<p>Syftet med denna studie var att beskriva och analysera högskoleadjunkters uppfattningar om den kliniska utbildningen i dagens sjuksköterskeprogram. Som metod valdes intervjuer med tio högskoleadjunkter från fyra högskolor i Mellansverige. Framkomna data analyserades kvalitativt, utifrån von Wrights handlingsteoretiska perspektiv med de fyra determinanterna vilja, plikt, förmåga och möjligheter. Vårt resultat visade att högskoleadjunkternas vilja kunde urskiljas i fem underkategorier som gestaltade sig som vilja att: finnas till för de studerande, påverka utbildningens struktur, göra pedagogiska val, utveckla handledningen, och en vilja att handla beträffande den egna yrkesrollen. De plikter högskoleadjunkterna uppfattade i sin yrkesroll handlade om såväl deras egna inre plikter och förväntningar på sig själva, som förväntningar från de studerande, kollegor och skolledning. Vad högskoleadjunkterna kunde göra för att påverka innehåll och utformning i utbildningen, samt hur de kunde göra för att påverka, visade sig i vårt intervjumaterial i tre underkategorier där högskoleadjunkternas förmåga framkom. En kategori berörde vad och hur de kunde påverka inom skolans ramar och i samarbetet med andra kollegor. En annan kategori berörde vad och hur de kunde påverka utanför skolans område, till exempel ute i verksamheten, på kliniker och avdelningar, samt slutligen deras egen personliga förmåga till handling. De yttre faktorer som visade sig stå utanför högskoleadjunkternas möjligheter att påverka innehåll och utformning i utbildningen var: de styrdokument och lokala utbildningsplaner som respektive högskola arbetade efter, kollegor, andra aktörer ute i klinikerna, ekonomi samt praktiska premisser för utbildningen.</p><p>The aim of this study was to describe and analyse the college teachers understanding of the clinical education in the nursing programme today. Interviews with ten teachers from colleges in the centre of Sweden were used as a method. By using von Wrights “logic of events” theory, and from questions using his determinants wants, duties, abilities and opportunities, we analysed the data qualitatively. Our results showed that we could distinguish the college teacher’s wants in five sub-categories. They were shown as wants to: bee there for the students,’ create influence to the structure of the education, perform pedagogical choices, develop the supervision, and wants to act regarding the structure of there own role, as teachers. The duties that the teachers expected in their role as a teacher were actions regarding: their duties and expectations from within, as from expectations from the students, the colleagues and the head of the college. What the college teacher could perform, to influence the contents and design of the education, and how they could do it, became evident in our data in three sub-categories, where the college teachers possession of ability was shown. One category pointed out was: what and how they could achieve aims within the frames of the school, and in cooperation with their colleagues. Another category pointed out was: what and how they could carry out their aims outside the college, for instance in the wards or in the clinical area setting. Finally they explained their own personal acquisition of ability for action. The external factors, that were shown to be standing outside the adjuncts opportunities to achieve changes in contents and design regarding the education, were the institutional frames and local curriculum for every college, but also colleagues, other actors in the clinical area, economy, and practical teaching premises.</p>

Syftet med denna studie var att beskriva och analysera högskoleadjunkters uppfattningar om den kliniska utbildningen i dagens sjuksköterskeprogram. Som metod valdes intervjuer med tio högskoleadjunkter från fyra högskolor i Mellansverige. Framkomna data analyserades kvalitativt, utifrån von Wrights handlingsteoretiska perspektiv med de fyra determinanterna vilja, plikt, förmåga och möjligheter. Vårt resultat visade att högskoleadjunkternas vilja kunde urskiljas i fem underkategorier som gestaltade sig som vilja att: finnas till för de studerande, påverka utbildningens struktur, göra pedagogiska val, utveckla handledningen, och en vilja att handla beträffande den egna yrkesrollen. De plikter högskoleadjunkterna uppfattade i sin yrkesroll handlade om såväl deras egna inre plikter och förväntningar på sig själva, som förväntningar från de studerande, kollegor och skolledning. Vad högskoleadjunkterna kunde göra för att påverka innehåll och utformning i utbildningen, samt hur de kunde göra för att påverka, visade sig i vårt intervjumaterial i tre underkategorier där högskoleadjunkternas förmåga framkom. En kategori berörde vad och hur de kunde påverka inom skolans ramar och i samarbetet med andra kollegor. En annan kategori berörde vad och hur de kunde påverka utanför skolans område, till exempel ute i verksamheten, på kliniker och avdelningar, samt slutligen deras egen personliga förmåga till handling. De yttre faktorer som visade sig stå utanför högskoleadjunkternas möjligheter att påverka innehåll och utformning i utbildningen var: de styrdokument och lokala utbildningsplaner som respektive högskola arbetade efter, kollegor, andra aktörer ute i klinikerna, ekonomi samt praktiska premisser för utbildningen. The aim of this study was to describe and analyse the college teachers understanding of the clinical education in the nursing programme today. Interviews with ten teachers from colleges in the centre of Sweden were used as a method. By using von Wrights “logic of events” theory, and from questions using his determinants wants, duties, abilities and opportunities, we analysed the data qualitatively. Our results showed that we could distinguish the college teacher’s wants in five sub-categories. They were shown as wants to: bee there for the students,’ create influence to the structure of the education, perform pedagogical choices, develop the supervision, and wants to act regarding the structure of there own role, as teachers. The duties that the teachers expected in their role as a teacher were actions regarding: their duties and expectations from within, as from expectations from the students, the colleagues and the head of the college. What the college teacher could perform, to influence the contents and design of the education, and how they could do it, became evident in our data in three sub-categories, where the college teachers possession of ability was shown. One category pointed out was: what and how they could achieve aims within the frames of the school, and in cooperation with their colleagues. Another category pointed out was: what and how they could carry out their aims outside the college, for instance in the wards or in the clinical area setting. Finally they explained their own personal acquisition of ability for action. The external factors, that were shown to be standing outside the adjuncts opportunities to achieve changes in contents and design regarding the education, were the institutional frames and local curriculum for every college, but also colleagues, other actors in the clinical area, economy, and practical teaching premises.

Syftet med denna undersökning är att studera gymnasieelevers upplevelser och erfarenheter av relationen mellan lärare och elev samt om eleverna upplever att lärare-elevrelationen har någon inverkan på deras motivation till lärande. Uppsatsens empiri grundar sig i fem kvalitativa intervjuer med elever som går det sista året på gymnasiet. Valet av metod baseras på målsättningen att få en djupare förståelse för elevers upplevelser och erfarenheter av lärare-elevrelationer.   Resultatet av undersökningen visar att eleverna har en entydlig uppfattning om hur en lärar-elevrelation bör vara utformad för att en god relation ska kunna utvecklas. Eleverna är eniga om att goda relationer mellan dem och deras lärare påverkar deras lärandemöjligheter. Resultatet visar att eleverna främst vill ha lärare som är personliga, engagerade och förstående så att en god relation mellan parterna kan utvecklas. Eleverna har även en gemensam syn på hur mindre goda relationer mellan lärare och elever kan ta sig i uttryck, vilket anses påverka elevernas motivation till lärande negativt.   Både tidigare forskning och samtliga elever i undersökningen betonar vikten av goda relationer mellan lärare och elev. Resultatet visar att eleverna anser att det är viktigt att utvecklingen av relationen mellan lärare och elev sker både i och utanför klassrummet. Om läraren hälsar och talar med eleverna utanför klassrummet känner de sig sedda och får en upplevelse av att läraren bryr sig om dem som personer och inte endast som elever.

Syftet med min studie är att undersöka hur samarbete mellan lärare/skola och föräldrar till elever med svenska som andraspråk kan byggas upp och bibehållas. Jag har utarbetat följande frågeställningar: •Hur uppfattar och värderar lärare och föräldrar samarbetet? •Vilka hinder mot samarbete kan urskiljas? •Vilka samarbetsformer är mest framgångsrika? Genom kvalitativa intervjuer med en grupp föräldrar till barn som har svenska som andraspråk och deras lärare försöker jag att synliggöra vad som är ett konstruktivt samarbete och hur man kan få till ett sådant. Valet av kvalitativ intervju som metod var för att jag därigenom kan förstå lärares och föräldrars olika tankar och åsikter om mitt valda ämne och utveckla djupare kunskaper som jag kan använda i mitt framtida yrkesliv. I tidigare forskning kan vi utläsa att en bra relation mellan lärare och föräldrar underlättar samarbetet och att lärare måste skapa en relation till föräldrarna med ömsesidig respekt, där läraren verkligen lyssnar och bekräftar föräldrarna. Det framgår i undersökningen att lärare och föräldrar värdesätter relationen dem emellan och att relationen byggs upp och bibehålls genom kontinuerlig personlig kontakt, inte bara genom de vanliga samarbetsformerna som utvecklingssamtal två gånger per läsår, föräldramöten och skriftlig information. Läraren ska finnas till hands och visa att föräldern är viktig. Som teoretisk utgångspunkt använde jag mig av Moira von Wright (2000) som genom att ta del av George H Meads teorier om mänsklig interaktion kommit fram till begreppsparet, relationellt - och punktuellt perspektiv. Jag valde att använda begreppsparet för att analysera mitt empiriska resultat. Genom min analys utifrån begreppsparet, är min slutsats att det relationella perspektivet innefattar de fenomen som leder till ett konstruktivt samarbete mellan lärare och föräldrar.

Syftet är att ta reda på hur förskollärare tolkar och omsätter de läroplansmål som kan kopplas till IKT, där barnenska få tillfälle att kunna utveckla sin förmåga att urskilja samt utforska digital teknik. Studiens frågeställningar är:Hur beskriver förskollärare att de arbetar med IKT i förskolans verksamhet? och Vilka begränsningar beskriverförskollärarna att det finns i deras användning av digital teknik på förskolan? Uppsatsens teoretiska utgångspunktär läroplansteori med Von Wrights determinanter som analysmetod. För att producera empirin till uppsatsengenomfördes åtta semistrukturerade intervjuer, där åtta förskollärare deltog. De genomfördes på fem förskolor itvå kommuner i södra Sverige. Resultatet redovisas i tre teman: Att tolka läroplanen, Att omsätta läroplanen ochBegränsningar som digital teknik kan medföra. Det framkommer en delning av hur förskollärarna tolkar de målsom kan kopplas till IKT. Förskollärarna lyfter fram att de använder den digitala tekniken som ett verktyg för attskapa dokumentation, QR-koder, programmera bluebots samt för att använda sig utav projektorn. Genom attförskollärarna tar del av barnens intresse och nyfikenhet blir de delaktiga i metoderna som används. Förskollärarnatar upp att de blir begränsade när de arbetar med IKT. Däremot har förskollärarna genom samarbete funnitlösningar till att begränsningarna skapar problem.

The topic of this study is one specific area where the tension between instrumental rationality and value rationality becomes prominent: the question whether we have a rational responsibility for nature or not. Such a responsibility cannot be derived from instrumental reason, but it is argued that it can be derived from discourse ethics and communicative rationality. The study begins with an examination of Georg-Henrik von Wright's cultural criticism. It is argued that his subjectivist view of values limits reason to the realm of instrumental rationality. Horkheimer and Adorno's theory of instrumental reason is examined. They claim that instrumental reason, through the negative dialectics of the enlightenment, have created a vacuum with regard to values. Marcuse's anthropological solution to the problem of values, and his theory of an emancipatory science and technology, are examined and rejected as Utopian. The philosophy of Jürgen Habermas is examined, and it is shown how he solves the problem of his predecessors through the dual framework of work and interaction. His hypothesis of three knowledge- constitutive interests is analyzed, and it is concluded that a general theory of communication is needed in order to solve the problem of value rationality. It is shown how Habermas later theory of communicative rationality and discourse ethics overcomes the shortcomings of his earlier theory. It is argued, among other things, that his theory of communicative rationality is compatible with a correspondence theory of truth, ontological realism and epistemological fallibilism. Discourse ethics makes a rational discussion of values and norms possible. It is argued that it solves the problem of value rationality, but without providing a definition of the good or the right. It is shown that revisabilty is an important part of discourse ethics. This is manifested in the hypothetical status of discourse ethics, and in the revisability of the norms proposed. It is argued that we are in fact able to rationally propose a norm, which demands responsibility for nature within the framework of communicative rationality and discourse ethics, although such a norm must be the result of the outcome of a rational discourse and is itself, revisable. / digitalisering@umu