No description available.

The purpose of this study was to increase knowledge about how teachers view the importance of reading lessons in year one. The study also examined how teachers practically work with reading homework and how these teachers felt that it benefited the students' reading development. The study was conducted using semi-structured qualitative interviews with eight teachers working in primary school. All teachers who participated in the study are certifiedteachers to teach Swedish in primary school. The study is based on the socio-cultural perspective and pragmatism. Which means that students learn best in connection between theory and practice and where language is in focus. The results showed that the teachers who participated agreed that the ultimate purpose of the reading homework is to increase the students' reading fluency with the help of mass training. The teachers consider the reading homework necessary in year one. Repetitive reading is presented as an important aspect in students' early reading learning by both research and teachers. Reasons why teachers choose to work with reading homework differ somewhat. But the time aspect in school is something that teachers are critical of. The result shows that the teachers mean a certain reading must take place at home. Because of this the reading homework is considered a good aid by the teachers.

Detta examensarbete syftar till att undersöka elevers upplevelser av en biologilektion i en autentisk miljö utomhus. Frågeställningarna är följande:Hur upplever en elevgrupp att ha en lektion med fokus på biologi i autentisk miljö utomhus. Hur gynnas en elevgrupp i sin kunskapsprocess av en lektion i utomhusmiljö om maskrosenslivscykel. I litteraturen och forskningsresultat finns inte mycket material som utgår ifrån elevperspektivet. Detta gjorde att jag valde att undersöka elevernas perspektiv på utomhuspedagogik med inriktning på biologi. För att kunna svara på frågeställningarna genomfördes semistruktureradeintervjuer med 8 elever i direkt anslutning till en lektion. Metoderna i examensarbetet är deltagande observation utifrån en lektion i ämnet biologi med utomhuspedagogik. Efter lektionen utfördes semistrukturerade intervjuer med 8 elever som deltog i lektionen. Genomförandet av biologilektionen hölls utomhus på skolgården där det växer mycket maskrosor. Rapporten är relevant eftersom undersökningarna bygger på elevernas upplevelser av en lektion baserad på utomhuspedagogik. Resultatet visar att eleverna uppskattade att lektionen utfördes utomhus och att de hade fått med sig mycket från lektionen om maskrosens livscykel. Eleverna visade en stor nyfikenhet i naturen och de uppskattade även att få röra sig mer än vad de brukar göra under en inomhuslektion. I intervjuerna berättade en av eleverna även att det var bra att kunna söka upp de saker i naturen som lektionen handlar om, när lektionen är stationerad utomhus. Det tolkade resultatet visade tydligt att eleverna var aktiverade av att vi befann oss i den naturliga miljön för maskrosorna och att de stimulerades av att vi vistades utomhus. Diskussionen handlar om att en viss frihet infinner sig av att lektionen utförs utomhus. Eleverna fick själva avgöra om de skulle springa och hämta sin maskros eller gå i lugn takt, hade detta varit i inomhusmiljö hade de ej fått den friheten där det är regler som avgör att de inte får springa till exempel. Vad som även framgår är att eleverna blev delaktiga och upplevelserna de gjorde i utomhusmiljön väckte deras nyfikenhet att vilja lära sig mer om maskrosen.

Where do beginner readers read in the English, mainstream primary school and where could they read? Emma Jane Dyer This thesis explores design for the beginner reader in Year One by evaluating existing spaces in the English primary school and imagining new ones. Three significant gaps identified in the literature of reading, the teaching of reading and school design are addressed: the impact of reading pedagogies, practices and routines on spatial arrangements for beginner readers inside and beyond the classroom; a theoretical understanding of the physical, bodily and sensory experience of the beginner reader; and the design of reading spaces by teaching staff. The study uses a design-oriented research methodology and framework proposed by Fällman. A designed artefact is a required outcome of the research: in this case, a child-sized, semi-enclosed book corner known as a nook. The research was organized in three phases. First, an initial design for the nook was created, based on multi-disciplinary, theoretical research about reading, school design and architecture. Secondly, empirical research using observation, pupil-led tours and interviews was undertaken in seven primary schools to determine the types of spaces where readers read: spaces that were often unsuitable for their needs. Thirdly, as a response to the findings of phases one and two, the nook was reconceived to offer a practical solution to poorly-designed furniture for reading in schools and to provoke further research about the ideal qualities of spaces for the beginner reader. The study demonstrates how the experience of the individual reader is affected by choices made about the national curriculum; by the size of schools and the spaces within them where readers can learn; by the design of classrooms by teachers; and by regulatory standards for teaching and non-teaching spaces. In developing a methodology that can stimulate and facilitate communication between architects, educators, policy-makers and readers, this thesis offers a valuable contribution to the ongoing challenge of improving school design for practitioners and pupils.