Syftet med undersökningen har varit att studera hur några förskollärare ser på surfplattan som pedagogiskt verktyg i förskolan samt hur de använder surfplattan för att stödja och stimulera barns utveckling och lärande. För att besvara frågeställningarna och syftet användes observationer och intervjuer som metod och resultatet visade att samtliga intervjuade förskollärare använder surfplattan som ett pedagogiskt verktyg i förskolan. Surfplattan användes för dokumentation, informationssökning och som ett verktyg för att öka kommunikation och samspel i barngruppen med hjälp av förskollärarna. Förskollärarna hade laddat ner ett antal pedagogiska appar utifrån barnens intressen och behov. Slutsatserna av undersökningen är att förskollärarna utgår från läroplanens strävansmål vid användning av surfplattan som även bidrar som artefakt till samspel, kommunikation och turtagning mellan barnen.

Bakgrund och syfte: Under de senaste decennierna har skolans utformning förändrats och det finns ett större krav på dokumentationen av elevernas kunskapsutveckling från Skolverket. Lärare förväntas föra en individuell dokumentation av varje elev. Dokumentationen ska fungera som ett underlag vid utvecklingssamtal, målformulering och uppföljning och den dokumentationen fyller även ett viktigt syfte i förbättringsarbetet med skolan. Syftet med studien är att beskriva lärares erfarenheter av dokumentation i grundskolan. Tidigare forskning visar att dokumentationen fungerar som ett hjälpmedel för lärare, vårdnadshavare och elever, men det framkommer också att det finns brister med dokumentationen och det tillvägagångssätt som används. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes. Urvalet gjordes genom ett bekvämlighetsurval och ett snöbollsurval. Grundskollärare från ett avgränsat geografiskt område och med varierad yrkeserfarenhet inkluderades. Totalt kontaktades 12 grundskollärare varav totalt 6 deltog i studien. Materialet analyserades med stöd av en kvalitativ innehållsanalys. Genom denna analysmetod skapades kategorier och underkategorier av det insamlade materialet. Resultat: Resultatet visar att dokumentationen fyller flera funktioner i lärares vardag. I resultatet framkom följande kategorier: Dokumentation är tidskrävande, Dokumentation kräver etiska ställningstaganden, Utmaningar och fördelar med digital dokumentation, Dokumentationen är ett verktyg med underkategorierna: Ett verktyg för lärande, Ett verktyg för kommunikation, ett verktyg för reflektion, ett verktyg för utveckling .Denna studie ger en beskrivning av hur lärare upplever dokumentationen i grundskolan och vilket syfte den fyller. Det framkommer att tid, resurser och användbara hjälpmedel är viktiga för att underlätta lärares arbete med dokumentationen.

I tidigare forskning finns studier gjorda om autism och även om kommunikation. Det finns även forskning som visar sambandet mellan dessa, däremot är perspektivet om socialt arbete något bristfällig. Det har legat till stor grund för denna studie och har därav i syfte att undersöka hur kommunikation med personer med diagnosen autism upplevs av personal på gruppboenden. Det är en kvalitativ studie där empirin samlats in genom intervjuer med personal på ett gruppboende som arbetar med personer med autism. Kommunikation i samband med autism har ett flertal påverkande faktorer som både kan hjälpa och stjälpa kommunikationen. Resultatet av denna studie visar att förtroende och förebyggande arbete är viktigt för att arbeta mot bättre kommunikation och undvika missförstånd. När utvecklingsnivån hos en person med autism är låg är det viktigt att se till alla olika faktorer som kan ligga till grund för exempelvis problemskapande beteende. För att kommunikationen mellan personal och brukare skall bli så ömsesidigt förstådd som möjligt behövs det förebyggande arbete. Att sänka samhällets krav på kommunikation samt att veta vad som påverkar en persons beteende underlättar kommunikationen och gör bandet mellan personal och brukare starkare. / In previous research studies have been done about autism and also about communication. There is also research that shows the relationship between the two, however, is the perspective of social work in connection to autism and communication somewhat inadequate. It has been a great basis for this study and has thereof the purpose to examine how communication with individuals with autism experienced by staff in group homes. It is a qualitative study of empirical data collected through interviews with staff at a group home working with people with autism. Communication in connection with autism have a number of influencing factors which can both help and hinder communication. The results of this study show that trust and preventive work is important to work towards better communication and avoid misunderstandings. When the level of development of a person with autism is low it is important to make sure all the different factors that can be the basis for example problem-creating behavior. For communication between staff and patients to be as mutually understood as possible we need to work preventatively. To reduce society's demands on communication and to know what affects a person's behavior facilitates communication and makes the bond between caregivers and patients stronger.

Denna studie har som syfte att undersöka vilka typer av pedagogiska verktyg och förhållningsätt som är behjälpliga för en instrumentallärare inom konstmusikområdet i undervisningen av en elev på högstadie- eller gymnasienivå med dyslexi. Det finns en del angränsande forskning på kopplingen mellan dyslexi och musik tillgänglig på svenska som uppmanar lärare till att på ett eller annat sätt ”strunta i noterna”. Denna uppsats vilar på antagandet att mer eller mindre flytande notläsning är en nödvändighet för alla som vill verka inom konstmusikområdet och försöker därför hitta konkreta verktyg och förhållningsätt som har till uppgift att stärka elevens notläsningsförmåga. Slutsatser har uppnåtts genom att intervjua sex respondenter som på olika sätt bidrar med att teckna en bild av en dyslektisk musikers verklighet samt att ge konkreta förslag på hur musikpedagogik mot dyslektiker bör utformas. En medvetet heterogen grupp respondenter har valts för att få så många infallsvinklar på ämnet som möjligt: musiklärarens, musikelevens, den aktive dyslektiske musikern samt specialpedagogen som arbetar med dyslexi i allmänhet. Resultatet av intervjuerna sätts även i ett bredare sammanhang genom att jämföras med pedagogiska tankar från andra länder (framför allt pianopedagogen Sheila Oglethorpes) samt de hjälpmedel som används i svenska skolan för arbete med läs- och skrivsvårigheter bland dyslektiker. Uppsatsen avslutas med ett diskuterande kapitel där det tydliggörs att flera av respondenterna använder liknande strategier (bl.a. användandet av färgpennor och symboler för att tydliggöra notbilden, uppförstoring av notbilden, arbete med gehör etc.) för att klara av notläsningen. Dessutom finns det många likheter i deras egna erfarenheter av musikstudier, deras professionella verksamhet och hur de skulle vilja se att pedagoger fortsatt arbetar och tar hänsyn till dyslektiker inom musikundervisningen. Uppsatsen avslutas genom att kategorisera dessa svar och jämföra dem med exempelvis Oglethorpes teorier.

This paper covers schoolteacher´s experiences of IT development in Upper Secondary School concerning the school subject Swedish. The aim is to investigate how curriculums and teacher´s teaching have changed with the introduction of IT development in the school´s activities, in order to obtain a score of todays didactics in the classroom. To reach this goal I have asked three questions: With the introduction of IT development in schools, what changes have occurred in the curriculum for the Upper Secondary School of 1994, 2011 and 1970? How do the schoolteacher´s experiences in Upper Secondary School in school subject Swedish that IT development has affected and changed their classroom didacties? What is the schoolteacher´s experiences in Upper Secondary School in school subject Swedish that they want to change in the work with IT tools? What is the schoolteacher´s experiences in Upper Secondary School in school subject Swedish in having received support and education for the introduction of IT tools in their school? To get answers to these questions, the work is based on curriculum theory and uses two methods; curriculum analysis and interviews. These methods make the investigation qualitative as well as subjective, since it is based on teacher´s experiences. The conclusions revolve around two main factors. One main factor relates to generation, education and preference issues, which basically come down to poor and non functional resources for the school´s needs, lack of time and lack of teacher competence as well as the student´s lack of computer knowledge. The second main factor promotes reasons as to why change regarding IT development in School operations does not lasts. It is obvious that there are issues with management, politics as well as responsibilities on part of the Sales companies. / Uppsatsen omfattar svensklärares upplevelser kring IT-utvecklingen på gymnasiet. Syftet är att undersöka hur läroplanernas krav och lärarnas undervisning har förändrats med IT-utvecklingens införande i skolans verksamhet, för att få en värdering av dagens klassrumsdidaktik. Till det har jag ställt tre frågor: Vilka förändringar kring kunskapskrav har skett i läroplanerna Lpf94, Gy11 och Lgy70 med införandet av IT-verktyg i skolan? Hur upplever svensklärarna på gymnasiet att IT-utvecklingen har påverkat och förändrat deras klassrumsdidaktik samt vad upplever dem att de vill förändra i arbetet kring IT-verktyg? Hur upplever svensklärarna på gymnasiet att de har fått stöd och utbildning vid införandet av IT-verktyg på deras skola? För att få svar på frågorna utgår arbetet från läroplansteorin och använder två metoder; läroplansanalys och intervjuer. Med det blir arbetet kvalitativt, men även subjektivt, då intervjuerna bygger på lärares upplevelser. Slutsatserna kretsar kring två huvudfaktorer. Den ena huvudfaktorn berör generations-, utbildnings- och inställningsfrågan, som i grunden handlar om dåliga och icke ändamålsenliga resurser, tidsbrist och bristande lärarkompetens samt elevers dåliga datakunskaper. Den andra huvudfaktorn synliggör anledningar till varför förändrings-arbetet med IT-utvecklingen i skolans versamhet inte blir varaktigt. Det framkommer klart att det är frågan om en ledningsfråga, politisk fråga och ansvarsfråga från försäljningsföretagens sida.

BakgrundFörst i bakgrunden lyfts barns utveckling och lärande kring språk, samspel och lek. Litteraturen tar upp de yngsta barnens utveckling och lärande samt teorier om språkutveckling och lek. Vidare lyfts forskning om digitala verktyg i förskolan med fokus på datorer, lärplattor och interaktiva tavlor. Utifrån olika studier beskrivs det positiva och negativa kring arbetet med digitala verktyg i förskolan. I avsnittet lyfts även att forskarna kommit fram till att digitala verktyg främjar barns tidiga utveckling. I avsnittet om delaktighet och inflytande presenteras hur förskollärarnas förhållningssätt har påverkan på användningen av digitala verktyg i förskolan. Studierna lyfter vikten av att låta barn möta digitala verktyg i lärandets mångfald. Avslutningsvis tas den sociokulturella teorin upp forskning som visa hur artefakter och den proximala utvecklingszonen bidrar till barns utveckling och lärande.SyfteSyftet med studien är att ta reda på vad förskollärare använder för digitala verktyg i förskolan med barn i åldern ett till två år. Vidare vill vi även ta reda på förskollärares attityder kring de yngre barnens delaktighet och inflytande med digitala verktyg.MetodVår studie är kvantitativ och genomfördes via en enkätundersökning, med 32 svar. Vårt urval omfattade 40 förskollärare som var aktiva i förskolan och majoriteten arbetade med yngre barn.ResultatI resultatet redovisas stapeldiagram från enkätresultatet. Utifrån enkätsvaren kunde vi dra slutsatsen att förskolorna hade tillgång till olika digitala verktyg samt i vilken utsträckning de yngsta barnen använde dessa. I resultatet kunde vi se att de yngsta barnens delaktighet och inflytande kring dessa var begränsade. De flesta förskollärarna i studien ansåg att digitala verktyg var positivt för de yngre barnens lärande och utveckling.

I och med att det nu finns teknologi som kan ta oss bortom de gränser som våra biologiska förutsättningar sätter uppstod en nyfikenhet för mig kring digitala verktyg i matematikundervisningen. Denna studie riktar sig mot lärare och på användandet av lärplattor i matematikundervisningen. Metoden som användes i undersökningen var en kvalitativ forskningsinriktning med intervjuer av lärare arbetandes inom åldrarna f-3. Fem stycken lärare på fem olika skolor inom Sundsvalls kommun intervjuades. Studien kommer fram till att lärare ser positivt på användandet av lärplattor i matematikundervisningen. Resultatet visar att de intervjuade lärarna anser att det bland annat är viktigt att lärare använder sig av ett tydligt arbetssätt som innehar ett syfte så att elever förstår lärplattornas roll i klassrummet. Lärarna ser att det finns en rad olika för- och nackdelar med lärplattor i matematikundervisningen. Exempelvis menar lärarna att lärplattor bidrar till ett lustfyllt lärande där elever får färdighetsträning och begreppsförståelse. En annan positiv aspekt var att lärarna menade att eleverna får träna samarbetsförmågan när barnen kommunicerar med varandra kring aktiviteterna med lärplattan. Nackdelarna kunde enligt lärarna vara att nätet krånglar, att lärplattor används till fel saker av eleverna, samt att elever inte ser lärplattan som ett undervisningsverktyg utan som en spelkonsol. Vidare upptäcktes en skillnad huruvida i vilken omfattning lärplattor användes utav de intervjuade lärarna. Två av fem lärare använde lärplattan som ett kontinuerligt förekommande hjälpmedel i matematikundervisningen, medan de tre resterande lärarna använde lärplattan som ett komplement.

Syftet med denna studie är att få en fördjupad kunskap om hur lärare formar sin undervisning för elever inom autismspektrumtillstånd, både i termer av lärande av kunskap samt den del som handlar om den sociala och kommunikativa förmågan som är en viktig förutsättning för en fungerande kunskapsinlärning. Vi vill ta reda på vilken kunskap pedagoger visar samt vilka verktyg de använder i sin undervisning och har därför intervjuat pedagoger som arbetar med elever inom autismspektrumtillstånd. Vi har gjort en studie utifrån en kvalitativ ansats där vi undersöker kunskapen om den visuella och tydliggörande pedagogiken i tre olika skolformer; särskilda skolor med inriktning mot elever inom autismspektrumtillstånd, särskilda undervisningsgrupper och skolor där elever inom autismspektrumtillstånd är inkluderade i vanliga klasser. Vi har utgått från ett sociokulturellt perspektiv där ett kommunikativt socialt deltagande ses som en förutsättning för lärande. Resultaten visar att den största kunskapen om elever inom autismspektrumtillstånd och olika visuella pedagogiska verktyg finns hos de särskilda skolorna. På dessa skolor görs de flesta pedagogiska och miljömässiga anpassningarna. Anpassningar av detta slag görs i några av de särskilda undervisningsgrupperna men i mindre omfattning medan det i den vanliga skolan oftare är eleven som måste anpassa sig efter rådande skolkultur och undervisning. Slutsatser som framkommit är att kunskap om vad autismspektrumtillstånd innebär och vilka olika visuella och pedagogiska verktyg som hjälper dessa elever i sin kunskapsinhämtning är av största vikt

No description available.

Kunskapsöverföring är en svårighet för projektbaserade organisationer på grund av arbetets karaktär som försvårar möjligheten till att behålla kunskap. En typ av projektbaserad organisation är konsultföretag och dessa betraktar kunskap som deras största tillgång. Werr och Stjernberg (2003) har konstaterat att kunskapsöverföring mellan managementkonsulter på Accenture och Ernst & Young sker utifrån tre strategier; metod och verktyg, case och erfarenheter. Den här studien avser att undersöka hur kunskapsöverföring mellan managementkonsulter ser ut på ett annat konsultföretag. Detta har skett genom inspiration från den tidigare studien av ovanstående författare för att se om och hur strategierna uppenbaras vid vårt undersökningsobjekt. Studiens primärdata består av enkäter med öppna frågor samt intervjuer. Studien visar att kunskapsöverföring mellan managementkonsulter fortfarande sker genom de strategier som nämnts ovan. Det framkom dock att det finns olikheter i vad som anses effektivt gällande kunskapsöverföring. Därmed finns det en skillnad i preferenser, vilket kan förklaras av att organisationer ser olika ut.