Syftet med studien var att undersöka om de gymnasieelever i årskurs 3 som uppgav att de försökte minska sin vikt hade ett högre Body Mass Index (BMI) än de som inte försökte minska sin vikt, samt undersöka vilka faktorer som påverkade gymnasieelevernas vilja att gå ned i vikt? Författarna använde en survey-metod i form av en enkätundersökning för att kunna jämföra variabler samt se orsakssamband och påverkansfaktorer. Enkäterna besvarades på den aktuella gymnasieskolan med respektive klassföreståndare närvarande. Studiens resultat baseras på tre gymnasieklasser i årskurs 3 och omfattar 52 elever, varav 35 flickor och 17 pojkar. Resultatet visade att den största andelen deltagare som ville minska sin vikt var de normalviktiga och anledningen var för att de ansåg sig själva som för tjocka. Det framkom att en stor del av flickorna som ville minska sin vikt även hade någon i omgivningen som försökte minska sin vikt, dock sågs ingen signifikant skillnad hos pojkarna. Vidare visade resultatet att det främst var tonårsflickor som tog till sig budskap från media och påverkades av modetidningar. Det framkom även att flickor oftast valde att banta för att förändra sitt utseende, vilket inte kunde påvisas bland pojkarna. Slutsatsen som författarna har kommit fram till är att ungdomar i dagens samhälle har en stor press på sig, där omgivningen är den största påverkansfaktorn och som i sin tur kan orsaka ohälsosamma levnadsvanor.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som tidigare viktminskningskunder på Itrim upplever vara avgörande för att lyckas med en varaktig beteendeförändring inom kost och motion. Syftet besvarades utefter följande frågeställningar: Vilka personliga faktorer upplevs vara avgörande vid en varaktig beteendeförändring? Vilka sociala faktorer upplevs vara avgörande vid en varaktig beteendeförändring? Vilka miljömässiga faktorer upplevs vara avgörande vid en varaktig beteendeförändring? Metod Valet att göra en kvalitativ intervjustudie grundar sig på att det är deltagarnas subjektiva upplevelser som anses relevanta för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Då deras upplevelser granskas utifrån Social Cognitive Theory har studien en deduktiv ansats. Sju kvinnor intervjuades och alla är fortfarande kunder hos Itrim, som motionskunder. Samtliga deltagare har genomgått Itrims viktminskningsprogram under 1 år under perioden 2007-2009. Information och kontaktuppgifter till de kunder som passade in i studiens urval har hämtats från Itrims hälsodatabas och kundregister. Resultat Det finns många olika faktorer som påverkar en långvarig beteendeförändring, både framgångsfaktorer och faktorer som försvårar bibehållandet av vikten, såsom låg upplevd egenkontroll och bristande motivation. Närhet till träningscenter och grönområden underlättar bibehållandet av beteendeförändringen och socialt stöd och förståelse av omgivningen likaså. Självdisciplin, hög grad av egenkontroll och insikten om att det är upp till individen att ha den kosthållning och de motionsvanor som upprätthåller viktminskningen är de personliga faktorer som har störst påverkan. Slutsats Miljömässiga faktorer och sociala faktorer upplevs vara faktorer som underlättar beteendeförändringen medan personliga faktorer upplevs vara helt avgörande. Viktminskningsprogram bör därför vara utformade med de personliga faktorerna i fokus för att förebygga återfall.

Idag lever 65 % av världens befolkning i länder där övervikt och fetma dödar fler människor än vad undervikt gör. I Sverige har fetman fördubblats sedan 1980 och idag lider ungefär varannan man och var tredje kvinna av övervikt eller fetma. Svenska studier visar även att ungefär vart femte barn är överviktigt och ett barn av tjugofem lider av fetma. Dagligen kan vi läsa i tidningar och se på tv hur människor kan göra för att gå ner i vikt, även hälsokampanjer och diverse hälsoupplysningar blir allt vanligare. Dock verkar inte detta tillräckligt för att hjälpa människor till en lyckad och långvarig livsstilsförändring. Syftet med studien var att få en ökad förståelse för människors erfarenheter av viktnedgång samt undersöka vilka påverkansfaktorer som är viktiga vid en livsstilsförändring. I bakgrunden presenteras litteratur och tidigare forskning om olika påverkansfaktorer som kan vara viktiga vid en livsstilsförändring. Uppsatsen bygger på en kvalitativ intervjumetod, vilket betyder att vi har intervjuat fem individer i åldern 23-50 år. Dessa individer har gått ner mellan 10-53 kilo och gjort en livsstilsförändring på egen hand utan några medicinska ingrepp eller med hjälp av till exempel viktgrupper. Metoden valdes för att på bästa sätt nå en ökad förståelse för människors erfarenheter vid en livsstilsförändring med viktnedgång som följd. I resultatet har vi utifrån intervjupersonernas berättelser kommit fram till olika teman. Dessa teman speglar bland annat erfarenheter gällande en förändrad syn på livet, det sociala stödets betydelse, motivation och individernas egen drivkraft och tro på sig själv, något som har visat sig vara viktiga faktorer för våra intervjupersoners lyckade livsstilsförändring.

<p>Förekomsten av övervikt och fetma har ökat och utvecklats till ett globalt hälsoproblem. Följdsjukdomar som överviktiga patienter riskerar att drabbas av är många och kräver ofta sjukvård. Det är således i detta sammanhang som sjukvårdspersonal kan komma i kontakt med denna patientgrupp. Syftet med studien var att belysa vilket stöd överviktiga patienter är i behov av för motivation till viktminskning. Studien utfördes som en litteraturstudie. Resultatet visade att stöd i olika uttrycksformer var av betydelse för patienter vid viktminskning. Att få stöd kontinuerligt kunde vara avgörande för att gå ner i vikt. Stödet kunde erhållas i grupp eller enskilt, och kunde ges från professionella vårdgivare, gruppmedlemmar eller patientens sociala omgivning. Stödjande åtgärder kunde skapa motivation hos patienten, vilket var angeläget eftersom motivation visade sig vara avgörande för viktminskning. Sjuksköterskans stödjande roll uppskattades i viktminskningsprocessen. På grund av utbredningen av detta problem i samhället, kan det vara angeläget att sjuksköterskan får undervisning om hur arbetet med överviktiga patienter bör utformas.</p>

<p>De vanligaste folksjukdomarna i västvärlden är livsstilrelaterade, exempelvis hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och högt blodtryck. Övervikt och fetma är en riskfaktor för alla dessa sjukdomar och är ett av de största folkhälsoproblemen i världen. I Norge har förekomsten av fetma fördubblats de sista 20 åren. Samtidigt försöker över hälften av Norges befolkning att gå ned i vikt. Att vidmakthålla en viktminskning efter att ha deltagit i ett livsstilsprogram har visat sig vara problematiskt. Syftet med den här studien var att undersöka hur ett livsstilsprogram med fokus på viktminskning påverkade deltagarna viktmässigt, samt hur de upplevde att programmet påverkade dem livsstilsmässigt och hälsomässigt minst sex månader efter programmets slut. För att undersöka detta genomfördes enskilda intervjuer med sex deltagare som avslutade programmet för minst sex månader sedan. Intervjuerna utformades med både öppna frågor och frågor med förbestämda svarsalternativ, då syftet var att utvinna både kvalitativ data genom att deltagarna fick beskriva sina upplevelser samt kvantitativ data där deltagarna fick uppge till exempel vikt före programmet och vikt då intervjun genomfördes. Intervjuerna transkriberades till text och resultatet analyserades utifrån frågeställningarna. Bara en av deltagarna i undersökningen hade lyckats vidmakthålla vikten. Trots detta vägde alla mindre idag jämfört med innan programmet. Alla deltagare upplevde att de fått bättre hälsa idag jämfört med innan, och alla upplevde att de genomförde många förändringar i livsstilen. Vidare visade resultatet att faktorer som påverkade deltagarnas resultat var deras beredskap till förändring, socialt stöd eller brist på det, självövervakning och kontroll på matintaget.</p>

<p>Aim</p><p>The purpose of this degree thesis was to find out what strategies and behaviours earlier overweight individuals have used to maintain their weight loss.</p><p>- What strategies did the participants use to loose weight?</p><p>- Which behaviours are related with maintained weight loss?</p><p>Method</p><p>The study is based on an encase research with earlier overweight individuals who had lost weight with help of the Cambridge method. The chosen population who further more had maintained their weight for over one year have answered questions about their successfully maintained weight loss.</p><p>Results</p><p>The results are based on 32 overweighed individuals, 9 men and 23 women, who had maintained their weight loss for over one year. After the initial weigh loss by help of the Cambridge method their main strategy was to change eating behaviour – by eating on regular schedule, choose food with less fat – and to increase their physical activity. Regular weight control every day or at least once a week was also a common behaviour among the participants.</p><p>Conclusions</p><p>The majority of those who took part in the study wore involved with regularly physical activity and ate on a regular basis in order to maintain their weight loss. The most important reason to their weight loss was according to themselves support, encourage, fast result, contact with their consultant, increased knowledge and characteristics features like strong will and a high degree of motivation</p> / <p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med studien var att ta reda på vilka strategier och beteenden tidigare överviktiga individer använt för att gå ner i vikt samt för att bibehålla vikten.</p><p>- Vilka strategier använde deltagarna sig av för att gå ner i vikt?</p><p>- Vilka beteenden var förknippade med varaktig viktminskning?</p><p>Metod</p><p>Studien genomfördes med hjälp av en enkätundersökning, där tidigare överviktiga individer, som gått ner i vikt med hjälp av Cambridgemetoden och bibehållit vikten i över ett år, besvarat frågor om deras strategier för en varaktig viktnedgång.</p><p>Resultat</p><p>Resultatet bygger på 32 överviktiga individer, 9 män och 23 kvinnor, som bibehållit reducerad vikt under minst ett år. Den varaktiga viktminskningen uppnåddes genom att efter viktminsk¬ningen, med hjälp av lågkaloridieten (VLCD) Cambridgekuren, övergå till sunda matvanor enligt tallriksmodellen och ökad fysisk aktivitet. Att äta på regelbundna tider, samt välja fettsnål mat tycks också vara gynnsamt. Regelbunden kontroll av vikten genom att väga sig varje dag eller någon gång i veckan verkade också bidra.</p><p>Slutsats</p><p>Majoriteten som deltog i studien uppgav att de utförde regelbunden fysisk aktivitet samt åt enligt tallriksmodellen för att bibehålla sin vikt. Den huvudsakliga anledningen till deras varaktiga viktnedgång berodde enligt dem själva på stöd, uppmuntran, snabbt resultat, kontakt med konsulent, ökad kunskap samt karaktärsdrag såsom stark vilja, insikt samt hög grad av motivation.</p>

De vanligaste folksjukdomarna i västvärlden är livsstilrelaterade, exempelvis hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och högt blodtryck. Övervikt och fetma är en riskfaktor för alla dessa sjukdomar och är ett av de största folkhälsoproblemen i världen. I Norge har förekomsten av fetma fördubblats de sista 20 åren. Samtidigt försöker över hälften av Norges befolkning att gå ned i vikt. Att vidmakthålla en viktminskning efter att ha deltagit i ett livsstilsprogram har visat sig vara problematiskt. Syftet med den här studien var att undersöka hur ett livsstilsprogram med fokus på viktminskning påverkade deltagarna viktmässigt, samt hur de upplevde att programmet påverkade dem livsstilsmässigt och hälsomässigt minst sex månader efter programmets slut. För att undersöka detta genomfördes enskilda intervjuer med sex deltagare som avslutade programmet för minst sex månader sedan. Intervjuerna utformades med både öppna frågor och frågor med förbestämda svarsalternativ, då syftet var att utvinna både kvalitativ data genom att deltagarna fick beskriva sina upplevelser samt kvantitativ data där deltagarna fick uppge till exempel vikt före programmet och vikt då intervjun genomfördes. Intervjuerna transkriberades till text och resultatet analyserades utifrån frågeställningarna. Bara en av deltagarna i undersökningen hade lyckats vidmakthålla vikten. Trots detta vägde alla mindre idag jämfört med innan programmet. Alla deltagare upplevde att de fått bättre hälsa idag jämfört med innan, och alla upplevde att de genomförde många förändringar i livsstilen. Vidare visade resultatet att faktorer som påverkade deltagarnas resultat var deras beredskap till förändring, socialt stöd eller brist på det, självövervakning och kontroll på matintaget.

Förekomsten av övervikt och fetma har ökat och utvecklats till ett globalt hälsoproblem. Följdsjukdomar som överviktiga patienter riskerar att drabbas av är många och kräver ofta sjukvård. Det är således i detta sammanhang som sjukvårdspersonal kan komma i kontakt med denna patientgrupp. Syftet med studien var att belysa vilket stöd överviktiga patienter är i behov av för motivation till viktminskning. Studien utfördes som en litteraturstudie. Resultatet visade att stöd i olika uttrycksformer var av betydelse för patienter vid viktminskning. Att få stöd kontinuerligt kunde vara avgörande för att gå ner i vikt. Stödet kunde erhållas i grupp eller enskilt, och kunde ges från professionella vårdgivare, gruppmedlemmar eller patientens sociala omgivning. Stödjande åtgärder kunde skapa motivation hos patienten, vilket var angeläget eftersom motivation visade sig vara avgörande för viktminskning. Sjuksköterskans stödjande roll uppskattades i viktminskningsprocessen. På grund av utbredningen av detta problem i samhället, kan det vara angeläget att sjuksköterskan får undervisning om hur arbetet med överviktiga patienter bör utformas.

Aim The purpose of this degree thesis was to find out what strategies and behaviours earlier overweight individuals have used to maintain their weight loss. - What strategies did the participants use to loose weight? - Which behaviours are related with maintained weight loss? Method The study is based on an encase research with earlier overweight individuals who had lost weight with help of the Cambridge method. The chosen population who further more had maintained their weight for over one year have answered questions about their successfully maintained weight loss. Results The results are based on 32 overweighed individuals, 9 men and 23 women, who had maintained their weight loss for over one year. After the initial weigh loss by help of the Cambridge method their main strategy was to change eating behaviour – by eating on regular schedule, choose food with less fat – and to increase their physical activity. Regular weight control every day or at least once a week was also a common behaviour among the participants. Conclusions The majority of those who took part in the study wore involved with regularly physical activity and ate on a regular basis in order to maintain their weight loss. The most important reason to their weight loss was according to themselves support, encourage, fast result, contact with their consultant, increased knowledge and characteristics features like strong will and a high degree of motivation / Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att ta reda på vilka strategier och beteenden tidigare överviktiga individer använt för att gå ner i vikt samt för att bibehålla vikten. - Vilka strategier använde deltagarna sig av för att gå ner i vikt? - Vilka beteenden var förknippade med varaktig viktminskning? Metod Studien genomfördes med hjälp av en enkätundersökning, där tidigare överviktiga individer, som gått ner i vikt med hjälp av Cambridgemetoden och bibehållit vikten i över ett år, besvarat frågor om deras strategier för en varaktig viktnedgång. Resultat Resultatet bygger på 32 överviktiga individer, 9 män och 23 kvinnor, som bibehållit reducerad vikt under minst ett år. Den varaktiga viktminskningen uppnåddes genom att efter viktminsk¬ningen, med hjälp av lågkaloridieten (VLCD) Cambridgekuren, övergå till sunda matvanor enligt tallriksmodellen och ökad fysisk aktivitet. Att äta på regelbundna tider, samt välja fettsnål mat tycks också vara gynnsamt. Regelbunden kontroll av vikten genom att väga sig varje dag eller någon gång i veckan verkade också bidra. Slutsats Majoriteten som deltog i studien uppgav att de utförde regelbunden fysisk aktivitet samt åt enligt tallriksmodellen för att bibehålla sin vikt. Den huvudsakliga anledningen till deras varaktiga viktnedgång berodde enligt dem själva på stöd, uppmuntran, snabbt resultat, kontakt med konsulent, ökad kunskap samt karaktärsdrag såsom stark vilja, insikt samt hög grad av motivation.

Bakgrund: Övervikt och fetma har visat sig vara ett växande folkhälsoproblem i hela världen och leder till ökad risk för många följdsjukdomar. Även i Sverige har det skett en kraftig ökning och år 2013 var nästan hälften av befolkningen överviktig. Motiverande samtal används allt mer i den förebyggande hälso- och sjukvården för att motivera patienter till en förändrad livsstil. Syfte: Var att beskriva om motiverande samtal påverkade livsstilsförändringar hos vuxna personer med övervikt och fetma. Metod: En litteraturöversikt med 13 kvantitativa och kvalitativa inkluderade vetenskapliga artiklar analyserades och bearbetades. Resultat: Resultatet visade att motiverande samtal kan påverka viktminskning och livsstilsförändringar genom fysisk aktivitet och förbättrade kostvanor hos personer med övervikt och fetma. Viktiga faktorer för att göra en förändring var motivation och self-efficacy. Diskussion: Motiverande samtal kan vara en effektiv behandlingsmetod i sjuksköterskors hälsofrämjande arbete inom hälso- och sjukvården för att motivera patienter med övervikt och fetma till att göra livsstilsförändringar. Slutsats: Ytterligare forskning med fokus på MI och kost och motion behövs för att utvärdera om metoden ger god evidens och långsiktiga resultat när det gäller viktminskning.