Previous research has indicated that approximately 25% of the 30,000 youths emancipated from foster care each year experience negative outcomes including poor education attainment, limited employment opportunities, homelessness, lack of access to healthcare, and poor social networks. Despite the existence of federal legislation that requires foster care agencies to assist foster youths to make the transition to independent living, research has revealed that the current transitional planning process is not effective. There is a gap in the current literature regarding qualitative research on youths' shared experiences of the transitional planning process as they transit out of foster care. This study examined youths' experiences with the transitional planning process and the degree to which the plan mitigated homelessness after emancipation. The study employed a descriptive phenomenological approach. Participants were 10 youths age 18 to 21 who emancipated from the Department of Human Services, Children and Youth in Philadelphia, Pennsylvania, foster care system within the past 3 years. Purposive sampling was used to recruit participants and semistructured interviews were used collect the data. Social capital theory was used to guide the study. Data were inductively analyzed with management assistance from NVivo software. Results indicated that participants experienced challenges during transition in housing, education attainment, employment, physical or mental health, and finding mentors and continuing support. Participants offered suggestions for improving the transition planning process. Findings from this study can be used to enhance social change initiatives by providing insight into what youths need to better prepare them for independent living.

<p>This study is based on an examination of students’ habits of using the Internet in formal and informal environments. The focus within this study is on what kind of activities students use the Internet for and how and if their teacher connect the students actual usage of the Internet to base the education in school on it. What we have discovered in this report is that the student in this examination uses the Internet as a tool for communicative and entertaining purposes. Though, the use of the Internet is different depending on which physical environment it is situated in. Our method for this study was based on forms for the students (two classes) to fill in and interviews with two elementary teachers</p>

<p><strong>Sammanfattning: </strong>Syftet med denna uppsats är att överordnat utveckla en förståelse om ungdomar i marginaliserade grupper, i detta fall ungdomar som bor och lever inom Rosengårds gränser. Frågorna vi valt för att få uppnå syftet är; Hur påverkas utvecklingen av den egna självbilden bland ungdomarna, i samband med nära relationer till den egna familjen? Hur påverkas ungdomarnas situation utifrån de fördomar som finns i det konventionella samhället? Samt beror polariseringen av gemenskapen inom området på segregering?Metoden vi använder för att illustrera syftet är av en kvalitativ ansats där det empiriska materialet består av intervjuer med 8 ungdomar från stadsdelen Rosengård.</p><p>I Studiens teoretiska del har tre teoretiska ramar använts, Social kontrollteori, identitetsteori samt habitusteori.</p><p>Resultatet i denna studie påvisar att alla ungdomarna har väldigt låga sociala band till det konventionella samhället. Informanterna påvisade dock en väldigt stor grad av respekt för föräldrarnas moral samt en låg grad av avvikande beteende. Många av de vi intervjuade hade stora framtidsplaner och skolan var enligt våra informanter något som var viktig för dem. Det fanns även enligt våra informanter en stor gemenskap inom Rosengård som bidrog till både för och nackdelar, fördelarna var att man kände att man tillhörde något eller någon och nackdelarna var den stämplingen ungdomarna fick av andra från det konventionella samhället. De flesta informanter fann sig inneha en ”dubbel identitet”. De talade mycket om att de bland vissa sågs som invandrare och bland andra som svenskar.</p><p>Slutsatsen i denna uppsats är att ungdomarnas självbild påverkas genom den goda relationen till familjen. Detta yttrar sig på så vis att ungdomarna lär sig att inneha värderingar och normer som i viss mån kan skilja sig från det konventionella samhällets normer och värderingar. Ungdomarna vi intervjuade befann sig i en situation som gav de svårigheter i att klara av vissa aspekter inom livet så som skola. Eftersom de allt som oftast kände sig diskriminerade av det konventionella samhället kände vissa av de att de inte passade in bland ”svenskar” och att svenskar var annorlunda och ”konstiga”. Många av våra informanter talade även om en stor gemenskap inom förorten, denna gemenskap berodde till stora delar på segregeringen. Ju större segregering och smutskastning av Rosengård desto större och starkare verkare gemenskapen bli.</p>

<p>The purpose is to improve IKEA´s understanding of how their target group of 12 to 18 years old boys and girls thinks when they visit the showrooms in the department stores. What make them enter the showrooms? Is it the colours, the furniture or the whole concept? How are they inspired to furnish their own room? Do they get ideas from the showrooms or are they looking for a specific furniture? These types of questions have increased young people´s interest for design and decoration over the last decade. It transpires with help from an article written by Vittorio Girotto and Michel Gonzalez how children are influenced in an early age by their own temperament and their natural surroundings. Children reasons and acts according to what they believe adults would have done in a similar situation.The methods that have been used during this project are interviews, surveys, observations, hypothetical persona, persona and ABL (IKEA´s own method). ABL in English stands for “Activity”, “Need” and “Solution”. With help from these methods and articles shows that it is the parents who have the greatest influence on children and youths how they choose to furnish and decorate their room. In the result of this report it is shown what youths think of the existing showrooms and even suggestions how the target group could interact with the showrooms. Suggestion for a “Theme” have been created with help from persona models, observations and interviews based on the target groups own answers. Here you can read what youths think of the existing showrooms, what is missing and what can be improved.</p>

<p>ÖREBRO UNIVERSITY</p><p>Department of Behavioural, Social and Legal Sciences Programme in social care oriented towards social pedagogy C-essay, Social Work, 41-60 p</p><p>Autumn term 2005 Social Work in School A qualitative study influenced by youths experiences and needs.</p><p>Authors: Pernilla Abrahamsson & Sandra Liljemark</p><p>Tutor: Marianne Freyne-Lindhagen</p><p>Abstract</p><p>The aim with this study is to investigate young adult´s experiences and need of social work in school, and a qualitative method was used to take part of their experiences. Groupquestionnaires with open questions was formed and three year one classes in uppersecondary school participated. In the process of making the questions a testquestionnaire was tested with one of the three classes as particpants. Information has also been collected throug an interview over the phone with the school´s welfare officer, and the school´s policy dokuments have been read. Social work in schools is mentioned in the study as preventive measures with youths when it comes to bullying, alcohol, drugs, sex and coexistance and tobacco. The concept youths include individuals born in 1989 and the year they was born was chosen in the study instead of a specific age to include youths who are not yet sixteen and to exclude the ones who are born earlier. The main questions are: What kind of experiences do yoths have of social work in school? What kind of need do youths have of social work in school? The result show the respondents experiences and needs of social work in school throug quotation and the answers. The result is also illustrated throug two diagrams which show the questionnaires frequence of answer. There is a need of social work in the uppersecondary school, and the need of it is not more then what the school today can offer. The respondents had the oppotunity to freely be able to express their opinion of social work in school, but the result shows that the youths who participated do not have the interest to give their opinion in the subject. This emerge throug answers with few words and a high frequence of “don´t know”-answers in many of the questions in the questionnaire. The analysis and discussion in this study opens up for new questions that can be used as further research. Key words: social work in school, youths</p> / <p>ÖREBRO UNIVERSITET</p><p>Institutionen för beteende, social och rättsvetenskap Sociala Omsorgsprogrammet, 140 p Socialt arbete C, 10 p</p><p>Socialt arbete i skolan En kvalitativ enkätstudie utifrån ungdomars upplevelser och behov.</p><p>Författare: Pernilla Abrahamsson, Sandra Liljemark Handledare: Marianne Freyne-Lindhagen</p><p>Sammanfattning</p><p>Studiens syfte var att undersöka ungdomars upplevelser och behov av socialt arbete i skolan och en kvalitativ ansats valdes för att ta del av deras upplevelser. Tre 1-årsklasser på gymnasiet deltog i undersökningen och som metod användes gruppenkäter med öppna frågor. I det inledande utförandet av enkätfrågorna genomfördes en testenkät med en av de tre klasserna. Empiri har även inhämtats från skolans kurator genom telefonintervju och skolans policydokument. I studien benämns socialt arbete i skolan som preventivt arbete med ungdomar såsom mobbning, alkohol, sex och samlevnad, narkotika och tobak. Socialt arbete i skolan benämns även utifrån skolkuratorns arbetsuppgifter som exempelvis stödsamtal. Begreppet ungdomar innefattar i studien individer födda 1989. Årgång valdes istället för specifik ålder för att få med de ungdomar som ännu inte fyllt 16 år och kunna utesluta de som var födda tidigare. Studiens huvudfrågor är: Vad har ungdomar för upplevelser och erfarenheter av socialt arbete i skolan? Vad har ungdomar för behov av socialt arbete i skolan? Resultatet visar respondenternas upplevelser och behov av socialt arbete genom citat och sammanställning av svar. Resultatet illustreras även genom två diagram som visar enkätundersökningens svarsfrekvens. Det finns ett behov av socialt arbete i den aktuella gymnasieskolan och behovet är inte mer än vad skolan idag kan erbjuda. Respondenterna gavs möjlighet att fritt kunna uttrycka sina åsikter gällande socialt arbete i skolan men resultatet tyder på att de ungdomar som deltog inte har intresse av att ge sin åsikt i ämnet. Detta framkommer genom fåordiga svar och en hög frekvens av ”vet ej” på många av enkätens frågor. Studiens analys och diskussion öppnar för nya frågor som eventuellt kan användas för vidare forskning.</p>

<p>Abstract</p><p>Title: To work or not to work, an essay about information and inspiration on www.ams.se.</p><p>Number of pages: 39</p><p>Author: Ann Höglund</p><p>Tutor: Peder Hård af Segerstad</p><p>Course: Media and communication Studies D</p><p>Period: Fall 2005</p><p>University: Uppsala University, Department of information science, Division of Media and Communication</p><p>Purpose/Aim: To investigate the frequency of ethos, logos and pathos in the work-guides on www.ams.se, and study how they match the needs of the respondents in the essay-interviews.</p><p>Method/Material: To investigate the needs and wishes for information I have made three group-interviews with university students. In order to analyse the texts and films on www.ams.se I have used tools from the modern rhetoric analysis. In the last part of my analysis I compared the results of the rhetoric analysis and the requests from the interviews to see if and how they match.</p><p>Main Results: The respondents requested inspiration for their future work lives, and information that could de-dramatize the image of working. The texts on www.ams.se</p><p>consist mostly of facts, while the films made a slightly more emotional contribution to the image of the occupation. The films showing relaxed and satisfied people can be seen as a way to de-dramatize the image of working-life. The people in the films offer the viewer a personal perspective on the job, and the texts present facts and information that might be used for further research.</p><p>Key words: AMS, working life, information, inspiration, youths, ethos, logos, pathos.</p>

Denna uppsats är gjord på uppdrag av Tidningsutgivarnas organisation Tidningen i skolan och grundas på en kvantitativ enkätundersökning. Uppsatsen syftar till att försöka svara på den övergripande frågan ”Vilka attityder har värmländska ungdomar till lokaltidningen?” Enkäten ställde frågor om bakgrund, medievanor, och respondentens förväntningar på framtiden. Målgruppen avgränsades till gymnasieelever, och enkäten delades ut och samlades in under ett och samma besök i klasserna. De värmländska ungdomarna har generellt sett en relativt positiv bild av lokaltidningar. De allra flesta tror att de själva kommer att prenumerera någon gång i framtiden. Samtidigt visar resultaten att målgruppen spår lokaltidningarna en framtida nergång. Idag är det teven som är det främsta mediet för nyheter. Lokaltidningarna hamnar på en andraplats på samma lista. Får ungdomarna titta tio år in i framtiden tror de fortfarande att det är teven som är det främsta nyhetsmediet. Lokaltidningarna tappar på bekostnad av Internet, men hittas fortfarande på topp-tre. Bara en tredjedel av ungdomarna upplever att deras lokaltidning riktar sig till deras åldersgrupp, knappt någon tvivlade på vuxna som målgrupp. När vi bad dem bedöma sina respektive lokaltidningars olika egenskaper var de flesta försiktigt positiva eller likgiltiga. Värmlands tidningar är enligt våra enkätsvar varken snygg eller ful, varken pålitlig eller opålitlig, och så vidare… Resultatet ger en aning om att lokaltidningarna står inför, om inte sin död, så åtminstone en stor utmaning. / This thesis was written in co-operation with the newspaper publicist organization ”Tidningen I skolan” and is based on a quantitative survey. The object of this thesis is to try to answer “What are the youth’s attitudes towards local newspapers in Värmland?” The survey asked questions about background, media habits, and expectations regarding the future. The population was limited to high school-students and the survey was handed out and collected during one visit to each of the classes. Generally speaking, the respondents have a rather positive image of their local newspapers. A majority of them believe they’ll subscribe sometime in the future. At the same time, however, they predict a coming downturn for local newspapers. Presently, television is the number one source for news for our surveyed population, with local papers second. Asked to predict their own consumption ten years from now, internet-based news will have pushed print media down to third. But television is still on top. Only a third of our respondents feel that their local paper caters to their own demographic, while hardly anyone doubted that grown-ups were a target group. When we asked them to appraise their local paper’s different characteristics, most were either cautiously positive or indifferent. The local newspapers in Värmland are, according to the answers we saw, neither good or bad looking, neither reliable or unreliable, and so on… The results hint at what is facing the local papers. If not their own demise, then at the very least a difficult challenge.

This study is based on an examination of students’ habits of using the Internet in formal and informal environments. The focus within this study is on what kind of activities students use the Internet for and how and if their teacher connect the students actual usage of the Internet to base the education in school on it. What we have discovered in this report is that the student in this examination uses the Internet as a tool for communicative and entertaining purposes. Though, the use of the Internet is different depending on which physical environment it is situated in. Our method for this study was based on forms for the students (two classes) to fill in and interviews with two elementary teachers

Sammanfattning: Syftet med denna uppsats är att överordnat utveckla en förståelse om ungdomar i marginaliserade grupper, i detta fall ungdomar som bor och lever inom Rosengårds gränser. Frågorna vi valt för att få uppnå syftet är; Hur påverkas utvecklingen av den egna självbilden bland ungdomarna, i samband med nära relationer till den egna familjen? Hur påverkas ungdomarnas situation utifrån de fördomar som finns i det konventionella samhället? Samt beror polariseringen av gemenskapen inom området på segregering?Metoden vi använder för att illustrera syftet är av en kvalitativ ansats där det empiriska materialet består av intervjuer med 8 ungdomar från stadsdelen Rosengård. I Studiens teoretiska del har tre teoretiska ramar använts, Social kontrollteori, identitetsteori samt habitusteori. Resultatet i denna studie påvisar att alla ungdomarna har väldigt låga sociala band till det konventionella samhället. Informanterna påvisade dock en väldigt stor grad av respekt för föräldrarnas moral samt en låg grad av avvikande beteende. Många av de vi intervjuade hade stora framtidsplaner och skolan var enligt våra informanter något som var viktig för dem. Det fanns även enligt våra informanter en stor gemenskap inom Rosengård som bidrog till både för och nackdelar, fördelarna var att man kände att man tillhörde något eller någon och nackdelarna var den stämplingen ungdomarna fick av andra från det konventionella samhället. De flesta informanter fann sig inneha en ”dubbel identitet”. De talade mycket om att de bland vissa sågs som invandrare och bland andra som svenskar. Slutsatsen i denna uppsats är att ungdomarnas självbild påverkas genom den goda relationen till familjen. Detta yttrar sig på så vis att ungdomarna lär sig att inneha värderingar och normer som i viss mån kan skilja sig från det konventionella samhällets normer och värderingar. Ungdomarna vi intervjuade befann sig i en situation som gav de svårigheter i att klara av vissa aspekter inom livet så som skola. Eftersom de allt som oftast kände sig diskriminerade av det konventionella samhället kände vissa av de att de inte passade in bland ”svenskar” och att svenskar var annorlunda och ”konstiga”. Många av våra informanter talade även om en stor gemenskap inom förorten, denna gemenskap berodde till stora delar på segregeringen. Ju större segregering och smutskastning av Rosengård desto större och starkare verkare gemenskapen bli.

ÖREBRO UNIVERSITY Department of Behavioural, Social and Legal Sciences Programme in social care oriented towards social pedagogy C-essay, Social Work, 41-60 p Autumn term 2005 Social Work in School A qualitative study influenced by youths experiences and needs. Authors: Pernilla Abrahamsson &amp; Sandra Liljemark Tutor: Marianne Freyne-Lindhagen Abstract The aim with this study is to investigate young adult´s experiences and need of social work in school, and a qualitative method was used to take part of their experiences. Groupquestionnaires with open questions was formed and three year one classes in uppersecondary school participated. In the process of making the questions a testquestionnaire was tested with one of the three classes as particpants. Information has also been collected throug an interview over the phone with the school´s welfare officer, and the school´s policy dokuments have been read. Social work in schools is mentioned in the study as preventive measures with youths when it comes to bullying, alcohol, drugs, sex and coexistance and tobacco. The concept youths include individuals born in 1989 and the year they was born was chosen in the study instead of a specific age to include youths who are not yet sixteen and to exclude the ones who are born earlier. The main questions are: What kind of experiences do yoths have of social work in school? What kind of need do youths have of social work in school? The result show the respondents experiences and needs of social work in school throug quotation and the answers. The result is also illustrated throug two diagrams which show the questionnaires frequence of answer. There is a need of social work in the uppersecondary school, and the need of it is not more then what the school today can offer. The respondents had the oppotunity to freely be able to express their opinion of social work in school, but the result shows that the youths who participated do not have the interest to give their opinion in the subject. This emerge throug answers with few words and a high frequence of “don´t know”-answers in many of the questions in the questionnaire. The analysis and discussion in this study opens up for new questions that can be used as further research. Key words: social work in school, youths / ÖREBRO UNIVERSITET Institutionen för beteende, social och rättsvetenskap Sociala Omsorgsprogrammet, 140 p Socialt arbete C, 10 p Socialt arbete i skolan En kvalitativ enkätstudie utifrån ungdomars upplevelser och behov. Författare: Pernilla Abrahamsson, Sandra Liljemark Handledare: Marianne Freyne-Lindhagen Sammanfattning Studiens syfte var att undersöka ungdomars upplevelser och behov av socialt arbete i skolan och en kvalitativ ansats valdes för att ta del av deras upplevelser. Tre 1-årsklasser på gymnasiet deltog i undersökningen och som metod användes gruppenkäter med öppna frågor. I det inledande utförandet av enkätfrågorna genomfördes en testenkät med en av de tre klasserna. Empiri har även inhämtats från skolans kurator genom telefonintervju och skolans policydokument. I studien benämns socialt arbete i skolan som preventivt arbete med ungdomar såsom mobbning, alkohol, sex och samlevnad, narkotika och tobak. Socialt arbete i skolan benämns även utifrån skolkuratorns arbetsuppgifter som exempelvis stödsamtal. Begreppet ungdomar innefattar i studien individer födda 1989. Årgång valdes istället för specifik ålder för att få med de ungdomar som ännu inte fyllt 16 år och kunna utesluta de som var födda tidigare. Studiens huvudfrågor är: Vad har ungdomar för upplevelser och erfarenheter av socialt arbete i skolan? Vad har ungdomar för behov av socialt arbete i skolan? Resultatet visar respondenternas upplevelser och behov av socialt arbete genom citat och sammanställning av svar. Resultatet illustreras även genom två diagram som visar enkätundersökningens svarsfrekvens. Det finns ett behov av socialt arbete i den aktuella gymnasieskolan och behovet är inte mer än vad skolan idag kan erbjuda. Respondenterna gavs möjlighet att fritt kunna uttrycka sina åsikter gällande socialt arbete i skolan men resultatet tyder på att de ungdomar som deltog inte har intresse av att ge sin åsikt i ämnet. Detta framkommer genom fåordiga svar och en hög frekvens av ”vet ej” på många av enkätens frågor. Studiens analys och diskussion öppnar för nya frågor som eventuellt kan användas för vidare forskning.