Antalet personer som får diagnosen epilepsi ökar för varje år. Med sjukdomen uppkommer problem som varje person ställs inför. För att vuxna personer med diagnosen epilepsi ska kunna hantera sina problem kan de ta hjälp av copingstrategier. Syftet med studien var att undersöka copingstrategier hos vuxna personer med diagnosen epilepsi. Studien genomfördes som en litteraturstudie där artikelsökning, granskning och urval genomfördes på ett strukturerat och systematiskt tillvägagångsätt. Resultatet grundades på åtta vetenskapliga artiklar. Efter analys av artiklarna framkom tre huvudkategorier: Inre copingstrategier, Yttre copingstrategier och Fördelning och användning av copingstrategier. Inre copingstrategier utmynnade i ytterligare två underkategorier: Kontroll över situationen och Kontroll över känslorna. Resultatet visar att de vanligaste copingstrategierna är anpassning, förnekelse och religion. Resultatet visar även på att liknande copingstrategier används i många olika länder och att skillnader går att finna kring olika användning av copingstrategier hos kvinnor respektive män. Ytterligare forskning kring copingstrategier behövs för att förståelsen kring olika copingstrategier i sin tur ska kunna utmynna i bättre omvårdnad för vuxna personer med diagnosen epilepsi. Detta genom att sjuksköterskan lättare ska kunna vägleda och förstå vuxna personer med diagnosen epilepsi. / The number of people who are diagnosed with epilepsy increases each year and what is more each person stricken by the disease also experiences different issues all related to the illness. To be able handle the problems generated from epilepsy they can use different coping strategies. The aim of this study was to examine coping strategies among adults diagnosed with epilepsy and it was made as a literary study where article search, examination and selection was done according to a structural and methodical approach. The result was based upon eight scholarly articles. After an analysis of the articles three main categories emerged: Internalized coping strategy, external coping strategy and allocation and use of coping strategies. Internalized coping strategy gave rise to two additional lower categories: situation-focused coping and emotion-focused coping. The result shows that the most common coping strategies are adaption, denial and religion. Furthermore it is also shown that similar strategies are used among many countries, whereas there is a difference between men and women. Additional research is needed within this field to increase the knowledge about coping strategies among people with epilepsy. The effect of this knowledge is that it will be easier for nurses to guide and understand people diagnosed with epilepsy.

Bakgrund: Antal fall av diabetes mellitus typ 2 ökar i Sverige samt över hela världen. Okunskap om hur sjukdomen utvecklas och hanteras kan leda till komplikationer och andra sjukdomar. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva vuxna personers erfarenheter av att leva med diabetes mellitus typ 2, samt att beskriva de inkluderade artiklarnas datainsamlingsmetod. Metod: Litteraturstudien har deskriptiv design. Studien inkluderar 12 kvalitativa artiklar funna i databaserna PubMed och Cinahl. Huvudresultat: I analysen av artiklarna framkom kategorier som besvarade vuxna personers erfarenheter av att leva med diabetes mellitus typ 2. Kategorierna var: Erfarenheter av att ha diagnostiseras med diabetes typ 2, Vuxna personers erfarenheter av kontroll och behandling av diabetes typ 2, Erfarenheter av kostförändringar i samband med diabetes typ 2 hos vuxna personer, Erfarenheter av sociala sammanhang hos vuxna personer med diabetes typ 2 och Erfarenheter och hanteringssätt att leva med sin diabetes typ 2. Resultatet reflekterar positiva och negativa erfarenheter i det vardagliga livet i hos personer med diabetes mellitus typ 2. Slutsater: Att få diabetes mellitus typ 2 medförde många olika känslor hos flera informanter. Diabetes påverkade vardagliga livet och krävde förändringar i den drabbades liv. Flera informanter erfor frustation över vården och många erfor stöd från familj och vänner. Rädsla för att drabbas av komplikationer till följd av sin sjukdom och inte få se sina barn växa upp gav motivation till att ta hand om sin sjukdom.

Bakgrund: Under perioden 1980 till 2014 har prevalensen av fetma i världen mer än fördubblats. Samhällets utveckling ses ha en negativ inverkan då konsumtionen av kaloririk mat har ökat samtidigt som graden av fysisk aktivitet har minskat. Fetma klassas som en folksjukdom och kan leda till följdsjukdomar som t.ex. hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes typ 2 och cancer.   Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva vuxna personer med fetmas upplevelse av livskvalitet samt undersöka vilken kvalitet artiklarna hade med fokus på datainsamlingsmetod.   Metod: En litteraturstudie med deskriptiv design som innefattar 12 artiklar, varav tio med kvantitativ ansats och två med kvalitativ ansats.   Huvudresultat: Fetma är ett tillstånd som setts påverka livskvalitén negativt, dessutom har en prevalensökning av psykisk ohälsa i form av ångest och depression setts. Personer med fetma upplevde oftare att de blev diskriminerade och stigmatiserade för sin vikt än normalviktiga och diskriminering påverkade deras psykiska välmående, livskvalitet och livstillfredsställelse negativt. Personer med fetma upplevde sig begränsade i sin vardag samt att deras sociala relationer påverkades negativt, bland annat i form av försämrat stöd från sin omgivning och social isolering.   Slutsatser: Forskning visar att livskvaliteten påverkas negativt hos personer med fetma. De upplever också diskriminering, stigmatisering och påverkan på sociala relationer oftare, och drabbas i större utsträckning av ångest och depressioner än normalviktiga. Genom respektfullt bemötande, förståelse och omtanke kan risken för diskriminering och stigmatisering minskas, och deras autonomi och tilltro till hälso- och sjukvården stärkas. / Background: During the period of 1980 to 2014, the global prevalence of obesity has more than doubled. The societal development is seen to have a negative influence on obesity since the consumption of caloric food has increased while the degree of physical activity has decreased. Obesity is classified as an endemic disease and can cause sequelae such as coronary-artery disease, type 2 diabetes and cancer.   Aim: The aim of the literature study was to describe obese adults' experience of quality of life and to examine the articles' quality with focus on their data collection method.   Method: A literature study with a descriptive design comprised of 12 articles, ten of which has a quantitative design and two whom have a qualitative design.   Main results: Obesity is a condition which is seen to negatively impact quality of life. A prevalence increase in psychiatric illness in the form of anxiety and depression has also been observed. Persons with obesity experienced discrimination and stigmatization more often than normal weight individuals, and discrimination negatively impacted their psychiatric well-being, quality of life and life satisfaction. They also experienced restrictions in their daily lives and a negative impact on their social relationships, including less support from their surroundings and social isolation.   Conclusions: Research shows that the quality of life is negatively affected in obese persons. They experience discrimination, stigmatization and impacted social relationships more often, and are affected in greater occurrence by anxiety and depression than those with normal weight. Through respectful treatment, understanding and consideration the risk of discrimination and stigmatization can be diminished, and their autonomy and trust for the healthcare service be strengthened.

Den psykiska ohälsan bland unga vuxna ökar både nationellt och globalt. Distriktssköterskan har en central roll i hälsofrämjande arbete för befolkningen, och syftet med studien var att undersöka hur distriktssköterskan upplever mötet med unga vuxna med psykisk ohälsa på vårdcentralen. Studien genomfördes med en induktiv kvalitativ ansats. Datainsamling gjordes med hjälp av semi-strukturerade intervjuer av fyra distriktssköterskor på vårdcentraler i en tätort i Hallands län. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys och utmynnade i tre kategorier: Se hela människan, barriärer i mötet och medkänsla och tillit. Distriktssköterskan var mån om att möta varje patients behov och att göra en korrekt bedömning av situationen. Bristen på tid och resurser samt känslan av brister i färdigheter för att möta unga vuxna med psykisk ohälsa nämndes som hinder i många sammanhang under intervjuerna.  Distriktssköterskan upplevde att många unga vuxna kände förtroende för dem och att det fanns ett behov av att få prata om sin situation. De mer erfarna distriktssköterskorna verkade känna sig mer trygga i rollen som en stödjande person, vilket ger implikation om att utbildning i psykisk ohälsa och färdigheter i kommunikation är värdefullt för att känna sig kompetent i att möta och hjälpa dessa patienter. Det behövs mer forskning om vilken roll distriktssköterskan på vårdcentralen kan ha för unga vuxna som kan uppleva psykisk ohälsa samt hur de unga vuxna i sin tur upplever mötet med distriktssköterskan.

Enligt matvaneundersökningar har unga vuxna sämst matvanor. Detta är ett stort hälsoproblem eftersom dåliga matvanor ökar risken för sjukdomar. Trots att allmänheten har goda kunskaper om de svenska kostråden äter de flesta inte efter dem. Ett problem kan ligga i Livsmedelverket oförmåga att nå ut och övertyga allmänheten att äta efter deras kostråd. Förespråkare för populära dieter är däremot bättre på att marknadsföra sig och har fler följare. Frågeställningarna handlade om vilka faktorer som påverkar valet av diet och vilka påverkansfaktorer förespråkare för populära dieter använder sig av vid marknadsföring. Tidigare forskning om dieter och matvanor visar att det finns “medicinska”, “sociala” och “kulturella skäl” som påverkar matvalen, men även andra faktorer som vi har kategoriserat som “personliga” och “övriga skäl”. Metoderna som användes till denna uppsats har varit enkätstudie och kvantitativ textanalys. Urvalet till enkäten har varit ett obundet slumpmässigt urval där populationen var studenter på Högskolan i Gävle. Resultatet från enkäten visar att det fanns sex stycken signifikanta påverkansfaktorer hos studenterna. Dessa var följande: “uppnå specifika mål”, “bli piggare”, “träning”, “bra argument för att dieten fungerar”, “tillgång och utbud” och “gå ner i vikt”. Resultatet från textanalysen visar att de påverkansfaktorer som de populära dieterna använder sig mest av är följande: “förebygga sjukdom eller av medicinska skäl”, “gå ner i vikt” och “bra argument för att dieten fungerar”.

Bakgrund: Idag har smartphones har vuxit fram till att bli nyckelkomponenter inom utbildning och underhållning, samtidigt som det är ett bra verktyg för att kommunicera med vänner och på så sätt främja den psykiska hälsan. Smartphones har också utvecklats så de kan användas som medel för att främja den fysiska hälsan hos individer. Syfte : Syftet var att beskriva hur unga vuxna (18-25 år) upplever hälsofrämjande mobilapplikationer som medel för att främja hälsan. Metod : För att besvara studiens syfte valdes en kvalitativ forskningsdesign med intervjuer. Informanterna bestod av åtta studenter från en Högskola i sydvästra Sverige. Informanterna fick besvara ett tiotal frågor utifrån en frågeguide. Datan samlades in genom snöbollsteknik och det färdiga resultatet framställdes i kategorier med tillhörande underkategorier. Resultat : Resultatet presenterades utifrån följande kategorier: Ökad motivation till  hälsofrämjande aktiviteter , Ointresse för teknik och media och Bristande kunskap och behov med tillhörande underkategorier; Inre motivation samt Yttre motivation. Ointresse och För komplicerat , och slutliget Kunskapskälla och Bristande behov. Informanterna uppgav att det fanns ett ointresse för mobilapplikationer som medel för att främja hälsan, istället fick de motivation och kunskap från sin sociala omgivning samt internet. Implikation : Genom att applicera användarnas åsikter om att förenkla innehållet samtidigt som vidare forskning sker, kan också användandet av mobilapplikationer som hälsofrämjande medel, öka om applikationsutvecklarna lyckas möta användarnas behov.

Introduktion: Uppskattningsvis lider 4-20% av världens vuxna befolkning av tandvårdsrädsla. Rädsla är individens normala emotionella reaktion inför hot eller fara. Rädslan uppväcker en fysiologisk spänning i kroppen som skapar ett kamp- och flyktbeteende hos individen vilket kallas akut stress. Det finns olika metoder för att förebygga och behandla tandvårdsrädsla. Syfte: Att beskriva bakomliggande orsaker till varför tandvårdsrädsla uppstår hos vuxna samt att undersöka om tandvårdsrädsla kan få konsekvenser för den orala hälsan och i så fall vilka konsekvenserna är. Metod: Systematisk litteraturstudie. Resultat: Orsaker: Det har konstaterats att patienter som har upplevt en obehaglig tandvårdssituation uppvisar högre grad av tandvårdsrädsla. Tandvårdsrädsla är multifaktoriell men rädsla för smärta har visat sig vara en central orsak till att tandvårdsrädsla uppstår hos individer. Konsekvenser: Patienter som lider av tandvårdsrädsla besöker tandvården mindre regelbundet och har mindre goda ,vilket påverkar den orala hälsan.

Unga vuxnas psykiska ohälsa har tredubblats de senaste 25 åren och fortsätter att öka. De unga vuxna är själva oroliga för denna extremt ohållbara utveckling som beräknas bli en stor samhällsutmaning. Psykisk ohälsa är ett komplext och tabubelagt ämne som vi sällan pratar om. Kan design vara en ingång för att få människor att känna, uppleva och förstå psykisk ohälsa och dess konsekvenser bättre?   Jag har formgett en kollektion interaktiva artefakter som ger upplevelser av unga vuxnas psykiska ohälsa i hopp om att uppmärksamma ämnet och de faktorer som bidrar till den ökade psykiska ohälsan. / Young adults' mental health has tripled in the last 25 years and continues to increase. The young adults are very concerned about this extremely unsustainable development which is expected to become a major societal challenge. Mental illness is a complex and taboo subject that we rarely talk about , can design help people to feel, experience and understand mental illness and its consequences better? I have designed a collection of interactive artifacts that give experiences of young adults mental illness, hoping to draw attention to the subject and the factors contributing to the increase in mental health

Bakgrund: 25% av den vuxna befolkningen lider av stickrädsla. Hos vissa är rädslan så påtaglig att de väljer att undvika medicinsk behandling. Rädsla är en naturlig reaktion på ett hot som man vill fly ifrån. En starkare typ av rädsla kallas fobi. Sjuksköterskans skyldighet är att bemöta patienters upplevelser med respekt samt att ta hänsyn till dessa i samband med kontakt med stickrädda patienter. Syfte: Syftet med studien var att beskriva vuxna patienters upplevelser av stickrädsla och nålfobi. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på sju kvantitativa och två kvalitativa vetenskapliga artiklar har genomförts. Från analysen av artiklarna sammanställdes tre huvudkategorier. Resultat: De vanligaste förekommande upplevelserna i samband med nålstick hos patienter med stickrädsla och nålfobi är rädsla, ångest, avsky och skam. Det som påverkar dessa upplevelser är bland annat vårdmiljön och hur vårdpersonalen talar till dem. Distraktion och olika strategier kan vara till hjälp för att lindra patienters upplevelser av stickrädsla och nålfobi. Slutsats: Det framkom att stickrädsla och nålfobi är ett relativt vanligt problem inom sjukvården som medför negativa upplevelser och onödigt lidande för patienter. Mer forskning om vuxnas upplevelser kring stickrädsla och nålfobi behövs för att öka medvetenheten hos vårdpersonal.

Bakgrund:  Magnetresonanstomografi (MRT) används inom radiologi och är suverän inom vissa typer av diagnostik. Dock upplever många patienter oro och ångest i samband med MRT-undersökningar, vilket kan leda till avbrutna undersökningar. I röntgensjuksköterskans profession ingår ett ansvar för patienternas trygghet och välbefinnande. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att belysa hur oro och ångest kan minskas hos vuxna patienter vid MRT-undersökningar. Metod: Syftet besvarades med en litteraturstudie med resultat från åtta kvantitativa studier. Sökningarna genomfördes i databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO samt genom manuell sökning. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades. Resultat: Resultatet sorterades till fem kategorier som beskriver Utformning av gantry, Avslappning, Utökad information utöver standardiserad information, Utökad information kombinerat med avslappning och Utökad information kombinerat med avslappning samt introduktion till undersökning och miljö. Konklusion: Utformning av gantry och avslappning samt utökad information, var för sig eller kombinerat, kan minska oro och ångest hos vuxna patienter vid MRT-undersökningar. På så sätt minskas avbrutna undersökningar och kostnadseffektivitet uppnås.