Bakgrund  Övervikt och obesitas är vanligt i hela världen och blir allt vanligare, vilket medför konsekvenser för individen, samhället och vården. Hög vikt är associerat med viktbias och viktstigma, som förekommer i samhällets samtliga arenor. Sjuksköterskan kan möta dessa patienter i alla delar av vården och bör därför besitta kunskap om patientgruppens upplevelser. Det teoretiska ramverket i detta arbete utgörs av Jean Watsons omvårdnadsteori Unitary Caring Science och begreppet Caritas-Veritas.  Syfte  Syftet var att undersöka hur patienter med övervikt och obesitas upplever mötet med hälso- och sjukvården.  Metod  Det här arbetet är en icke-systematisk litteraturöversikt som baseras på 15 vetenskapliga originalartiklar. Strukturerade sökningar utfördes i databaserna PubMed och CINAHL. Alla inkluderade studier har genomgått en kvalitetsgranskning och innehållet har sammanställts i en integrerad analys.  Resultat  Upplevelser av viktstigma framkom i majoriteten av studierna. Olika populationer tycks drabbas i varierande grad, vilket påverkas av ett antal faktorer. Många patienter upplevde viktstigma i vården i form av ett stort fokus på vikt och viktnedgång. Patienterna beskrev även flera sätt som viktstigma i vården påverkade deras psykiska och fysiska hälsa, deras välmående och förhållande till och nyttjande av vården. Systematiska brister i vården identifieras. Flera studier lyfte positiva aspekter av mötet med vården och önskemål från patienterna om hur de skulle vilja bli behandlade.  Slutsats  Viktstigma är genomgående i patienters upplevelser av mötet med vården och får många och omfattande konsekvenser. Resultatet belyser systematiska brister i vården och hur dessa drabbar patienter med övervikt och obesitas. Det framkommer även positiva upplevelser och önskemål från patienternas sida. Reflektion och internkritik inom hälso- och sjukvården är en förutsättning för att de önskemål och förslag som framkommit ska kunna implementeras. / Background  Overweight and obesity are prevalent worldwide and are becoming more common, leading to consequences for the individual, the society, and healthcare. Weight bias and weight stigma are associated with large weight and is present in all of society. Nurses encounter patients with overweight and obesity in all healthcare contexts and should therefore be knowledgeable about the experiences of these patients. The theoretical framework for this paper is Jean Watson’s Unitary Caring Science and the term Caritas-Veritas.  Aim  The aim was to examine how patients who are overweight or obese experience the encounter with healthcare.  Method  This non-systematic literary review is based upon 15 scientific original articles. Structured searches were performed in the databases PubMed and CINAHL. All included articles have undergone a quality assessment and the results have been compiled in an integrated analysis.  Results  Experiences of weight stigma appeared in most of the studies. Various populations seem to experience weight stigma differently and several factors appear to contribute to this. Across several studies, patients experienced that weight stigma manifested as a large focus on weight management and weight loss within healthcare. Patients also described different ways that weight stigma affected their psychological and physical health, their well-being, their relationship with healthcare and their proneness to seek care. Systematic shortages within the healthcare system are identified. Several studies highlight positive aspects of the encounter with healthcare and how the patients wish to be treated.  Conclusions  Weight stigma is present in all areas of healthcare and has extensive consequences for the patient. Systematic shortcomings in the healthcare system and how they affect overweight and obese people are identified. There are mentions of positive patient experiences as well as wishes. Reflection and internal criticism are necessary for implementation of these wishes and suggestions.

Bakgrund  Övervikt karaktäriseras som ett BMI inom intervallet 25–30, och obesitas diagnosticeras vid ett BMI över 30. Enligt WHO är cirka 1,5 miljarder vuxna överviktiga och över 500 miljoner vuxna uppfyller kriterierna för obesitas. Tidigare forskning påvisar att stigmatisering av denna patientgrupp förekommer inom hälso- och sjukvård. Därmed finns behov av ytterligare forskning kring överviktiga och obesa patienters erfarenheter av viktrelaterad stigma inom hälso- och sjukvård. Syfte  Syftet var att beskriva överviktiga och obesa patienters upplevelse av viktstigma i mötet med Hälso- och sjukvård. Metod  Studien är utförd i form av en icke-systematisk litteraturöversikt. Resultatet baserades på 16 vetenskapliga originalartiklar. Samtliga artiklar hämtades från databaserna CINAHL och PubMed. Kvaliteten på de valda artiklarna granskades med hjälp av Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet. Vid analys och sammanställning av resultatet användes integrerad analys, vilket resulterade i tre huvudkategorier. Resultat  Resultatet belyste överviktiga och obesa patienter upplevelser av viktrelaterad stigmatisering inom hälso- och sjukvård. Tre huvudkategorier identifierades; Patienternas upplevelse av kommunikation, Patienternas upplevelse av påverkan på vårdkvalitet, samt Negativa känslor som konsekvens av viktstigma. Utifrån huvudkategorierna formulerades sex underkategorier; Kommunikationsbarriärer, Personcentrerat bemötande, Nedsättande bemötande, Felaktigt vårdfokus, samt Vårdbarriärer. Slutsats Denna studie visade på att överviktiga och obesa patienter upplever stigmatisering i mötet med hälso- och sjukvård, vilket kan leda till lidande och misstro inför sjukvården. Det framkom även att denna patientgrupp upplever att det finns en osäkerhet bland vårdpersonal kring hur viktfrågor ska tas upp med patienten. Då stigmatisering resulterar i ökad risk för vårdfel och försämrad hälsa inom denna patientgrupp, samt utgör hinder för att bedriva personcentrerad omvårdnad är det av vikt att ett förbättringsarbete sker inom detta område. / Background  Overweight is categorized as a BMI between 25-30, while obesity is diagnosed in patients with a BMI over 30. About 1.5 billion adults are overweight and over 500 million are obese. Studies show that this patient group experiences stigmatization when in contact with health care, and therefore further research of overweight and obese patient’s experiences of weight-related stigma in the health care system is needed. Aim  The aim of this study was to describe overweight and obese patients' experiences of weight-related stigma in the health care system. Method  The method used to conduct the study was a non-systematic literature review. The result was based on 16 scientific original articles. The articles have been obtained from the databases CINAHL and PubMed. The quality of the articles has been externally reviewed based on Sophiahemmet University's assessment basis for scientific classification and quality. The data was compiled and analysed through an integrated data analysis, which resulted in three main categories. Results  The results illustrated overweight and obese patients’ experiences of weight-related stigma in healthcare. Three main categories were identified: Patients' experiences of communication, Patients’ experiences of impact on quality of health care, and Negative emotions as a consequence of weight-related stigma. As subcategories six themes were identified: Communication barriers, Person-centred treatment, Derogatory treatment, Incorrect focus of care and Barriers to health care. Conclusions  This essay showed that there is stigma against this category of patients, which can lead to suffering and mistrust against the health care system among these patients. The study also showed that overweight and obese patients experience an uncertainty among health care providers about how weight related issues should be addressed with the patient. Because of the increased risk of care errors, as well as negative impact on health and person-centred care associated with weight-related stigma, this is an area in need of improvement.

No description available.

The study is about how home and consumer teachers perceive weight stigmatization among students in lower secondary education when the physical development is ongoing and the students are affected by, among other things, each other, and ideals. In Sweden, the ideal of thinness is the norm. Previous research shows that weight stigma occurs in most settings. One of the most common stereotypical prejudices is that overweight individuals eat a lot. Therefore, a survey was conducted on whether the teachers perceived that student carried out weight stigmatization in connection with a topic that deals with cooking. This was done by conducting five semi-structural in-depth interviews with teachers who were working with home- and consumer studies at a lower secondary school in Sweden at the time of the interviews. A thematic analysis was made of the interview material, which was analyzed using the stigma theory. The respondents perceived that there is less weight stigma than expected given the previous research. According to the respondents, the education of teachers was perceived to be deficient in the subject of weight stigmatization. Lack of education about the subject affects knowledge about it and in turn the weight stigma becomes unclear. / Studien handlar om hur lärare i hem- och konsumentkunskap uppfattar viktstigmatisering bland elever i högstadiet då den kroppsliga utvecklingen pågåroch eleverna påverkas bland annat av varandra och ideal. I Sverige är smalhetsidealet normen. Tidigare forskning visar att viktstigmatisering sker i de flesta miljöer. En av de vanligaste stereotypiska fördomarna är att överviktiga individer äter mycket. Därför gjordes en undersökning om hur lärare uppfattade att elever utförde viktstigmatisering i samband med ett ämne som handlar om matlagning. Detta gjordes genom att göra fem semi-strukturella djupintervjue rmed hem- och konsumentkunskaps-lärare som arbetade som det på högstadiet i Sverige vid tiden för intervjuerna. Av intervjumaterialet gjordes en tematisk analys som analyserades med hjälp av stigmateorin. Respondenterna uppfattade att det förekommer mindre viktstigmatisering än vad som förväntats med tanke på den tidigare forskningen. Undervisningen för hem- och konsumentkunskapslärare uppfattades vara bristfällig i ämnet viktstigmatisering enligt respondenterna. Bristande undervisning om ämnet påverkar kunskapen om det och i sin tur blir viktstigmatiseringen otydlig.

No description available.

No description available.

No description available.

Study One aimed to provide a current understanding of pupils’ attitudes towards people who are overweight and the prevalence and significance of weight-based unkindness in school. Methods: The study followed a mixed method, sequential qualitative and quantitative research design. Part One of the study used exploratory focus groups to ascertain that weight-based unkindness was a valid concern for children and young people, when compared against unkindness of other content. The focus group also ensured that the vignettes used in the survey (Part Two) were ecologically valid. Part Two included an existing measure of weight-stigma (attitude scale) and three sets of vignette-based questions to measure pupils’ perceptions of the frequency and severity of different incidents of unkindness. Part Two, was administered to 214 participants via a computerised survey. Results: The majority of pupils (61%) judged the overweight characters to be the least accepted. Participants also perceived significantly greater hurt, anger, embarrassment and humour to follow episodes of weight-based unkindness. Study Two aimed to better understand why, how and what is ‘different’ about pupils’ understanding of weight-based unkindness when compared to other types of unkindness. Methods: This study adopted an explorative approach to hear the lived experiences of six teachers and 29 children in two South West Primary Schools. Data was collected via semi-structured interviews, administered through focus groups (pupils) and paired interviews (teachers). Data was analysed using latent thematic analysis (Braun & Clarke, 2006). Results: The study found that pupils used the language of personal choice to attribute personal responsibility to overweight CYP, whilst teachers attributed this blame to their parents. Teachers espoused acceptance for the overweight whilst their behaviours implicitly reinforced the ‘thin-ideal’. Key findings are discussed from a theoretical perspective and their implication for supporting attitude change is highlighted.

La problématique de l’excès de poids représente un enjeu de santé publique. En effet, l’obésité, et, en premier lieu, le surpoids, concerneraient (à eux deux) 45% de la population française. Au-delà de facteurs génétiques, hormonaux et socio-économiques, les habitudes de vie des personnes (i.e., alimentation, dépenses énergétiques, etc.) sont souvent mentionnées pour expliquer l’origine d’un telle pathologie. Or, si ces premiers facteurs trouvent un appui scientifique, les habitudes de vie sont, quant à elle, peu documentées et relèveraient davantage du mythe. Néanmoins, les travaux menés en psychologie sociale ont démontré que, parfois, le mythe peut devenir réalité… En effet, les recherches réalisées sur le phénomène de menace du stéréotype ont permis de montrer que les stéréotypes négatifs dont certains groupes sociaux sont la cible peuvent nuire à leurs comportements dans un sens conforme à ces stéréotypes. Plus précisément, par peur de confirmer un stéréotype négatif à l’égard de leur groupe social, des membres peuvent être paradoxalement conduit à émettre des comportements consistants avec ce stéréotype, dans un contexte où ce dernier est saillant et applicable. Le présent travail visait, par conséquent, à mettre en exergue l’impact de la stigmatisation relative au poids sur les conduites alimentaires des personnes en surcharge pondérale vivant en France. Pour ce faire, 633 personnes en surpoids/obèses et 1278 normopondérés ont participé aux six expérimentations (et cinq pré-tests) présentées dans cette thèse. Dans un premier temps, nous nous sommes assurés de l’existence d’une stigmatisation relative au poids en France, et nous nous sommes attachés à étudier son contenu. Dans un second temps, nous nous sommes intéressés au ressenti des personnes obèses face à cette stigmatisation, en terme de vécu, fréquence, stratégies de coping mises en œuvre pour y faire face, bien-être psychologique et comportements de santé (e.g., alimentation, activité physique, etc.). In fine, à travers le phénomène de menace du stéréotype, nous avons examiné les effets de cette stigmatisation relative au poids sur les intentions/comportements alimentaires d’une population normopondérée et en excès de poids. Les résultats de ces études ont, tout d’abord, permis de montrer qu’il existait bien une stigmatisation relative au poids en France. Cette stigmatisation attribuait notamment de mauvaises habitudes alimentaires et un manque d’activités physiques aux individus en excès de poids. Ensuite, nous avons démontré que le vécu de stigmatisation relative au poids de personnes obèses et leurs stratégies de coping adoptées pour y faire face corrélaient avec un faible bien-être psychologique, un fort niveau d’impulsivité et des comportements alimentaires inadaptés. Pour finir, nous avons mis en évidence que, dans certaines situations, cette stigmatisation relative au poids, via le phénomène de menace du stéréotype, conduisait des personnes en surpoids à consommer davantage d’aliments caloriques. Ces résultats sont discutés au regard de la littérature portant sur la menace du stéréotype, notamment auprès des personnes en surpoids. Des pistes de recherches et d’interventions, pour diminuer les effets délétères de la stigmatisation relative au poids et ceux du phénomène de menace du stéréotype qui en résulte, sont également proposées. / Excessive weight is a public health issue. In fact, obesity and overweight affect around 45% of the French population.Beyond genetics, hormonal and social economics factors, lifestyle (i.e., feeding, physical exercise, etc.) is often cited as a possible cause of the disease. However, if these initial factors find scientific supports, way of life, however, is hardly substantiated and would rather reflect a myth. Nevertheless, social psychology has demonstrated that the myth can sometimes become reality… Indeed, research on the stereotype threat phenomenon shows that members of social groups can be harmed by negative stereotypes. More precisely, even if they fear it, individuals can adopt behaviours consistent with these activated and applicable stereotypes. Therefore, the present work aimed to highlight the impact of weight stigma on the French overweight people’s eating behaviours. To this end, 633 overweight/obese people and 1278 normal-weight people took part in the six experiments (and five pre-tests) presented in this thesis. Firstly, we ensured that the French weight stigma exists and we explored its content. Secondly, we took an interest in obese people’s feelings and how they were dealing with the weight stigma in terms of real-life experiences, frequency, coping strategies, psychological well-being and healthy behaviours (e.g., feeding, physical activity, etc.). Thirdly, through the stereotype threat phenomenon, we examined the effects of this weight stigma on the eating intentions/behaviours for normal-weight and overweight people. First, the results showed the existence of weight stigma in France. Poor eating habits and physical inactivity are attributed mostly to overweight people. Then, we demonstrated that obese people’s weight stigma experiences and their coping strategies correlated with a low psychological well-being, a high level of impulsiveness and inappropriate eating behaviours. Finally, according to stereotype threat, we provided experimental evidence that weight stigma can lead overweight people to consume more high-calorie food in certain circumstances. These results will be discussed with regard to the stereotype threat literature, and particularly studies related to overweight people. Suggestions for further research and possible interventions to reduce or eliminate the harmful effects of stereotype threat resulting of weigh stigma will also be proposed

Den här studien använder sig av en Multimodal Kritisk Diskursanalys (MCDA) för att undersöka hur reality-showen Biggest Loser Sverige 2018 framställer överviktiga. Syftet med studien är att analysera hur seriens finalister framställs när dem är överviktiga respektive när dem är normalviktiga, samt undersöka ifall viktstigmatiserade attityder kommer till uttryck i programmet. Studiens teoretiska ramverk utgår från fältet hälsokommunikation, med fokus på stigmatiseringsteorin och stigmatiseringsprocessen. I analysen undersöks utvalda delar av Biggest Loser Sverige 2018 utifrån olika analysbegrepp hämtade från MCDA. Analysresultatet visar att programmet innehåller viktstigmatiserade attityder genom att finalisterna som överviktiga framställs som olyckliga och lata, iklädda för tighta kläder och ätandes ohälsosam mat. Dessutom filmas de utifrån kameravinklar som gör att deras kroppar ser större ut, samtidigt som ljussättningen är mörk och dyster. När finalisterna är normalviktiga framställs dem som lyckliga, självsäkra och iklädda figursydda kläder. De filmas dessutom utifrån kameravinklar som gör att deras kroppar ser mindre ut, tillsammans med en ljus ljussättning som framhäver deras kroppar på ett exklusivt sätt. Avslutningsvis i studien diskuteras hur den stora skillnaden i framställandet av finalisterna skapar viktstigmatiserade attityder genom att ge en diskriminerande bild av överviktiga människor. / This study uses a Multimodal Critical Discourse Analysis (MCDA) to investigate how the reality-show Biggest Loser Sweden 2018 presents obesity. The purpose of the study is to analyze how the finalists of the series are presented as obese and non-obese, as well as investigate if weight-stigmatized attitudes are being expressed in the program. The theoretical framework of the study is based on the field of health communication, focusing on the stigmatization theory and the stigmatization process. The analysis examines selected parts of Biggest Loser Sweden 2018 based on various analytical concepts. The analysis results shows that the program contains weith stigmatized attitudes, by portaying the finalists as miserable and lazy, dressed in inappropriately fitting clothing and eating unhealthy food. Additionally, they are being filmed from unflattering wiews that makes their bodys look bigger, with a dark lightning. When the finalists are normalweighted, they are being presented as happy, confident and with close-fitting clothes. They are also being filmed from angles that make their bodys look smaller, and with a lightning that emphasizes their bodies in an exclusive way. In conclusion, the study discusses how the big difference in the presentation of the finalists may promote weight-stigmatized attitudes by giving a discriminatory picture of overweight people.