A presente pesquisa teve como objetivo o estudo da Vita Nova de Dante Alighieri, onde o Amor, as musas e outros personagens surgem da mitologia grega. Esse Amor pagão é cristianizado por Dante, que o transforma na figura de Deus. Beatriz passa a ser a Musa de Dante, que é chamada pelo poeta primeiro de gentilissima, depois donna angelo, santa, filósofa e teóloga. No Convívio, pode-se constatar a aproximação de sua deusa à sabedoria filosófica e teológica. Tudo isso se passa pela elaboração da poesia, bem como a Divina Comédia, que são, segundo o autor, alegorias. Foram feitas algumas incursões na Divina Comédia para confirmar tais configurações entrou-se em trechos do Purgatório e do Paraíso. / The purpose of this research was to study Dante Alighieri\'s Vita Nova, where Love, muses, and other characters emerge from the Greek mythology. This pagan love is christianized by Dante, who transforms it into the figure of God. Beatrice becomes Dante\'s muse, who is initially called by him as very gentle lady, then as donna angelo (woman-angel), saint, philosopher and theologian. In Convivio, an approach between his goddess and a philosophical and theological wisdom can be observed. Convivio, as well as The Divine Comedy, are written in poetry and are both, according to the author, allegories.

A presente pesquisa teve como objetivo o estudo da Vita Nova de Dante Alighieri, onde o Amor, as musas e outros personagens surgem da mitologia grega. Esse Amor pagão é cristianizado por Dante, que o transforma na figura de Deus. Beatriz passa a ser a Musa de Dante, que é chamada pelo poeta primeiro de gentilissima, depois donna angelo, santa, filósofa e teóloga. No Convívio, pode-se constatar a aproximação de sua deusa à sabedoria filosófica e teológica. Tudo isso se passa pela elaboração da poesia, bem como a Divina Comédia, que são, segundo o autor, alegorias. Foram feitas algumas incursões na Divina Comédia para confirmar tais configurações entrou-se em trechos do Purgatório e do Paraíso. / The purpose of this research was to study Dante Alighieri\'s Vita Nova, where Love, muses, and other characters emerge from the Greek mythology. This pagan love is christianized by Dante, who transforms it into the figure of God. Beatrice becomes Dante\'s muse, who is initially called by him as very gentle lady, then as donna angelo (woman-angel), saint, philosopher and theologian. In Convivio, an approach between his goddess and a philosophical and theological wisdom can be observed. Convivio, as well as The Divine Comedy, are written in poetry and are both, according to the author, allegories.

「積極生活」與「沉思生活」乃是鄂蘭思想的核心關切，晚年更是致力於研究如何從心靈的活動走向實踐的行動。在眾多心靈能力中，鄂蘭特別看重能避免罪惡的「思考」與分辨對錯的「判斷」，兩者皆與現實政治關聯甚深。然而鄂蘭最終認為「判斷」是「最具政治性的心靈能力」，「思考」則難於政治處境中適用。對此，筆者認為「思考」與「判斷」並非截然對立的兩種能力，事實上兩者有許多相通之處，而真正的差異其實是「標準」與「角色」不同的兩種對話，且從鄂蘭建構「思考」的原型─蘇格拉底─身上亦能發掘許多實踐意義，這將是如何實踐更理想的政治的關鍵。 / “Vita activa” and “vita contemplentiva” are the two main subjects in Arendt’s thought. In her last years, she committed herself to find the path from “mental faculties” to “actions.” In all mental faculties, Arendt paid more attention on the evil-prevented ability called “thinking” and “judging,” which can telling right from wrong, both of them have a lot to do with real politics. But Arendt considered “judging” is “the most political of man’s mental abilities” and “thinking” is not applicable to politics at last. In my point of view, “thinking” and “judging” are not actually two different kind of “ability” but two kind of “conversation,” the difference between them is “standard” and “role”. If we delve into the model of “thinking” in Arendt’s thought –Socrates,– we can find out that there was lots of practical meanings in his actions, those will be the key to make ideal politics practicable.

Pippi Långstrump är en välkänd karaktär som har förgyllt många generationer med sin karismatiska personlighet. Böckerna om Pippi Långstrump har skapat en hel del reaktioner, Framförallt har böckerna skapat kritik kring rasismen kopplat till kolonialismens ideologi. I denna uppsats analyseras Pippi i Söderhavet (Lindgren,1946) utifrån ett raskritiskt perspektiv. Syftet med uppsatsen är att belysa hur rasismen gestaltas i boken samt undersöka enskilda yttranden i massmedia om Pippi Långstrump kopplat till rasism. I uppsatsen undersöks även karaktärerna i boken ur ett vithetskritiskt perspektiv. Metoden är närläsning av Pippi i Söderhavet (Lindgren,1946) med fokus på hur karaktärerna beskrivs i förhållande till rasismen samt hur de enskilda yttrandena i media uppfattar Astrid Lindgrens berättande om Pippi Långstrump. Uppsatsen innehåller även en jämförande analys av boken och de utvalda artiklarna. Analysens slutsatser om Pippi i Söderhavet (Lindgren,1946) landar i att det finns passager som ärrasistiska och är kopplade till kolonialismen. Pippi i Söderhavet (Lindgren,1946) använder sig av kolonialismens ideologi genom att undersåtar är svarta och makthavarna är vita.

<p>Människan beundrar samt strävar efter makt och status som förknippas med mängden pengar man har. Uppfyllelsen av rikedom kräver i vanliga fall stora ansträngningar samt handlingskraft, många väljer dock att ta den enklare vägen genom bedrägerier såsom penningtvätt. Syftet är att lyckas blanda sina svarta pengar med vita pengar. När man har blandat svarta och vita pengar går de till slut inte att urskilja dess ursprung. Detta sker exempelvis genom att inkomsterna förs in i ett legalt företag. Denna typ av brott är dold. Enligt Internationella Valutafonden (IMF) omsätts varje år 2 – 5 % av världens bruttonationalprodukt eller GDP inom den svarta ekonomin. Detta motsvarar 3 tusen miljarder dollar. Det är inte enbart personer och företag i världens länder som är inblandade i hanteringen av de s k. svarta pengarna. Av de 60 rikaste länderna i världen anses 11 vara direkt kriminella. Den svarta marknaden har därför genom sin storlek och omsättning en stor marknadspåverkan.</p><p>Syftet med uppsatsen är att ur empiriskt underlag öka kunskapen om de insatser som används för att förebygga penningtvätt i företag. För att besvara syftet bygger uppsatsen på rättsfall, intervjuer, litteratur m.m. Ur uppsatsen kan man dra slutsatsen att penningtvätt är ett moraliskt brott som är svårt att förebygga. Trots detta försöker myndigheterna å ena sidan att åtgärda detta genom lagar samt kontroller, samtidigt som företag försöker undvika att drabbas av penningtvätt och dess legala efterföljder genom bl.a. internkontroll m.m.</p>

Considering the vita an important vehicle for self-presentation in the process of applying for post-secondary academic positions, this study examined how vita contents are valued by readers of vitae in different academic disciplines.

This thesis in Art History and Visual Science is about values to graffiti and graffiti artist Banksy. I have studied values relating to Banksy´s graffiti images through which context they are placed in and where they are located. I have selected two different images of Banksy as an example on the basis of a transnational phenomenon, where the images that circulate in the public arena by street art and other images and imported into the galleries and consumption market. My conclusion is that the values of the images are based on the context in which each room have its surroundings and that therefore the impression will increase. The public space context, signal availability and the white cube context indicates art, and the commercial context signals goods and items that can be bought. Therefore the values for the images are based on the context in which each room says to the environment and the surrounding impressions accruing to the picture. Hence, when Banksy's images circulate in these three rooms they are received and valued based on which place the pictures are in, based on context and the background ideas you have for the expression.

Denna uppsats åsyftar att utreda huruvida två spelfilmer, Schindler’s List och La vita é Bella kan ageraundervisningsmaterial för årskurs nio på grundskolan utifrån tre teoretiska begrepp som starkt betonas iLGR11, nämligen historiemedvetande, historiebruk samt källkritik. Det medvetna valet att behandla tematFörintelsen baseras på dess relevans i kursplanens centrala innehåll. Utifrån en nära granskning av blandannat narrativ, scener, dialoger och porträttering av karaktärer har det i uppsatsen framkommit att bådaspelfilmerna erbjuder ett stort tolkningsutrymme och fungerar därför väl i undervisningssyfte. Resultatet av studien är att spelfilmerna aktiverar och stimulerar åskådarens historiemedvetande genomatt de ger uttryck för de olika historiebruken som handlar om hur historia brukas, av vem och i vilket syfte.Historiemedvetandet som kan ses som en dubbel tankeoperation, påverkar den information som inskaffasmen blir samtidigt självt påverkat av den inhämtade kunskapen. Den inhämtade kunskapen behöverdäremot granskas ur ett källkritiskt perspektiv för att historiska felaktigheter inte ska tolkas som korrekta.Källkritiken är viktig för att den sentida människan ska kunna tolkas och förstås utifrån hennes egnapremisser. Detta i förlängning påverkar elevens historiemedvetande, då tolkning av det förflutna påverkarförståelsen av samtiden och uppfattningen om framtiden. / <p>Betygsdatum 2019-01-18</p>

Submitted by Marlene Santos (marlene.bc.ufg@gmail.com) on 2016-03-28T17:03:57Z No. of bitstreams: 2 Dissertação - Daniel Silva Barbosa - 2010.pdf: 879082 bytes, checksum: 800259bcd7622263927fedaba1db5363 (MD5) license_rdf: 19874 bytes, checksum: 38cb62ef53e6f513db2fb7e337df6485 (MD5) / Rejected by Luciana Ferreira (lucgeral@gmail.com), reason: - Corrigir os títulos, estão digitados em caixa alta : HANNAH ARENDT E O CASO DA POLÍTICA: do diálogo com a tradição à crítica do social HANNAH ARENDT AND THE DECLINE OF THE POLITICS: of the dialogue with the tradition to the critic of the social - Corrigir a vírgula que falta após o sobrenome do autor e o título digitado em caixa alta: BARBOSA Daniel Silva. HANNAH ARENDT E O CASO DA POLÍTICA: do diálogo com a tradição à crítica do social. 2010. 105 f. Dissertação( Mestrado em Filosofia) - Universidade Federal de Goiás, Goiânia, 2010. on 2016-04-04T13:30:15Z (GMT) / Rejected by Luciana Ferreira (lucgeral@gmail.com), reason: - Corrigir os títulos, estão digitados em caixa alta : HANNAH ARENDT E O CASO DA POLÍTICA: do diálogo com a tradição à crítica do social HANNAH ARENDT AND THE DECLINE OF THE POLITICS: of the dialogue with the tradition to the critic of the social - Corrigir a vírgula que falta após o sobrenome do autor e o título digitado em caixa alta: BARBOSA Daniel Silva. HANNAH ARENDT E O CASO DA POLÍTICA: do diálogo com a tradição à crítica do social. 2010. 105 f. Dissertação( Mestrado em Filosofia) - Universidade Federal de Goiás, Goiânia, 2010. on 2016-04-04T13:30:25Z (GMT) / Submitted by Marlene Santos (marlene.bc.ufg@gmail.com) on 2016-04-04T19:04:58Z No. of bitstreams: 2 license_rdf: 19874 bytes, checksum: 38cb62ef53e6f513db2fb7e337df6485 (MD5) Dissertação - Daniel Silva Barbosa - 2010.pdf: 879082 bytes, checksum: 800259bcd7622263927fedaba1db5363 (MD5) / Approved for entry into archive by Luciana Ferreira (lucgeral@gmail.com) on 2016-04-05T11:01:52Z (GMT) No. of bitstreams: 2 license_rdf: 19874 bytes, checksum: 38cb62ef53e6f513db2fb7e337df6485 (MD5) Dissertação - Daniel Silva Barbosa - 2010.pdf: 879082 bytes, checksum: 800259bcd7622263927fedaba1db5363 (MD5) / Made available in DSpace on 2016-04-05T11:01:52Z (GMT). No. of bitstreams: 2 license_rdf: 19874 bytes, checksum: 38cb62ef53e6f513db2fb7e337df6485 (MD5) Dissertação - Daniel Silva Barbosa - 2010.pdf: 879082 bytes, checksum: 800259bcd7622263927fedaba1db5363 (MD5) Previous issue date: 2010-08-31 / Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior - CAPES / This work examines the configuration of the modern society from the perspective of Hannah Arendt’ conceptions of the rise of society (or the social) and analyzes the repercussion and the consequences of that event for the politics. The emergency of society and the social question deflagrated the decadence of politics, and hence transformed it in the strict sphere of administration and government. In view of this, we reconsidered, of the Arendt’s point of view, the conflict among philosophy and politics, of which our tradition of political thought emerged, whose legacy for the Western was a numberless of prejudices in relation to the politics. We reconsidered yet the secondary character of the vita activa, from that traditional point of view. Such elements were important for the evaluation of our current judgments about politics, to which are added other prejudices originating from our more recent and disastrous political experiences, among the ones the most serious are the totalitarian regimes. These elements constitute the first chapter, whose central point are the Arendt’s dialogue and confrontation with tradition, that constitutes to us the condition sine qua non to think the other problems. Soon afterwards, in the second chapter, we judged pertinent to examine the activities of the vita activa and their location, the real domains where occur these activities, considering that the modern age, when promoting the activity of the labor to the highest dignity, turned stiller inoperative the experiences most esteemed in Antiquity: the political activity of the speech and the action. In the third chapter, in the first session, we examined what we named types of human associations, in order to search elements with which we were able to, in the next session, understand the new organization denominated society or what characterizes the social. The basic question was: what is the social? Where it is located? Another aspect analyzed was the social question that, for Arendt, was putted as main motto of the revolutionary movements in France and finally causes the bankrupt of the only modern attempts of establishing the power and the freedom. The reason for the which we ask about what is the social was linked to our hypothesis according to which the more alienated are ourselves in this sphere less we are capable to distinguish what is and which the sense of the politics and of the freedom – and, more important: what is in question when happens the decline of the politics? Finally, in the fourth and last chapter, we discussed – starting from the indication of the decline of politics and of his topos – the public-political domain: the place, or the non place, of the freedom in the current mass societies. / O trabalho trata da configuração da sociedade moderna, à luz do modo como Hannah Arendt concebe o surgimento da sociedade (ou o social), e analisa a repercussão e consequências desse acontecimento para a política. A emergência da sociedade e da questão social acarretaram o apequenamento da política, e esta foi transformada em administração e governo. Para tanto, reconsideraremos, do ponto de vista arendtiano, o conflito entre a filosofia e a política, do qual surgiu nossa tradição de pensamento político, e cujo legado para o Ocidente foi um sem-número de preconceitos em relação à política. Em segundo lugar, reconsideraremos o caráter secundário da vida ativa, desde aquele ponto de vista tradicional. Isso é válido para ajudar na avaliação dos nossos juízos atuais sobre a política, os quais se somam outros preconceitos oriundos das nossas mais recentes e desastrosas experiências políticas, entre as quais, as mais graves, destacam-se os regimes totalitários. Estes elementos compõem o primeiro capítulo cujo cerne é o diálogo e o confronto arendtiando com a tradição, que constitui, de certa forma, a condição de possibilidade para pensarmos os demais problemas. Em seguida, no segundo capítulo, julgou-se pertinente examinar as atividades da vida ativa e sua localização, os domínios nos quais efetivamente estas se realizavam, visto que a era moderna, ao promover a mais alta dignidade à atividade do trabalho, tornou inoperante mais ainda as experiências pelas quais os antigos tinham a maior estima pela atividade política do discurso e da ação. No último capítulo, na primeira sessão, examinaremos o que estamos denominando de tipos de associações humanas, com o fim de perscrutar elementos com os quais possamos, no item seguinte, buscar compreender a nova organização denominada de sociedade ou o que caracteriza o social. O questionamento de fundo é: o que é o social? Onde se localiza? Como último elemento, analisaremos a questão social que, para Arendt, ao ser posta como mote principal dos movimentos revolucionários de vertente francesa acabou por tornar fracassadas as únicas tentativas modernas de instaurar o poder e a liberdade. A razão pela qual nos perguntamos o que é o social liga-se à nossa hipótese segundo a qual quanto mais nos alienamos nesta esfera menos somos capazes de distinguir o que é e qual o sentido da política, a liberdade, e mais importante: o que coloca em jogo o ocaso da política. Por fim, no quarto e último capítulo discutimos, à luz da indicação do ocaso do político e do seu topos¸ o domínio público–político: o lugar, ou o não lugar, da liberdade nas atuais sociedades de massa.

Människan beundrar samt strävar efter makt och status som förknippas med mängden pengar man har. Uppfyllelsen av rikedom kräver i vanliga fall stora ansträngningar samt handlingskraft, många väljer dock att ta den enklare vägen genom bedrägerier såsom penningtvätt. Syftet är att lyckas blanda sina svarta pengar med vita pengar. När man har blandat svarta och vita pengar går de till slut inte att urskilja dess ursprung. Detta sker exempelvis genom att inkomsterna förs in i ett legalt företag. Denna typ av brott är dold. Enligt Internationella Valutafonden (IMF) omsätts varje år 2 – 5 % av världens bruttonationalprodukt eller GDP inom den svarta ekonomin. Detta motsvarar 3 tusen miljarder dollar. Det är inte enbart personer och företag i världens länder som är inblandade i hanteringen av de s k. svarta pengarna. Av de 60 rikaste länderna i världen anses 11 vara direkt kriminella. Den svarta marknaden har därför genom sin storlek och omsättning en stor marknadspåverkan. Syftet med uppsatsen är att ur empiriskt underlag öka kunskapen om de insatser som används för att förebygga penningtvätt i företag. För att besvara syftet bygger uppsatsen på rättsfall, intervjuer, litteratur m.m. Ur uppsatsen kan man dra slutsatsen att penningtvätt är ett moraliskt brott som är svårt att förebygga. Trots detta försöker myndigheterna å ena sidan att åtgärda detta genom lagar samt kontroller, samtidigt som företag försöker undvika att drabbas av penningtvätt och dess legala efterföljder genom bl.a. internkontroll m.m.