This article examines visual storytelling and how visual artefacts could be used to communicate a specific message to several different interactors. Often when a person analyzes an image, the person's analysis is affected by her previous experiences, what is currently relevant in her everyday life and what associations the person has to different colors and objects in the image. This type of analysis commonly results in many different narratives of one and the same image. This article investigates the opposite, the goal is to create several similar analyses/interpretations of the same image, in this case the narrative of a children’s book. To investigate this, an artefact was created in the form of a children's book. The purpose of the book is to test different theories in visual storytelling with focus on visual communication, environment construction within illustration and character design. To test the theories, I have chosen to remove all text in the book, this resulted in a children's book without text where the interactive part, instead of reading would be image interpretation. The design is tested using personal tests in the form of interviews, I asked children aged 3-6 years old to interpret the design and come up with their own story for the illustrations in the book to see if they interpreted the book "correctly".

Livsmedel från animalier, inklusive i djurfoder, utgör nästan 60 procent av växthusgaserna från livsmedelsproduktionen. Enligt en amerikansk studie står hundar och katter för ca 25-30 procent av den totala köttkonsumtionen i Amerika, vilket beror på deras köttrika kost. Under corona-pandemin har allt fler svenska hem haft möjlighet att införskaffa sig en hund. Samtidigt väljer hundägare att mata sin hund med allt mer köttrika foder. Det bidrar till att fodermarknaden i större utsträckning belastar den redan ogynnsamma köttindustrin. Därför krävs forskning kring tillvägagångssätt och metoder som kan bidra till att förändra denna ohållbara utveckling mot det bättre. Denna studie syftar till att undersöka hur visuell kommunikation och cirkulär design kan bidra till hållbar konsumtion av hundfoder på den svenska marknaden. Det görs genom en visuell research som svarar på frågeställningen; Vad finns det för insektsbaserade hundfoder att köpa på den svenska marknaden idag? Som främst kopplas till teorin om foodtech och insekter som alternativ proteinkälla. Samt genom en visuell innehållsanalys som svarar på; Vilken information kommuniceras ut visuellt på förpackningar av insektsbaserade hundfoder som finns att köpa på den svenska marknaden idag? Som kopplar till teorin om visuell kommunikation. Vidare genom en enkätundersökning som svara på frågeställningen; Hur medvetna är ett urval svenska hundägare om hundfoders klimatpåverkan? Där teorierna cirkulär design och foodtech berörs mest. Resultatet visade att både visuell kommunikation och cirkulär design har potential att underlätta för hundägare att göra klimatsmarta val av hund-foder, därmed också bidra till hållbar konsumtion av hundfoder.

Under en kris tenderar människor att aktivt söka upp information under pågående kris och vänder sig till alternativa källor om den primära upplevs otillräcklig. Därför är det extra viktigt att information finns tillgänglig samt att den är begriplig att förstå. I denna uppsats undersöks Sveriges 21 regioners startsidor. Syftet är att ur ett universellt utformningsperspektiv undersöka hur Sveriges regioner kommunicerar krisinformation visuellt. Genom metoden kvantitativ innehållsanalys har både det totala utrymmet och frekvensen av de visuella elementen färg, typografi och bild mätts. Fokus låg på att undersöka den visuella kriskommunikationen vilket kommunicerade pandemin covid-19. För att få en bättre förståelse i hur väl respektive region visuellt kommunicerade kris, relaterat till covid-19, jämfördes värdena med övrig visuell kommunikation. Undersökningsens resultat visar på att samtliga regioner i överlag är eniga i den visuella kriskommunikatinen när det gäller typografi och färger. Det som skiljer regionerna åt är användandet av bilder, där de olika typer av bild urskiljer varandra. Där somliga regioner väljer att kommunicera med enbart eller till stor del med illustrationer väljer andra regioner att kommunicera enbart eller till stor del med fotografier.

Problemformulering och syfte: Tidigare forskning visar att media och dess innehåll har stor påverkan på hur samhället ser på kvinnor och skapar en förväntan på hur kvinnor bör vara utifrån stereotyper och normer. Om inte kvinnor representeras på magasinomslag skapas klyftor och ojämlikhet. Syftet är att undersöka hur kvinnor representeras visuellt på ett urval av Rolling Stones magasinsomslag. Metod: Kvantitativ innehållsanalys användes för att undersöka andelen Enbart kvinna/kvinnor gentemot andelen Enbart man/män, Både män och kvinnor och Övrigt på omslagen av Rolling Stone mellan 2010–2020. Semiotisk bildanalys användes för att undersöka tio omslag mellan åren 2010–2020. Dessa valdes genom att ta det första numret varje år med Enbart kvinna/kvinnor på omslaget. Resultat: Den kvantitativa innehållsanalysen visar att andelen omslag med Enbart kvinna/kvinnor ökade procentuellt från 2017. År 2016 fanns inget omslag med Enbart kvinna/kvinnor. Den semiotiska bildanalysen kartlägger de olika visuella elementen och hur dessa bidrar till hur kvinnor representeras visuellt samt att detta i majoriteten av omslagen bidrar till stereotyp representation.

Den visuella identiteten är en viktig del i skapandet av ett varumärke. Den är utformad för att tilltala sinnena, skapa en igenkänningsfaktor och för att förstärka det unika genom att kombinera olika element (Wheeler, 2013). Att lyssna på musik via digitala musiktjänster är vanligt i dagens samhälle och användare av streamingtjänster ökar ständigt (Porter, 2021).     Syftet med uppsatsen är att undersöka visuella element hos tre av de vanligaste musiktjänsterna på svensk marknad för att få bättre förståelse för hur visuella strategier kan användas i design av digitala tjänster.    En kvantitativ innehållsanalys har gjorts för att få insikt i hur likheter och skillnader effektivt används i den visuella kommunikationen hos Spotify, Tidal och Apple Music, tre av de vanligaste streamingtjänsterna för musik på svensk marknad och bidrar därmed till ökad förståelse för den visuella kommunikationen.    Resultatet visar att det finns likheter i musiktjänsternas visuella element och att det som skiljer dem åt i huvudsak är deras logotyp. Detta pekar på att varumärkena strategiskt har valt att bygga upp sina tjänster med liknande visuella element, men har samtidigt försett sitt varumärke med unika detaljer. Denna uppsats har därmed bidragit med insikt i hur visuella strategier fungerar genom att peka ut likheter och skillnader hos de tre musiktjänsterna.

Syftet med denna undersökning var att undersöka hur normer kring åldrande kommuniceras visuellt i tidningsreklam. Undersökningens mål var att besvara hur ofta ålderstecken porträtteras visuellt i reklam, vilka visuella designelement porträtterar ålderstecken i ett urval reklambilder i tidningen Hälsa samt hur den visuella kommunikationen och budskapen skiljer sig mellan reklamen med män respektive kvinnor? Den använda metoden var en kvantitativ undersökning där förekomsten av ålderstecken samt typ av ålderstecken räknades. Både bland alla personer som syntes i hel och halvsidasreklambilder och för respektive kön. Även en kvalitativ undersökning gjordes på ett strategiskt utvalda reklambilder. Undersökningen är gjord på reklam ur tidningen Hälsa. Detta val gjordes då Hälsas genomsnittliga läsare är över 40 år. Detta är relevant då undersökningen gav en inblick i huruvida målgrupperna vilken reklamen riktar sig till representeras i dess reklambilder och ifall reklamen visar tecken på ålderism. Huvudresultatet var att av totalt 199 reklambilder hade 114, det villsäga 57 procent av personerna i reklamerna ålderstecken och att 48 procent av kvinnorna hade synliga ålderstecken medan 80 procentav männen hade synliga ålderstecken. Detta tyder på likt tidigare forskning av Krekula (2021) att kvinnor är extra utsatta för ålderism, kopplat till skönhetsideal. De designelement vilka kopplas till reklamen med ålderstecken i tidningen Hälsa var färgerna grön, blå, röd, svart och rosa Dessa färger har främst positiva associationer. Däremot upprätthålls vissa könsnormer då männen främst bar mörka kläder och kvinnorna ljusa. Typsnitten bestod oftast av sanserifer. Dessa typsnitt associeras enligt Juni och Gross (2008) inte till någon specifikkänsla. De kan dock enligt Hyndman (2014) snabbt fånga läsarensuppmärksamhet när de förekommer i rubriker. Detta skiljde sig inte märkbart mellan könen i de reklambilder vi undersökte. Det mest hierarkiskt tonade var ofta en huvudrubrik med en storbild på en person efter det betonades oftast en bild på produkten. Det längst ner i hierarkin var brödtext om information om produkten.

Author: Patricia HämäläinenTitle and subtitle (English): Today's sources of inspiration - A qualitative study of how followers perceive and are influenced by influencers on InstagramLanguage: Swedish Pages: 39  Purpose: The purpose of the study is to investigate how 18–30-year-old women’s on Instagram are affected by influencers' publications on Instagram. What factors play a role for Instagram users to start follow and unfollow influencers on Instagram. Method: The study is based on a qualitative method been used by an of a questionnaire survey and semi-structured interviews. The method is well suited for answering this type of question and therefore this type of method has been used. One survey and 3 depth interviews have been conducted with women aged 18-30 who follow Influencers on Instagram. The respondents answered questions that concern their opinions, perceptions and experiences about influencers they themselves follow on Instagram. Result / analysis: Respondents tend to compare their opinions and skills with influencers they follow on Instagram. Comparisons take place when individuals experience a sense of equality and belonging with the comparison group. Previous research suggests that it is more common for individuals to compare themselves with an environment that they experience as better than themselves (Festinger 1954). Conclusion: The conclusion of the study shows that the main reasons why young women start following influencers on Instagram are to be inspired and motivated, but the experience of friendship and belonging also plays a significant role. The respondents' experiences reflect Festinger's (1954) theory of how people often compare their opinions and skills in relation to their surroundings, which can then affect young women's mental health.

Tillgång till och kunskap om preventivmedel är en förutsättning för jämställdhet. Eftersom kvinnan är den som blir gravid läggs oftast ansvaret att ha kunskap om och skydda sig mot oönskade graviditeter på henne. Ett flertal tidigare studier som gjorts i länder som USA och Schweiz, nämner att för att jämna ut denna skillnad behövs det mer information om preventivmedel riktat till män. Syftet med denna studie är att undersöka hur den visuella kommunikationen ser ut kring preventivmedel på ett urval hemsidor.  För att ta reda på hur den visuella kommunikationen om preventivmedel såg ut i Sverige, gjordes en kvalitativ undersökning i form utav en semiotisk bildanalys. Ett strategiskt urval skedde, där fyra svenska hemsidor valdes ut. RFSU, UMO, 1177 och Kry. Enligt ett kodschema analyserades samtliga hemsidorna utefter samma förutsättningar. Undersökningen visade vilka visuella element som var vanligast vid kommunikationen av preventivmedel på hemsidorna och hur de elementen uppfattas. Genom att kolla på den visuella kommunikationen på hemsidorna, som har mycket information om bland annat preventivmedel, kunde resultatet visa på att information riktad till specifikt män är bristfällig i Sverige. Det är där den främsta utvecklingsmöjligheten av ämnet finns. Att ha allmän tillgång till och kunskap om preventivmedel är en förutsättning för ett jämlikt samhälle. De vanligaste informatörerna av sexuell hälsa kommunicerar om preventivmedel på antingen ett könsneutralt sätt eller riktat specifikt till kvinnor. Problemet som identifierades är att information och kommunikation om preventivmedel riktat till män visade sig vara bristfällig. Sexualupplysning ska vara för alla, det ska var roligt, lätt att förstå och enligt mig lite snuskigt. Det här projektet har därför tagit fram varumärket BOOOB som på ett kul sätt ska informera unga män om preventivmedel och sexuell hälsa. Produkterna som har tagits fram är sällskapsspelet, Snuskhummer, samt en kollektion av kondomer. Stilen på produkterna är inspirerad av klotter på skolbänkar och allmänna toaletter. Tanken med stilen är att ge produkterna en rolig och lite fräck ton.

I samband med coronapandemin har intresset för odling ökat i Sverige. Odling har många positiva aspekter som produktion av livsmedel, ökat psykiskt välbefinnande, ökat biologisk mångfald samt att det kan skapa gemenskap. För att odla och plantera hemma kan jord köpas i påsar i många butiker. Däremot är ett stort problem i dagens samhälle ohållbara produktions- och konsumtionsvanor. Det finns studier som visar på att design kan användas som problemlösningsverktyg inom detta problemområde. I utgångspunkt ur detta har denna studie syftat till att ur ett designperspektiv undersöka hur blomjordsförpackningars visuella kommunikation ser ut kopplat till hållbarhet och ursprung. För att undersöka detta har metoderna visuell research och kvantitativ innehållsanalys utförts. Den visuella researchen utfördes genom en fotodokumentation i butiker utifrån ett strategiskt urval. Fotografierna gav en överblick över hur förpackningarna ser ut på den svenska marknaden idag. Resultatet av den visuella researchen låg till grund för den kvantitativa innehållsanalysen då analysenheterna var de blomjordsförpackningar som fotograferats. Den visuella innehållsanalysen visade på frekvensen av bland annat grafiska designelement samt miljö- och ursprungsmärkningar. Resultatet kan generaliseras till teoriområdena i studien, vilka huvudsakligen var visuell kommunikation och grafiska designelement, samt hållbar konsumtion och produktion. Huvudsakligen kan det sägas att det finns potential för visuell kommunikation att underlätta för konsumenter att göra miljövänligare val och därmed bidra till en hållbarare konsumtion av blomjordar. Det finns även utvecklingsmöjligheter för produkt- och förpackningsdesigners att bilda till en mer hållbar produktion. Denna studie visade nuläget på marknaden och kan därmed användas som utgångspunkt för framtida utvecklingsmöjligheter. Under våren har jag undersökt blomjordsförpackningar och de problem, kopplade till hållbarhet, som finns inom odlingsvarumärken idag. Ett tydligt problem var det överflödiga användandet av plastförpackningar, vilketbidrar till att något så naturnära som odling kan ha en negativ miljöpåverkan. Ytterligare problem med jordsäckarna är att de är stora, tunga och svåra att bära.Jag har med utgångspunkt ur FN:s globala hållbarhetsmål nummer 12, hållbar konsumtion och produktion och 13, bekämpa miljöförändringarna, skapat varumärket Jordnära. Varumärket har fokus på att arbeta med att minska plastanvändandet i dess förpackningarna. Ett sätt att göra detta är att sälja torkad jord som konsumenten själv får blöta upp innan användning, samt att sälja växtnäring i fast form i stället för flytande. Namnet Jordnära står för varumärkets fokus på jorden och växternas hälsa samt att produkterna produceras i Sverige, det vill säga nära. Jordnära vill hjälpa konsumenter att odla hållbarare. Den följande delen kommer visa hela min process med varumärket, från idé till slutgiltig produkt och utställning.

Konsumenter stöter på mängder av förpackningar både i butik och via nätet. En förpackning har stor betydelse när det kommer till att återspegla en produkt och ett varumärke. En ökad miljömedvetenhet hos konsumenter har påverkat företag till att skapa mer hållbara produkter och förpackningar där den visuella kommunikationen har en avgörande roll i hur varumärket uppfattas och försäljningen påverkas. Genom miljömärkningar, förpackningsmaterial och grafiska element som typografi, bild och färg kan förpackningar kommunicera hållbarhet.    Med hjälp av en kvantitativ innehållsanalys har ett urval engångsartikelförpackningar analyserats för att se hur de kommunicerar hållbarhet och miljö till konsumenterna.    Resultatet tyder på att varumärkena har tänkt till hur de kommunicerar hållbarhet med hjälp av de olika element som förekommer på förpackningarna, även fast de i sig själv inte är helt hållbara med tanke på att en majoritet av alla förpackningar är tillverkad av plast. Detta resultat visar på att det fortfarande finns potential för att skapa en mer hållbar marknad för engångsartiklar och deras förpackningar. Utifrån den vetenskapliga undersökningen fick jag komma på idéer för vad min designlösning skulle bli. Efter genereringar av idéer hamnade jag i att skapa ett varumärke med en stark inriktning på hållbarhet med produkter för hår- och hudvård för hotell, samt resor och hemmabruk. Genom att tillverka hållbara produkter och förpackningar ska det negativa trycket på miljön minskas. I den kreativa delen har jag arbetat utifrån fyra faser; idéfas, prototypfas, funktionsfas och gestaltningsfas där jag presenterar min arbetsprocess och slutligen mitt resultat.