Det finns ett antal olika svenska barnrättsorganisationer som arbetar aktivt för att hjälpa och stötta barn världen över som är i akut behov av hjälp och stöd. En av de kanaler som organisationerna använder sig av för att nå ut till potentiella bidragsgivare är deras webbsidor där startsidan är det första som mottagaren möts av. Denna studie syftar till att undersöka och analysera den visuella och textuella kommunikationen på tre olika barnrättsorganisationernas startsidor. De organisationer som undersökts är Rädda barnen, UNICEF Sverige samt Plan International Sverige. Med hjälp av en kvantitativ enkät samt kvalitativa fokusgrupper har en analys genomförts över hur de olika visuella komponenterna huvudrubrik, bild samt färgval, på de olika barnrättsorganisationer startsidor liknar varandra och skiljer sig åt samt hur de påverkar mottagarnas känslomässiga respons enskilt och i samspel med varandra.

Att spendera tid på nätet är idag en självklar del av vardagen för unga. Samtidigt har sociala mediers genomslag bland barn dessvärre medfört en omfattande social problematik i form av risker att råka ut för bland annat kränkningar, trakasserier och sexuella övergrepp. Det här projektet har därför målet, att i uppdrag från företaget Lajks, designa en webbplats för barn i syfte att lära ut metoder för tryggare användning av internet och sociala medier. Syftet med arbetet är att utforska hur grafisk design för webben kan användas för socialt hållbar utveckling. Utifrån valda teorier och metoder har jag dragit slutsatsen att genom förebyggande kunskap och dialog om ämnet tas första steget för att nå målet om mer hållbara internetvanor för den unga generationen. / Spending time online is today a natural part of everyday life for children. At the same time, the use of social media among children has led to extensive social issues like being exposed to violations, harassment and sexual abuse. This project therefore has the goal to design a website for children to teach methods for safer use of the internet and social media. The purpose of the project is to explore how graphic design for the web can be used for socially sustainable development. Based on selected theories and methods, I have come to the conclusion that through knowledge and dialogue on the subject the first step is taken in order to reach the goal of more sustainable internet habits for the young generation.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Libressekommunicerar budskap visuellt i en kampanj. Kampanjen är#wombstories som är till för att uppmärksamma olikakvinnors berättelser och uppmuntra till att våga prata meröppet om kvinnokroppen.Genom två semiotiska bildanalyser undersöktes vilka visuellaelement Libresse har använt sig av i sin kampanjfilm. För attfå en övergripande förståelse av vad kampanjfilmen handlarom har en semiotisk analys över helheten av filmen gjorts.Efter det analyserades utvalda skärmdumpar för att på ettdjupare sätt få svar på frågeställningen.Resultatet av de två analyserna visade att de använder sig avolika ansiktsuttryck, färger och musik för att visualisera deolika berättelserna genom kampanjfilmen. Slutsatsen blev attLibresse använder sig av typiska visuella element. De skaparolika känslor hos tittaren som är lätta att känna igen ochkomma ihåg.

Rapportens syfte är att undersöka hur visuell kommunikationanvänds för att kommunicera fast fashion. Urvalet som analyserades är en del av Na-kd:s webshop. Studiens resultat visar att Na-kd på flera sätt, genom visuell kommunikation, uppmuntrar konsumenten att agera.

Hållbarhetsfrågan har blivit allt viktigare. Intresset för hållbarhet ökar och får större inverkan på människors val (Ottosson &Parment, 2016, s. 13). Dessvärre förekommer det att företag utnyttjar detta genom användning av vilseledande grön kommunikation,vilket äventyrar hållbarhetsrörelsens kraft på marknaden (TerraChoice, 2009). Den här rapporten lyfter begreppen hållbarhet ochgreenwashing. Syftet är att undersöka den visuella kommunikationen för veganska produkter och hur det budskapet speglar ett urvaldokumenterade miljöstörningar. Detta i och med att allt fler svenskar väljer en vegansk kost av miljömässiga skäl (Novus, 2018).Rapporten fokuserar på att undersöka livsmedelsföretaget Oatly som utvecklar, producerar och marknadsför bland annathavrebaserade drycker. Oatly har under 2018 haft en total tillväxt på 65 %, samtidigt som företaget fått kritik gällande gällande derasfaktiska klimatnytta (Sörbring, 2019). Rapporten undersöker Oatlys visuella kommunikation och dokumenterade miljöstörningar föratt kartlägga differensen mellan dessa. För att besvara frågeställningarna gjordes semiotiska bildanalyser på delar av Oatlyskommunikation, samt en kvalitativ textanalys på deras hållbarhetsrapport från 2018.Resultatet i rapporten visar att Oatly genomgående kommunicerar hållbarhet, men att deras faktiska hållbarhetsarbete är bristandebåde ekonomiskt, miljömässigt och socialt. Vidare framhåller företagets kommunikation noga sin avhållsamhet från djurriket, vilketfaktiskt är kritiskt ur ett hållbarhetsperspektiv då det krockar med miljömålet om biologisk mångfald (Extrakt, 2019; Rundgrens,2019). Slutsatsen är att det förekommer en viss grad av greenwashing i Oatlys visuella kommunikation.

Sköldkörtelsjukdom ökar för varje år, sedan 2007 har antalet med diagnosen ökat med 42%. Hypotyreos är en av de vanligaste sjukdomarna i Sverige men tiotusentals upplever att vården de får inte hjälper. Läkemedlet Levaxin kommuniceras som standardbehandling för hypotyreos inom vården idag men det saknas information kring alternativa behandlingsmetoder och kommunikationen kring hypotyreos är bristfällig. Detta leder till att patienter ifrågasätts och inte tas på allvar. Studien syftar till att undersöka vilka behandlingsmetoder som finns för sköldkörtelsjuka och hur de kommuniceras visuellt. Studien bygger på en enkätundersökning och en visuell research. Detta för att kunna samla in data över ett urval hypotyreospatienters behandlingsmetoder och för att få en komplett bild över den visuella kommunikationen av alternativa behandlingsmetoder. Studien visar på att rådande traditionell medicinering är vanligt förekommande hos hypotyreospatienter, dock upplevs den inte vara tillräckligt bra. Det förekommer även självmedicinering hos de hypotyreossjuka. Ett utbrett missnöje hos patienterna gällande vårdens bemötande, riktlinjer, engagemang, lyhördhet, information och kommunikation är också tydligt. Studien visar även på att kommunikationen och informationen kring hypotyreos är bristfällig och även bilder och texter som illustrerar och informerar om alternativa behandlingsmetoder saknas. Detta kan kopplas an till problematiken att illustrera något som inte syns och som det råder brist på kunskap om.

I slutet av 2019 upptäcktes ett nytt virus, så kallad Covid-19. Viruset identifierades i Wuhan, Kina, och smittspridningen lär har kommit från ett djur på en marknad som sedan överförts till människor. För att hindra och lindra effekten av coronapandemin blev kommunikation A och O. Det fanns uppmaningar, riktlinjer och rekommendationer från myndigheter som omfattas av Folkhälsomyndigheten, Kriskommunikation och 1177 som behövdes förmedlas snabbt till samhället. Det krävs dock att man utformar informationsblad som individen lätt ska kunna tolka och förstå, men även komma ihåg.

Reklambyråer och andra kunskapsföretag har visat sig utesluta marknadsföring av egen verksamhet då dessa anser att det är svårt att marknadsföra tjänster som ännu inte är producerade. I denna projektrapport presenteras en anpassad designmodell vilken appliceras på en reklambyrås webbplats. Studien utgör en del i ett projekt utfört i samarbete med en reklambyrå vilken uttryckt problematik kring hur deras företagsidentitet kan ge sig till uttryck på deras webbplats. Uppdragsgivaren är förankrad i Tanumshede, norra Bohuslän, och är en mindre fullservicebyrå vilken utför arbeten för stora som små företag och organisationer. Ur problematiken huruvida byråns företagsidentitet skulle kunna speglas genom dess webbplats väcktes frågan kring hur en designmodell för skapande av trovärdiga webbplatser för reklambyråer kan se ut. Studiens syfte är således att skapa en designmodell vilken kommer kunna användas av reklambyråer för att skapa trovärdiga webbplatser för egen reklamverksamhet. Genom intervjumetod och fokusgruppsdiskussioner med målgrupp, uppdragsgivare och personer med kompetens inom kommunikation kunde ett resultat, med stöd från studiens teoretiska ramverk, presenteras som visar på designmodellens funktionalitet.

Syftet med denna studie är att utifrån ett kritiskt perspektiv undersöka föreställningar om maskulinitet på Instagram. Detta utförs genom en semiotisk bildanalys och diskursanalys där studien undersöker hur företagen NIVEA och No Society kommunicerar ut maskulinitet i bild och text på Instagram. Studien baseras på tio bilder med tillhörande bildtext som delats av de två företagen under åren 2019-2020. Analysen av materialet visar att traditionella könsnormer för män reproduceras i stor utsträckning. Där föreställningar kring maskulinitet var som allra tydligast i inläggen från NIVEA. Förväntningar samt stereotyper på män som exempelvis välvårdade, attraktiva och aktiva återfanns i bägge företagen men där No Societys flöde dock utmanade dessa förväntningar till viss grad. Studien bidrar med en indikation på hur företag på Instagram visar upp och porträtterar könsstereotyper i sin visuella kommunikation.

Uppsatsens syfte är att analysera hur hudvårdsmärken och hudvårdsanvändare konstruerar och upprätthåller föreställningar om perfekt hy och idealet om naturlig skönhet. Paradoxalt nog har detta ideal resulterat i en växande hudvårdstrend, en trend som får unga kvinnor att spendera tid, energi och pengar på ännu en aspekt av sitt yttre. Uppsatsen har en tolkande forskningsansats, och metoden består av både en kvantitativ innehållsanalys samt en semiotisk bildanalys. Målet med studien var att analysera vilken typ av hy som representeras på Instagram. Resultatet visar att den mest representerade typen av hy är ljus, ung, jämn och frisk, samt tillhör en kvinna. Hudvårdsmärkena visade på binära framställningar av hy. Detta mönster fanns även hos hudvårdsanvändarna. Den största skillnaden mellan märkena och användarna var representationen av ojämn eller sjuk hy. Användarna har en större tendens att dela med sig av material som visar icke-ideal hy.