Selon l’image reçue des Vikings, ce peuple incarne l'esprit d’une immense solidarité primitive ayant su résister rudement au joug du christianisme et à la domination du Latin en Europe occidentale. Cette image n’est pas sans ses contradictions et, s’il est vrai que l’écriture était encore inconnue en Scandinavie durant les premiers siècles de l’expansion viking, on sait maintenant que le commerce et la colonisation, autant que les célèbres raids, motivèrent l’irruption des peuples scandinaves sur la scène médiévale. Quant aux navires de ces marchands, colonisateurs, pêcheurs et guerriers, ils apparaissent, un peu à l’image des Vikings eux-mêmes, sur le grand tableau de l’histoire nautique sous l’enseigne d’une originalité et d’une technicité sans parallèle. Comment les Vikings construisaient-ils leurs navires, en leur donnant une symétrie, un équilibre et une finesse si achevés? Les premiers ethnologues qui se sont intéressés à cette question ont privilégié les idées issues d'une tradition acquise par des générations de constructeurs, et d'astuces simples pour équilibrer tribord et bâbord. Puis, ils se sont rapidement tournés vers les techniques inhérentes à la construction à clin : utilisation de planches fendues et non sciées et de rivets abondants témoignant d’une sidérurgie acquise depuis peu. Le problème que présentent ces navires, est que leur construction artisanale demeure conforme à l’image reçue des Vikings, mais que leur conception architecturale, réalisée selon des connaissances théoriques très exactes, brise la notion d’une Scandinavie médiévale illettrée et coupée des grands centres du savoir. Ce travail s’intéresse précisément à la conception architecturale des navires scandinaves du VIIIe au XIe siècle pour montrer comment ils s’insèrent dans un haut savoir européen dès leur apparition. Il explore ensuite les liens qui unissent ce savoir théorique aux aspects véritablement originaux des navires vikings, en l’occurrence leur construction à clin et leur homogénéité sur une grande région à travers plus de cinq siècles. Au terme de cette recherche, l'analyse réalisée sur le maître-couple de trois épaves vikings, une épave antique et une épave scandinave pré-viking, a permis de mettre en évidence plusieurs indices de l'utilisation du système de conception géométrique apparaissant pour la première fois dans les traités d'architecture navale de la Renaissance, et ce, sur chacune de ces épaves. Les résultats obtenus démontrent qu'il est possible d'employer un système transversal de conception pour des navires vraisemblablement construits bordé premier et assemblés à clin. / According to the popular image of the Vikings, this people embodied a spirit of immense solidarity that resisted the yoke of Christianity and the dominance of Latin in Western Europe. This image is not without its contradictions, and while it is true that writing was unknown in Scandinavia during the early centuries of the Viking expansion, we now know that trade and colonization, as much as their famous raids, motivated the irruption of the Scandinavian people on the medieval stage. However, there is an important area where the contradictions between the image of the Vikings and archaeological data still remain intact : the Vikings ships. These ships were designed for traders, settlers, fishermen and warriors. Like the Vikings themselves, their ships reflect a genius of unparallelled originality and high performance. How did the Vikings build their ships, conferring them with such impressive symmetry, balance and finesse? The first ethnologists who studied this issue favoured ideal notions of traditions compiled over generations of builders, along with simple tips for balancing portside and starboard. Following this reductive cultural representation, they then quickly turned to the essential elements of clinker built construction: use of split planks and a great number of iron rivets, evidence of a new metallurgy. The problem with these ships is that, while their construction is made using traditional methods fitting to the popular image of the Vikings, their architectural design, deriving from very refined knowledge, contradicts the idea of an illiterate medieval Scandinavia cut off from the main centres of learning. This work focuses on the architectural design of Scandinavian ships from the eighth to the eleventh century, to show their place in high European knowledge. It then seeks to understand the links between the theoretical and practical aspects of Vikings ships : the clinker built construction and a great homogeneity over more than five centuries. Analysis of the master frames of five wrecks – three Viking ships, one Ancient wreck and a pre-Viking Scandinavian vessel – has found positive indicators of the use of geometric design principles that were formerly thought to be original in Renaissance shipbuilding treatises. Each wreck showed signs of the application of these design principles. The results show moreover that it was possible to use a transverse system of hull design for ships that were built shell-first in the clinker style.

<p>För att se hur olika skopoi påverkar en översättning översattes en källtext parallellt med vardera sitt specifika skopos. En facktext om vikingarna i Irland på 800-talet översattes dels för publicering i en fackbok, dels för publicering i en populärvetenskaplig tidskrift. För att analysera översättningsprocessen under de två översättningarna registrerades det som Christiane Nord (2005) kallar loopar, återkopplingar under översättningsprocessen när ny kunskap kräver en omformulering av strategin. I en egen metodutveckling av Nords modell registrerades och kategoriserades looparna. Den kvantitativa studien visar att klart flest loopar inträffar i inlednings- och avslutningsskedet av översättningen, oavsett skopos. Antalet loopar för ett skopos som går ut på att producera en nära översättning av denna vetenskapliga text, med dess specifika genremarkörer, är högre än antalet loopar vid produktionen av en kraftigt omarbetad populärvetenskaplig översättning. Den kvalitativa studien visar att kulturspecifika kategorier orsakar flest loopar och ofta kräver individuella strategier.</p> / <p>The <em>Skopos </em>theory, as formulated by Vermeer (1984), stresses that all translations have a purpose to fulfil. However, how this purpose is fulfilled depends on the strategy used by the translator. In order to see the effect of two different purposes for one and the same text, a study, conducted as two parallel annotated translations, was carried out on a scientific text about Vikings in Ireland. Nord‟s (2005) term and understanding of „translation loop‟ was used in order to pinpoint when and how often the different skopoi made it necessary to stop, make a loop, and adjust the translation strategy. The quantitative study shows a pattern where most loops occur at the start and at the end of the translation. The qualitative study of the translation loops shows that cultural aspects originate most loops, and they often demand individual strategies.</p>

<p>This essay is about how the aesir are used as an ideal image of the original Nordic aspects and as a symbol of heroism and pure strength. The main subject of this essay is to look at how this ideal of masculinity is represented in the art produced during the era of romantic nationalism. The choice of focusing on this era in particular is made due to the fact that it was during this time that the modern images of the aesir and the Vikings were made. The purpose of this study is to examine how the ideal of masculinity reflects upon the artistic interpretations of the Norse mythology in a selected group of art work produced during the 1800’s. Further more research is done in order to look for the possible political messages that could be connected to these works of art.</p><p>The writing of this essay has meant a search for facts in books concerning romantic nationalism, Norse mythology and interpretation of Norse mythology, and finally depiction of the Norse mythology in the romantic nationalistic art during the 19^th century.  This work has been combined with analyses of a selected number of works of art produced during the 1800’s. Some limitations have been done in selecting this art, considering the year of completion and the motif. Due to these limitations, all of the selected works were made within the time of the 19^th century and depict male gods of the Norse mythology.</p><p>Following conclusions can be made from this study: (1) that during periods of the 19^th century the aesir were seen as strong warriors with a clearly Nordic origin; (2) this ideology was expressed in different ways in the art of the time and was later on also used by the racial ideological sciences.</p> / <p>Detta arbete handlar om användandet av asagudarna som en idealbild för urtypen av det nordiska och som en symbol för hjältemod och råstyrka. Undersökningen är inriktad på framställningen av detta mansideal i konsten från tiden för nationalromantiken. Valet av tidsperiod beror på att det var under nationalromantiken som den moderna bilden av vikingen och asagudarna skapades. Studiens syfte är att undersöka hur de konstnärliga tolkningarna av asamyten i valda verk speglar mansidealet under 1800-talet. Vidare undersöks de möjliga politiska budskapen i dessa verk.</p><p>Genomförandet har inneburit främst litteraturgranskning kring ämnena nationalromantik, nationalromantisk konst, asatro och tolkning av asatro, samt framställning av asatron inom den nationalromantiska konsten under 1800-talet. Detta har sedan kombinerats med en analys av utvalda nationalromantiska konstverk. Begränsningar som gjorts i urvalet rör verkens tillkomstperiod och motiv. Samtliga av de sex verk som valts är därför skapade inom 1800-talet och avbildar på varierande sätt främst manliga asagudar.</p><p>Studiens frågeställningar har varit följande; </p><ul><li>Hur framställs asatrons mytologi i de utvalda nationalromantiska konstverken?</li><li>Vilka drag i den nordiska mytologin och religionen framhävs inom de valda nationalromantiska konstverken; vad var det som lockade med denna mytologi och vilka teman är populärast?</li><li>Hur framställs det manliga i de valda verken? Stämmer den bilden med de historiska källornas bild av myten och vilka ideal presenteras i framställningarna?</li><li>Vilka politiska budskap förmedlas av konstnärerna i de valda verken?</li></ul><p>Samtliga av arbetets frågeställningar har varit möjliga att besvara. Resultatet av analyserna visar att konstverkens framställningar är mer beroende av idealen hos konstnären och rådande förhållanden under tillkomstperioden, än av de historiska källornas information. Påpekas bör dock att konstnärerna i viss mån har dragit nytta av källorna i sina framställningar. Detta syns i användandet av specifika attribut för de avbildade gudomarna. Asarna har i de utvalda konstverken framställts som ett ljust krigarfolk. Med två undantag innehåller alla valda verk avbildningar av vapen och samtliga målningar visar asarna som ljushyade. Mytologin i övrigt blir genom dessa detaljer framställd som mäktig och asarna blir således en sorts maktsymboler.</p><p>I två av de valda verkens motiv syns bl.a. scener tagna ur asamytologins berättelse om världens undergång. Ett tredje verk visar en av asarna i strid mot representanter för mörkrets makter. Tre verk visar asar tagna ur sina mytologiska kontexter. I tre av de valda verken syns åskguden Tor avbildad. Andra gudomar som är avbildade i mer än ett verk är Oden, Balder och Loke. Således är de populäraste motiven, med utgångspunkt från denna betraktelse, förknippade med dessa gudar. Vidare kan de avbildade händelserna ur mytologin kopplas till kampen mellan "ljus" och "mörker".</p><p>Manlighet framställs i de valda verken som förknippat med styrka, mod, stridsduglighet, reslighet och handlingskraft. Utöver detta syns även skäggväxt som ett tecken på manlig mognad. I analysen framkommer även en motsatsbild till detta ideal. Denna yttrar sig i avbildandet av fienden som vekt byggd, falsk och vild. Vad gäller hur framställningarna stämmer överrens med de historiska källorna, så innehåller de valda verken en del konstnärliga friheter. Bland dessa detaljer syns frånvaron av Odens enögdhet samt tydliga influenser av de klassiska avbildningar som tidigare gjorts av grekiska gudar. I överlag tycks dock hänsyn ha tagits till de framställningar som gjorts i de historiska källorna. Detta innebär att varje as eller asynja som framställts har gjorts så med koppling till attribut eller tydliga markeringar av rollen i det valda motivet.</p><p>Budskap som kan tolkas ligga i de valda verkens utföranden är av varierande art. Dessa budskap kan dock sammanfattas med ett framhävande av det nordiska folkets styrka och egenart. Vidare kan budskapen sägas göra en urskiljning av vilka folkslag som hör till de goda, respektive onda makterna, utifrån detaljer i utseendet.</p><p>Följande slutsatser kan dras utifrån denna studie: (1) att asarna periodvis under 1800-talet sågs som starka krigare med tydligt nordiskt ursprung; (2) denna ideologi kom att uttryckas på varierande sätt i konsten och kom även att användas av den rasideologiska vetenskapen.</p>

För att se hur olika skopoi påverkar en översättning översattes en källtext parallellt med vardera sitt specifika skopos. En facktext om vikingarna i Irland på 800-talet översattes dels för publicering i en fackbok, dels för publicering i en populärvetenskaplig tidskrift. För att analysera översättningsprocessen under de två översättningarna registrerades det som Christiane Nord (2005) kallar loopar, återkopplingar under översättningsprocessen när ny kunskap kräver en omformulering av strategin. I en egen metodutveckling av Nords modell registrerades och kategoriserades looparna. Den kvantitativa studien visar att klart flest loopar inträffar i inlednings- och avslutningsskedet av översättningen, oavsett skopos. Antalet loopar för ett skopos som går ut på att producera en nära översättning av denna vetenskapliga text, med dess specifika genremarkörer, är högre än antalet loopar vid produktionen av en kraftigt omarbetad populärvetenskaplig översättning. Den kvalitativa studien visar att kulturspecifika kategorier orsakar flest loopar och ofta kräver individuella strategier. / The Skopos theory, as formulated by Vermeer (1984), stresses that all translations have a purpose to fulfil. However, how this purpose is fulfilled depends on the strategy used by the translator. In order to see the effect of two different purposes for one and the same text, a study, conducted as two parallel annotated translations, was carried out on a scientific text about Vikings in Ireland. Nord‟s (2005) term and understanding of „translation loop‟ was used in order to pinpoint when and how often the different skopoi made it necessary to stop, make a loop, and adjust the translation strategy. The quantitative study shows a pattern where most loops occur at the start and at the end of the translation. The qualitative study of the translation loops shows that cultural aspects originate most loops, and they often demand individual strategies.

This essay is about how the aesir are used as an ideal image of the original Nordic aspects and as a symbol of heroism and pure strength. The main subject of this essay is to look at how this ideal of masculinity is represented in the art produced during the era of romantic nationalism. The choice of focusing on this era in particular is made due to the fact that it was during this time that the modern images of the aesir and the Vikings were made. The purpose of this study is to examine how the ideal of masculinity reflects upon the artistic interpretations of the Norse mythology in a selected group of art work produced during the 1800’s. Further more research is done in order to look for the possible political messages that could be connected to these works of art. The writing of this essay has meant a search for facts in books concerning romantic nationalism, Norse mythology and interpretation of Norse mythology, and finally depiction of the Norse mythology in the romantic nationalistic art during the 19th century.  This work has been combined with analyses of a selected number of works of art produced during the 1800’s. Some limitations have been done in selecting this art, considering the year of completion and the motif. Due to these limitations, all of the selected works were made within the time of the 19th century and depict male gods of the Norse mythology. Following conclusions can be made from this study: (1) that during periods of the 19th century the aesir were seen as strong warriors with a clearly Nordic origin; (2) this ideology was expressed in different ways in the art of the time and was later on also used by the racial ideological sciences. / Detta arbete handlar om användandet av asagudarna som en idealbild för urtypen av det nordiska och som en symbol för hjältemod och råstyrka. Undersökningen är inriktad på framställningen av detta mansideal i konsten från tiden för nationalromantiken. Valet av tidsperiod beror på att det var under nationalromantiken som den moderna bilden av vikingen och asagudarna skapades. Studiens syfte är att undersöka hur de konstnärliga tolkningarna av asamyten i valda verk speglar mansidealet under 1800-talet. Vidare undersöks de möjliga politiska budskapen i dessa verk. Genomförandet har inneburit främst litteraturgranskning kring ämnena nationalromantik, nationalromantisk konst, asatro och tolkning av asatro, samt framställning av asatron inom den nationalromantiska konsten under 1800-talet. Detta har sedan kombinerats med en analys av utvalda nationalromantiska konstverk. Begränsningar som gjorts i urvalet rör verkens tillkomstperiod och motiv. Samtliga av de sex verk som valts är därför skapade inom 1800-talet och avbildar på varierande sätt främst manliga asagudar. Studiens frågeställningar har varit följande;  Hur framställs asatrons mytologi i de utvalda nationalromantiska konstverken? Vilka drag i den nordiska mytologin och religionen framhävs inom de valda nationalromantiska konstverken; vad var det som lockade med denna mytologi och vilka teman är populärast? Hur framställs det manliga i de valda verken? Stämmer den bilden med de historiska källornas bild av myten och vilka ideal presenteras i framställningarna? Vilka politiska budskap förmedlas av konstnärerna i de valda verken? Samtliga av arbetets frågeställningar har varit möjliga att besvara. Resultatet av analyserna visar att konstverkens framställningar är mer beroende av idealen hos konstnären och rådande förhållanden under tillkomstperioden, än av de historiska källornas information. Påpekas bör dock att konstnärerna i viss mån har dragit nytta av källorna i sina framställningar. Detta syns i användandet av specifika attribut för de avbildade gudomarna. Asarna har i de utvalda konstverken framställts som ett ljust krigarfolk. Med två undantag innehåller alla valda verk avbildningar av vapen och samtliga målningar visar asarna som ljushyade. Mytologin i övrigt blir genom dessa detaljer framställd som mäktig och asarna blir således en sorts maktsymboler. I två av de valda verkens motiv syns bl.a. scener tagna ur asamytologins berättelse om världens undergång. Ett tredje verk visar en av asarna i strid mot representanter för mörkrets makter. Tre verk visar asar tagna ur sina mytologiska kontexter. I tre av de valda verken syns åskguden Tor avbildad. Andra gudomar som är avbildade i mer än ett verk är Oden, Balder och Loke. Således är de populäraste motiven, med utgångspunkt från denna betraktelse, förknippade med dessa gudar. Vidare kan de avbildade händelserna ur mytologin kopplas till kampen mellan "ljus" och "mörker". Manlighet framställs i de valda verken som förknippat med styrka, mod, stridsduglighet, reslighet och handlingskraft. Utöver detta syns även skäggväxt som ett tecken på manlig mognad. I analysen framkommer även en motsatsbild till detta ideal. Denna yttrar sig i avbildandet av fienden som vekt byggd, falsk och vild. Vad gäller hur framställningarna stämmer överrens med de historiska källorna, så innehåller de valda verken en del konstnärliga friheter. Bland dessa detaljer syns frånvaron av Odens enögdhet samt tydliga influenser av de klassiska avbildningar som tidigare gjorts av grekiska gudar. I överlag tycks dock hänsyn ha tagits till de framställningar som gjorts i de historiska källorna. Detta innebär att varje as eller asynja som framställts har gjorts så med koppling till attribut eller tydliga markeringar av rollen i det valda motivet. Budskap som kan tolkas ligga i de valda verkens utföranden är av varierande art. Dessa budskap kan dock sammanfattas med ett framhävande av det nordiska folkets styrka och egenart. Vidare kan budskapen sägas göra en urskiljning av vilka folkslag som hör till de goda, respektive onda makterna, utifrån detaljer i utseendet. Följande slutsatser kan dras utifrån denna studie: (1) att asarna periodvis under 1800-talet sågs som starka krigare med tydligt nordiskt ursprung; (2) denna ideologi kom att uttryckas på varierande sätt i konsten och kom även att användas av den rasideologiska vetenskapen.

This paper is aimed at mapping important traits in a Hiberno-Norse identity. This is the main focus of the essay, but another important part is to problematize this using several theoretical approaches of which the main are identity, creolization and hybridization. The Hiberno-Norse culture being primarily an urban phenomenon, the thesis is delimited to the Hiberno-Norse towns with occasional comparisons to Scandinavia to see how the native Irish population influenced the invaders and how they gradually evolved into the Hiberno-Norse. Early on the Norse show signs of creolization that would ultimately lead to the creation of the Hiberno-Norse hybrid culture known from history and archaeology – an urban culture that show blended Norse and Irish features. / Denna uppsats är till för att sammanställa viktiga uttryck I en Iro-Skandinavisk identitet. Detta är huvudsyftet med uppsatsen, men en annan viktig del är att problematisera detta genom flera teoretiska begrepp, där de främsta är identitet, kreolisering och hybridisering. Då den Iro-Skandinaviska kulturen framför allt var ett urbant fenomen har uppsatsen avgränsats till de Iro-Skandinaviska städerna, med sporadiska jämförelser med Skandinavien för att se hur den inhemska Irländska befolkningen influerade angriparna och hur de skulle komma att utvecklas till Iro-Skandinaverna. Tidigt uppvisar nordborna tecken på kreolisering, som till slut skulle leda till uppkomsten av den Iro-Skandinaviska hybridkulturen känd från historian och arkeologin – en urban kultur som uppvisar blandade nordiska och irländska drag.

No description available.

Using the lives of impaired individuals catalogued in the Íslendingasögur as a narrative framework, this study examines medieval Scandinavian social views regarding impairment from the ninth to the thirteenth century. Beginning with the myths and legends of the eddic poetry and prose of Iceland, it investigates impairment in Norse pre-Christian belief; demonstrating how myth and memory informed medieval conceptualizations of the body. This thesis counters scholarly assumptions that the impaired were universally marginalized across medieval Europe. It argues that bodily difference, in the Norse world, was only viewed as a limitation when it prevented an individual from fulfilling roles that contributed to their community. As Christianity’s influence spread and northern European powers became more focused on state-building aims, Scandinavian societies also slowly began to transform. Less importance was placed on the community in favor of the individual and policies regarding bodily difference likewise changed; becoming less inclusive toward the impaired.

Made available in DSpace on 2016-04-29T13:18:06Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Angelo Augusto Silva Sampaio.pdf: 715245 bytes, checksum: 61b8725f4ee371bc064c778263e1e6df (MD5) Previous issue date: 2008-04-04 / Conselho Nacional de Desenvolvimento Científico e Tecnológico / Behavior Analysis has yet to establish a productive research program about culture, cultural practices and their evolution. Although conceptual problems (about the appropriate units of analysis and the complexity of cultures) and methodological issues (there aren t well tested procedures to explore cultural phenomena within a behavior analytic perspective) are at the root of this absence, the conceptual issues have been tackled by some (S. Glenn and M. Harris, for instance). These efforts have not been followed, until now, by validating empirically based studies. We suggest that quasiexperimental studies may be a productive alternative to this problem. Quasiexperimental studies should allow the description of functional relations among events: The experimental manipulation, and therefore, control, is limited in such cases, but there are empirically based measurements of dependent variables when independent variables are present and absent. J. Diamond s scientific position seems to be compatible with philosophical and methodological tenets of Behavior Analysis and Diamond has repeatedly argued for quasi-experimentation as a method to study culture and cultural evolution. The present work focuses were: to explore the possibilities opened by quasi experimental procedures on the study of culture and to further explore Glenn s and Harris interpretations of culture. In order to do it Diamond s book Colapse was analyzed. Diamond s interpretation of the Viking colonies fate was taken as the exemplar. Exerts interpreted as elements of Diamond s construction of quasiexperiments about the Viking colonies were selected and their procedural elements and main results were evaluated. The present results suggest that quasi-experimentation may be a valuable methodological alternative to the empirically based study of culture. Possible relationships between Diamond s results and Glenn s proposition of metacontingencies and macrocontingencies as units of analysis at the cultural level of selection and Harris principle of infra-structural determinism of cultures are discussed. Diamond s distinction between proximate and ultimate causes indicates a relevant separation between variables for the analysis of present and past cultures. The present work also points out methodological aspects pertinent to the implementation of quasiexperimental studies on culture / A dificuldade em se estabelecer um programa de pesquisa sobre práticas culturais, cultura e evolução cultural na Análise do Comportamento deve-se em parte a questões conceituais (sobre as unidades de análise pertinentes e a complexidade inerente às culturas) e metodológicas (ausência de procedimentos experimentais adequados e timidez na exploração de alternativas metodológicas pertinentes). As propostas de S. Glenn e M. Harris têm contribuído para a elucidação das questões conceituais, mas ainda não dispomos de estudos empíricos que validem suas proposições. Um modo de lidar com as questões metodológicas pode ser o uso criterioso da quase-experimentação, uma busca sistemática pelo estabelecimento empírico de relações funcionais entre eventos com limites ao controle de variáveis, mas com dados sobre condições nas quais a variável independente está presente e condições em que ela está ausente. Com os objetivos de explorar as possibilidades da quase-experimentação no estudo específico da cultura e de discutir as propostas de Glenn e Harris a partir de dados empíricos, nos voltamos para a obra do geógrafo Jared Diamond, que tem advogado o uso de quaseexperimentos no estudo da cultura e compartilha pressupostos metodológicos e filosóficos com a Análise do Comportamento. O foco da análise foi a interpretação de Diamond sobre os destinos das colônias vikings, para o que foram tomados como centrais os capítulos do livro Colapso que tratam das colônias vikings medievais no Atlântico Norte. Trechos dos capítulos foram categorizados e fontes de informação adicionais (textos citados em Colapso) foram consultadas. Buscou-se (1) identificar aspectos do texto que caracterizariam metodologicamente o trabalho de Diamond como a construção de quase-experimentos sobre os vikings e (2) indicar o que tais quaseexperimentos sugerem a respeito (2.1) da unidade de análise de práticas culturais, (2.2) da pertinência dos conceitos de metacontingência e macrocontingência e (2.3) da posição de Diamond sobre a complexidade das culturas e sua relação com o princípio do determinismo infra-estrutural de Harris. Os resultados da análise de Colapso indicam que quase-experimentos sobre a cultura são possíveis e podem gerar resultados produtivos já que permitiriam inclusive afirmar relações funcionais entre eventos que seriam relevantes para a compreensão do fenômeno cultural como indica a sugestão de Diamond de que cinco conjuntos de fatores (dano ambiental, mudança climática, sociedades vizinhas hostis, diminuição do apoio de parceiros comerciais e a resposta da sociedade aos seus problemas ) são relevantes para o destino das sociedades. A distinção entre causas mediatas e imediatas também indica uma separação entre variáveis relevante para o estudo de culturas passadas ou presentes. Nossa análise ainda aponta aspectos metodológicos pertinentes à condução de estudos quase-experimentais sobre a cultura