utifrån det digitala musikprogrammet Garageband som de använder sig av i studien. De kan genom digitala verktyg pröva och ompröva sitt skapande och följa sitt arbete både genom örat och ögat. Det visar också att eleverna utvecklar sitt musikaliska språk desto mer de integrerar sig med det digitala verktyget.

Syftet med föreliggande studie är att fördjupa kunskapen om barns språkliga verktyg i socialt samspel och lek. Metoden som används är icke-deltagande observationer. Barn i de yngre åldrarna använder ett flertal olika språkliga verktyg så som: imitation, obser-vation och verbalt språk för att leka, förstå lekens innebörd, gå med i leken och starta en lek. Studien visar att leken är komplex i förhållande till barns språk och delaktighet vilket gör att barn använder sig av en variation av de språkliga verktygen för att förstå den. En slutsats att dra utifrån studiens resultat är att det krävs strategier och en oer-hörd kompetens av barnen för att bemästra leken regler och innehåll. Något som utom-stående kan har svårt att uppfatta. Därför finns det inget krav på att barn använder sig av specifika språkliga verktyg, däremot krävs förmåga att kunna kombinera strategier efter situation, för att hitta vägar in i olika lekar.