No description available.

ABB Capacitors Ludvika started their LEAN-project in november 2010, but still has not the whole factory been introduced to the LEAN-tool called 5S. 5S is only implemented on the ”easiest” work-areas. By implementing 5S, at the workingstation called inburkningen, would make the workstation and the area around it much more structured, clean and systematized. The operators are a little bit skeptical to the work that includes continuous improvement today, because they can not see any progresses. If 5S were implememted the operators would be able to avoid searching for tools because with 5S, each tool will have a specified place at the workstation. 5S would simplify the cooperation between the shifts, because 5S includes clear instructions for how the workstations will be cleaned after each shift. This report will include my recommendations, thoughts and opinions regarding however ABB Capacitors Ludvika should implement or not implement the LEAN-tool 5S. And if they decides to follow my recommendations also how they should implement it to get a successfull result.

Swedish students' knowledge of mathematics has deteriorated in recent years. Teaching of mathematics is therefore starting point in an ongoing discussion among researchers, school leaders, politicians, teachers and others, who all thinks they know best about how teaching should be designed to the greatest extent possible to raise students' proficiency levels in the subject. Teachers' practices have long been the focus of discussions and views on these differ. The purpose of this paper is therefore to study students 'conceptions of mathematics and mathematics teaching, with teachers' methods and tools of focus, in relation to previous research on the subject. The method used was a survey of students in secondary school and a textual analysis of previous studies on the subject.As revealed by the survey was that the textbook has a big advantage in mathematics education in Sweden today.Many students are not accustomed to working in a different way and thereforedoes not know either what the alternative approach entails. Pupils in secondary school often have a negative attitude towards mathematics, as revealed both by review of previous research and survey. The attitude to mathematics has also deteriorated recently. To improve students' knowledge in mathematics and reverse the negative trend that started, we should make radical changes in teaching. The textbook should no longer be the focus of teaching, but teachers should use diverse methods and tools that make best efforts to capture all students and promote their knowledge. / Svenska elevers kunskaper i matematik har försämrats under senare år. Matematikundervisning och dess utformning är därför utgångspunkt i en ständigt pågående diskussion bland forskare, skolledare, politiker, lärare och andra som alla tror sig veta bäst om hur undervisningen bör se ut för att i största möjliga mån höja elevernas kunskapsnivåer i ämnet. Lärares arbetsmetoder har länge varit fokus för diskussioner och åsikterna om dessa går isär. Syftet med uppsatsen är således att studera elevers uppfattningar om matematik och matematikundervisning, med lärares metoder och verktyg i fokus, i förhållande till tidigare forskning i ämnet. Undersökningens metod har varit en enkätundersökning hos elever i grundskolans senare år, samt en textanalys av tidigare gjorda studier om detta. Vad som framgick av undersökningen var att läroboken har ett rejält övertag i matematikundervisningen i Sverige idag. Många elever är inte vana vid att arbeta på något annat sätt och vet därför inte heller vad de alternativa metoderna innebär. Elever i grundskolans senare år har ofta en negativ inställning till matematik, vilket framkom både av genomgången av tidigare forskning samt enkätundersökningen. Inställningen till ämnet har också försämrats på senare tid. För att förbättra elevers kunskapsutveckling i matematik och vända den negativa trend som inletts, bör vi göra radikala förändringar i undervisningen. Läroboken bör inte längre stå i centrum i undervisningen, utan läraren bör använda omväxlande metoder och verktyg som på bästa sätt ska fånga alla elever och främja deras kunskapsutveckling.

För att elever i skolan ska kunna inhämta kunskaper behöver de ha fungerande verktyg. Att läsa och skriva är viktiga redskap för detta ändamål. Elever med läs- och skrivsvårigheter kan behöva använda sig av alternativa verktyg för att lyckas med sin kunskapsinhämtning. Det här arbetet var en del i ett större projekt på Linnéuniversitet. Syftet med studien var att bidra med förståelse för om ett multifunktionellt tekniskt verktyg, i detta fall smartphone, fungerar som ett alternativt verktyg som kan öka möjligheterna till en likvärdig utbildning för elever med läs- och skrivsvårigheter i grundskolan. Under arbetets gång utvecklades frågeställningen till att mer specifikt beröra hur användarvänliga de olika verktygen uppfattades samt vilka motiverande faktorer man kunde se hos användarna. Datainsamlingen gjordes genom intervjuer, fältstudier och olika enkäter. Både positiva och negativa faktorer redovisas i arbetet. Resultaten mättes i en teoretisk modell över hur mänskliga faktorer kan påverka framgångsfaktorn i användandet av alternativa verktyg. Generellt sett var motivationen hög och detta ökade framgångsfaktorn hos deltagarna i projektet. När det gäller de mer specifika redskapen verkar läsverktygen och studieverktygen vara de som tenderar att ha högst framgångsfaktor. Hur stor framgång verktyget får för den enskilde användaren kan bero på många olika mänskliga faktorer. / Alternativa verktyg; ett stöd för läs- och skrivutvecklingen

I både nationella och internationella styrdokument uppmärksammas vikten av individanpassning och möjligheten att få tillgång till den teknik elever i grundskolan behöver för att utvecklas kunskapsmässigt. Avsikten med denna studie var att undersöka vad pedagoger anser om elevers möjligheter att få tillgång till alternativa verktyg i grundskolan för att komma runt sina svårigheter när det gäller att läsa, skriva och att räkna. Vi har gjort en flermetodsstudie, både en webbaserad enkät och fem semistrukturerade intervjuer med pedagoger från grundskolan. Enkäten skickades till 51 pedagoger och svarsfrekvensen blev 80 procent. Undersökningen visade att de vanligaste alternativa verktygen för att komma runt svårigheterna var en dator utrustad med talsyntes och rättstavningsprogram samt miniräknare. Mindre vanligt var ny teknik såsom smartphones och surfplattor. Resultatet av studien visade att ekonomin var avgörande om eleven skulle få tillgång till alternativa verktyg. Ytterligare ett hinder på organisationsnivå var möjligheten att avsätta personaltid för utprovning och handledning. Pedagogerna upplevde att de saknade kompetens gällande alternativa verktyg och IKT. Tiden angavs som ett hinder för att kunna kompetensutveckla sig inom dessa områden. Även andra faktorer utanför skolans ansvar visade sig påverka tillgången och tillgängligheten av alternativa verktyg för elever i grundskolan. Elevens tekniska intresse upplevdes som en möjlighet för tillgängligheten och även elevens personlighet visade sig ha en viss betydelse. Både elevens och föräldrarnas inställning kunde utgöra ett hinder eller en möjlighet för elevens tillgång till alternativa verktyg.

Tyngdpunkten i arbetet ligger på framtagningen av ett handhållet verktyg för hantering av papphylsor vid Stora Ensos pappersbruk i Grycksbo. Framtagningen av verktyget följer er¬hållen kunskap inom konstruktionsmetodik och syftar till att förändra dagens arbetssätt och därmed minimera risken för arbetsskador vid den manuella hanteringen av hylsorna. Studier av alternativa lösningar, som skulle kunna skapa gynnsammare förutsättningar för att uppnå målet, har också genomförts. Resultatet, med rekommendationer och underlag för fortsatt arbete, som överlämnas till företaget innehåller följande: - CAD-ritningar i form av en 3D-modell över framtaget verktyg. - Förslag på modifiering av hylshäck för en effektivare hantering. - Förslag på grundläggande förändringar som idag enbart tillämpas i viss utsträckning.

I ett samhälle med högre och högre krav på företag att redovisa sin miljöpåverkan, vilket dessutom kan höja marknadsvärdet, har företag nu börjat söka information om hur deras avfall belastar miljön. Avfallshanteringsföretaget Renova AB har under de senaste åren fått allt fler frågor från sina kunder om vilken klimatbelastning avfallshanteringen har. Renova AB önskade därför ta fram en beräkningsmodell för detta, vilket lade grunden för detta examensarbete. Examensarbetet syftar till att Renova AB skall kunna ge sina kunder information om mängden fossilt koldioxidutsläpp, återvinnings- och deponeringsgrad, samt energiutvinning för kundens inlämnade avfall. Arbetets målsättning blev därför att förse Renova AB med ett beräkningsverktyg för detta. Genom att följa en metod liknande en livscykelanalys, framtogs ett Excel-baserat beräkningsverktyg. Resultatet av detta examensarbete är beräkningsverktyget som består av nio flikar. Endast en av flikarna fylls i av användaren för att specificera avfallet, därefter sker alla uträkningar automatiskt. Tre flikar representerar avfallstyperna, som beräkningarna kan utföras på i den nuvarande versionen. Det är i dessa flikar som användaren får reda på resultatet av beräkningarna. I denna version kan beräkningar utföras för träavfall, brännbart avfall och osorterat avfall. Två flikar innehåller alla beräkningars referensvärden, likt en databas. Det är i dessa flikar som uppdateringar kan göras, för att verktyget skall följa de förändringar som verksamheten genomgår. I en av flikarna finns de processträd som beskriver avfallets flöde genom Renova AB, och två flikar presenterar och förklarar verktyget för användaren. Beräkningsverktyget kan användas på fler sätt än för retrospektiva koldioxidberäkningar. Dels kan det användas prospektivt för att beräkna utsläppet vid förändringar i exempelvis verksamheten eller avfallsinnehållet, och jämföra dess förändringar med nuläget. Dels som ett incitament för Renova AB:s kunder att minska mängderna inlämnat avfall, för att minska sina koldioxidutsläpp och kunna marknadsföra sin miljömedvetenhet. När beräkningsverktyget var färdigställt demonstrerades det för Renova AB:s personal, vilka även fick testanvända det. Vid tillfället insamlades synpunkter, för slutgiltiga revideringar. Med den tid och information som har funnits till förfogande, har målet varit att beräkningsverktyget skall spegla verkligheten så mycket som möjligt. Liksom är brukligt i livscykelanalyser baseras verktyget på en del antaganden. För att verktyget skall ge än mer representativa resultat, presenteras förslag på vidareutveckling. / In a time with an increasing demand for declaration of the environmental impacts of companies, which also can result in an enhanced market-value, companies have begun to look for information about how their waste is affecting the environment. Renova AB, a waste management company, has in recent years received an increasing number of inquiries from their customers about how their waste management affects the climate. Therefore Renova AB wanted to develop a computational model for such an analysis, which laid the foundation of this thesis. The aim of this thesis is to enable Renova AB to provide their clients with information on the amount of fossil carbon dioxide emissions, the degree of recycling and landfill, as well as energy extraction for the client’s delivered waste. Thus the objective of the thesis was to provide Renova AB with a computational tool for this. By following the method of a life cycle analysis, an Excel-based computational tool was developed. The computational tool is the result of this thesis. The tool consists of nine sheets. Only one of the sheets is to be filled out by the user to specify the waste, after which all the calculations are performed automatically. Three sheets represent the types of waste for which the calculations can be performed on, in its current version. It is in these sheets that the user can find the results of the calculations. In this version calculations can be performed on wood, combustible and unsorted waste. Two sheets contain all the reference values for the calculations, like a database. This is where the tool can be contemporized with changes in the company. One sheet demonstrates the process trees that describe how the waste is treated throughout Renova AB, and two sheets introduce and explain the tool to the user. The computational tool can be used in more ways than for retrospective calculations of carbon dioxide emissions. It can be used prospectively by calculating the emission of, for example changes in the company or changes in the content of the waste, and then comparing the changes with the current situation. Alternatively it could be used as an incitement for Renova AB’s customers to reduce the amount of delivered waste, in order to reduce their carbon dioxide emissions which emphasize their environmental profile. When the computational tool was completed it was demonstrated for and trial ran by the Renova AB staff. Opinions where collected for final revisions. Given the time limitation and amount of available information, the ambition was to create a computational tool which reflected the reality as much as possible. The tool has great potential to further development to give even more representative results. Recommendations for further development have been elaborated.

I skolan möter vi dagligen elever som i någon form behöver extra stöd. Vi har i vårt arbete med elever i särskilda undervisningsgrupper haft god tillgång till IT-verktyg (exempelvis talsyntes, stavningsprogram), vilket väckt ett intresse hos oss kring IT och dess möjligheter. Finns detta stöd eller hur ser det ut vad det gäller IT-verktyg? Vi är också nyfikna på hur kompetensutvecklingen kring dessa verktyg ser ut samt om det kan finnas ett samband med skolutveckling inom IT-området. Vi valt en kvantitativ ansats, eftersom metoden är en enkätstudie i form av en webbenkät.Resultatet visar på en stor skillnad vad det gäller tillgången till IT-verktyg, kompetens och kompetensutveckling kring dessa samt hur det ser ut vad det gäller skolutveckling. Vi kan också konstatera att våra resultat inte skiljer sig ifrån den forskning vi tagit del av. Vad det gäller tillgänglighet visar resultatet dessvärre på sämre siffror än forskningen. / In school we meet students daily that in some form need extra support. We have seen within our work students in special education groups working with IT tools (such as speech synthesis, spell checking software). This has aroused our interest in IT and its potential. Is this supported in schools when it comes to the IT tools? We are also curious to find out if there is a connection between the development in skills and the school IT development. We also want to see how professional development around these tools look and see if there may be an association with the school development in the IT field. We chose a quantitative approach, since the method is a questionnaire in the form of a web survey.The results show a significant difference in access to IT tools in schools, skills and competence with these and how it looks when it comes to school improvement. We also note that our results do not differ from the research we have studied. In terms of availability, the results unfortunately give worse figures than the research.

Detta examensarbete handlar om högläsning och högläsning som ett pedagogiskt verktyg i skolan. Syftet med arbetet är att se om och hur högläsning används i skolan och hur eleverna påverkas av högläsning. Jag har använt mig utav kvalitativa intervjuer när jag undersökt hur fyra pedagoger ser på högläsningen. Intervjuerna har genomförts på en skola i en mellanstor stad i Sverige. Jag har analyserat och studerat relevant litteratur och forskning om ämnet och resultatet visar hur pedagogernas uppfattning förhåller sig till litteraturen och tidigare forskning. De ser högläsning som en del i undervisningen och att det ger positiva effekter på barns och elevers språkutveckling. Slutsatsen av mitt arbete är att högläsning används som ett pedagogiskt verktyg av verksamma pedagoger idag och att deras uppfattning går hand i hand med vad litteratur och forskning säger. Högläsning är en språngbräda in i litteraturens och skriftspråkets värld, barnen och eleverna får smaka på ord och lär sig använda ord i rätt situation. De lär sig om socialt samspel, om mänskliga relationer och utvecklar sin fantasi. Högläsning är ett verktyg för att få barnen att själva finna läslust och stimulera sin språkutveckling. Barnen får gemensamma ämnen att diskutera och lär sig därmed språket.

Vårt syfte med arbetet har varit att ta reda på hur dagens lärarroll ser ut, vilka verktyg kan användas för att motivera eleverna och få dem att engagera sig i skolarbetet. Vi har granskat vad som står i styrdokumenten angående ämnet och vi har också tittat på olika teorier som kan ligga bakom de pedagogiska metoderna, vilka ledarstilar som lärarna använder sig av, samt hur läraren kommunicerar med eleven. Genom att använda oss av en kvalitativ forskningsmetod med observationer har vi fått fram olika resultat i ledarstilar, ledarskap och verktyg. Vi har gjort en deskriptiv tolkning av vårt resultat, som vi fått från våra observationsunderlag, vilket gett oss en bild av hur den moderna pedagogiken kan se ut. Hur ledarskapet och verktygen används skiljer sig åt. Vårt resultat pekar på att processpedagogiken är en pedagogik där goda relationer till eleverna och en tydlig ledarstil, klar struktur runt uppgifterna, bereder vägen för att utföra ett demokratiskt ledarskap, som förbereder eleven på att bli morgondagens medarbetare.